Kriminalitet, livsstil eller misslyckande
en studie om återfall i kriminalitet
Kriminalitet är ett stort problem i samhället som involverar många människor, dels som utför den brottsliga handlingen och den som utsätts. Kriminalitet är en livsstil för vissa människor. De flesta inleder sin kriminella karriär under tonåren. En del fortsätter men de flesta slutar begå brott efter denna period. Återfallsfrekvensen är ca 60 %. Syftet med uppsatsen är att få svar på varför individer börjar begå brott. Varför fortsätter de med brott efter att ha ?rehabiliterats? i fängelse? Vad kan det bero på, är det fel samhällets eller individens? Uppsatsen vill även ge inblick i hur kriminalvården i Sverige fungerar. Genom intervjuer med män som suttit inne i fängelse flertal gånger eller dömts för flertal brott och personal som arbetar inom kriminalvården i, fakta om kriminalvården, statistik över brottslighet och olika teorier har jag försökt få fram vad som påverkar individerna till ett kriminellt liv. Den teoretiska referensramen är bred då olika teoretiker får fram olika slutsatser. Bland annat är Meads, Mertons, Goffmans och Bergströms tankesätt relevant för uppsatsen. Det som framgår ur resultatet är att det finns många olika faktorer som påverkar till kriminalitet och kriminell livsstil, såsom uppväxt och utbildningslängd. Det som först lockar individer till kriminalitet är spänning och pengar men den främsta drivkraften är rädsla. Den kriminelle genomgår fyra olika faser under sin karriär: förkriminell, tidig kriminell, avancerad kriminalitet och utbrändhet.