Ett införande av ett informationsystem i en organisation lederofta till förändringar både på ett organisatoriskt och individuelltplan. Exempelvis kan individer få andra arbetsuppgifter eller blirutan arbete till följd av informationssystemet.Informationssystem kan också användas inom säkerhetskritiskaområden som exemplevis inom sjukvården, flygplansindustrinoch inom det militära. Vem bär ansvaret vid felaktigheter isystemet då olyckan är framme? Vid en överblick över erkändasystemutvecklingsmetoder återfinns ingen vägledning hur deetiska aspekterna ska beaktas i samband med systemutveckling.Syftet med uppsatsen var att svara på frågan hur det tas hänsyntill de etiska dilemman som kan uppstå i samband medsystemutveckling. För att besvara frågan utfördes femkvalitativa semistrukturerade intervjuer med Systemutvecklaremed olika arbetserfarenheter.

AbstractThis paper discusses how system development methods today support communication between system developers and their customers and end users. Today there are many system development methodologies with different aims and emphases. It is difficult, however, to find among these methods those who promote good and effective communication with customers because so many of these are very technically rooted and not as much directed towards the soft aspects of systems development - i.e. Human aspects. Our own experiences tells that a simple interview can be initialized without us having an idea what to ask the customer about or how to structure it up - nonetheless it?s done, but the outcome is just chance.

Uppsatsen behandlar programmeringsspråket F# med mål att undersöka hur användbart det är för företag idag jämfört med andra språk. Arbetet är uppdelat i två delar. En teoretisk del redogör for språkets upplägg som hybridspråk och undersöker fördelarna hos den funktionalitet som hämtats från det objektorienterade samt det funktionella paradigmet respektive. Den andra delen består av en enkätundersökning som utförts där vi frågat Systemutvecklare i Sverige om användandet av F# i deras verksamhet, samt vilka tankar de har kring språkets upplägg och framtid inom arbetsmarknaden. Slutligen jämförs vår teoretiska slutsats med resultatet från vår undersökning för att kunna avgöra om F# är något som är värt för företag att investera i, eller om det inte bidrar tillräckligt för att vara värt besväret.Resultatet blev att trots att det ger ett antal nya möjligheter i teorin då man kombinerar objektorienterad och funktionell programmering, så innebär detta i praktiken bara att slå ihop två komponenter som redan kunde kopplas samman sedan innan.

Allt fler organisationer väljer att förbättra sin verksamhet med hjälp av ett informationssystem. Användningen av datoriserade informationssystem ökar inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskorna blir alltmer beroende av IT. Idag utgör telemedicinska tillämpningar en delmängd av alla de IT-tillämpningar som finns inom hälso- och sjukvården. Införandet av telemedicin bär med sig stora problem och hinder och ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Då tidigare undersökningar inom telemedicin främst har genomförts i industriländer syftar detta arbete till att undersöka vilka faktorer som kan påverka acceptansen vid införande av telemedicin i utvecklingsländer.

3D blir ett allt vanligare inslag i vår vardag. Tv-reklam, Internet och tidningar innehåller ofta virtuellt skapade miljöer och karaktärer. På grund av ämnets popularitet finns ett intresse att undersöka hur en 3D-utveckling ser ut. Systemutvecklare kan ha nytta av 3D-animation på många sätt. Till exempel så kan det användas för att visualisera komplicerade systemprocesser för användare.

Genom att studera olika kommunikationsprotokoll kunna svara på vad det är som gör att ett visst protokoll är bäst anpassat för att användas mellan mobila enheter och IoT-enheter.I arbetet användes en kvalitativ litteraturstudie för att ge en grundlig teoretisk bakgrund samt en experimentell studie där ett par teorier undersökts ifall de stämmer med resultaten ifrån verkligheten. De fem faktorerna kompatibilitet, batteritid, frekvens, räckvidd och tillförlitlighet undersöktes hos kommunikationsprotokollen Bluetooth Low Energy (BLE), Närfältskommunikation (NFC) och Wi-Fi. Dessa tre valdes eftersom de stöds av nyare mobila plattformar idag. Kommunikations-protokollen analyserades sedan gentemot olika användningsområden inom IoT, eftersom påståendet vad som är bäst anpassat beror på vad situationen kräver för egenskaper.En Systemutvecklare som ska välja kommunikationsprotokoll till en IoT-tillämpning och läser denna rapport bör själv jämföra de olika protokollen mot varandra inom de fem faktorerna för att kunna avgöra vilket protokoll som passar bäst inom dennes situation. I arbetet utfördes endast experimentella studier på BLE på grund av begränsningar inom utrustningen.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet menar att det är vanligt att anpassningar görs vid användandet av formaliserade systemutvecklingsmetoder. Vissa författare menar även att det inte finns mycket stöd för hur dessa anpassningar bör utföras. Undersökningen som genomförts i denna rapport genom intervjuer med sex Systemutvecklare syftar till att klargöra anledningen till att anpassningar görs samt vilka positiva och negativa effekter detta kan medföra. Vidare syftar arbetet till att klargöra om ett eventuellt förbättrat resultat kan uppnås med hjälp av anpassningar och vilka svårigheter som kan finnas med att göra anpassningar. Arbetet avser även att ta reda på om systemutvecklarna använder samma metoder i alla projekt eller om metodvalet varierar och även om samma anpassningar görs av metoden till alla projekt.

3D blir ett allt vanligare inslag i vår vardag. Tv-reklam, Internet och tidningar innehåller ofta virtuellt skapade miljöer och karaktärer. På grund av ämnets popularitet finns ett intresse att undersöka hur en 3D-utveckling ser ut. Systemutvecklare kan ha nytta av 3D-animation på många sätt. Till exempel så kan det användas för att visualisera komplicerade systemprocesser för användare.

Verksamheter använder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte så konstigt med tanke på att IT har en betydande roll i dagens samhälle. För att följa med i utveckling och efterfrågan är det idag nödvändigt att större verksamheter använder sig utav någon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas räcker det således inte att införa ett informationssystem då det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmålen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förändras över tid.

Vad kan man idag begära av ett informationssystem?Det står klart att informationssystem ska stödja och ersätta arbetsuppgifter inom företag för att öka effektiviteten eller minska kostnaderna. Men vilka arbetsuppgifter ska ett system klara av att göra lika bra som en människa och hur ska det lyckas göra lika bra bedömningar om vad som bör göras när man möter en svår uppgift, där det kanske verkligen behövs ett bra IT-stöd för att enklare ska klara av situationen?Bakgrunden till vårt arbete grundades på en tidigare undersökning en av oss gjort på sågverket där man hade problem med lagerstyrningen. Det rekommenderades då att Bodafors skulle implementera truckdatorer och en grafisk truckmodul för effektivare lagerhantering med hjälp av RFID.

Vid arbete med systemutveckling är det vanligt att arbeta efter en metod. Det som styr valet av metod kan vara erfarenhet, krav som finns från organisationsledningen eller politiska krav för att följa en given standard. Det är inte alltid lätt att välja en metod som är lämplig och som uppfyller de krav och behov som finns inom organisationen. För att välja en lämplig metod är användning av ett ramverk ett bra hjälpmedel. Ramverket används bland annat för att försäkra och kontrollera att den metod som utvärderas uppfyller de krav som ställs på systemet och att de olika komponenter som ingår i systemet behandlas med hjälp av metoden.

Detta arbete tar upp hur företag skapar förutsättningar för att en IT-investering kommer att bli lyckad. Med en lyckad IT-investering menas att ett anpassat system skapas där dess användning blir så effektiv så att den fulla potentialen hos systemet utnyttjas.Arbetet som ligger bakom rapporten är en litteraturstudie av olika teorier varav en legat som grund för mitt fortsatta arbete. Dessutom har en fallstudie genomförts genom fem stycken djupintervjuer av företagsledare och Systemutvecklare. Deras arbetsätt och synsätt har sedan jämförts med den baserande teorin.Teorin som jag baserat mig på tar upp tre stycken kritiska faktorer, samordning, engagemang och kompetens, som alla måste till för att en IT-investering skall nå sin fulla potential. Dessa faktorer skall genomsyra hela utvecklingsprocessen av systemet och sedan i en ständigt pågående process förbättra och effektivisera dess användning.Rapporten tar även upp om det går att förutse vilken effekt och påverkan ett nytt IT-system kommer att ha på användarna.De slutsatser som dragits under arbetet är att många företag är medvetna om vilka faktorer som skall beaktas vid en IT-investering.

SammanfattningSyfte: Undersökningen har ämnat kartlägga resonemanget hos Systemutvecklare angående användarmedverkan vid systemutveckling både i fråga om hur det används och hur synen på användarmedverkan ter sig. Med begreppet användarmedverkan syftas i denna studie all inblandning av användare vid utvecklingsprocessen från start till slut samt eventuellt efterarbete. Med användare menas både slutanvändare som kund och annan lämplig person som kan vara potentiell användare och som inte är en medlem av utvecklingsteamet. Inriktningen har varit på utvecklare inom konsultföretag i Örebro som arbetar med systemutveckling.Metod/ansats/frågor: En kvalitativ ansats har utförts där fyra huvudkategorier av frågor har ställts upp för respondenterna i semi-strukturerade intervjuer. De fyra kategorierna är som följer: hur det arbetas med användarmedverkan, varför det arbetas på angett sätt, hur det har arbetats med användarmedverkan tidigare samt hur det skulle vara önskvärt att arbeta under idealtypiska förhållanden.

Utvecklingen av informationssystem har de senaste åren gått framåt med stora steg. Trots detta utvecklas massvis med informationssystem som inte fungerar i verksamheten där de ska användas. Detta tillsammans med ökningen av användandet har gjort att kraven på systemens utformning har stigit. Många författare anser att lösningen på detta är att engagera användarna i större omfattning än vad som görs i dagens utvecklingsmetoder. En av de mest använda metoderna för systemutveckling idag är Rational Unified Process (RUP).

Vår fokus för denna uppsats kretsar kring hur verksamheter hanterar användarinflytande i IT-relaterade förändringsarbeten och hur användarinflytande påverkar förändringsprocessen.Studien bygger på granskning och analys av fem fallstudier som behandlar förändringsarbete ur ett IT-relaterat perspektiv med fokus på användaren. Studien tar avstamp i den teori som finns, kring förändringsarbetet, dess grundprinciper och användaren som den komponent som medverkar i, och till förändringen. Tillsammans med den teoretiska referensramen ges stöd åt analysen och diskussionen. I sin tur leder detta fram till studiens slutsatser och att frågeställningarna ska få sina svar.Resultatet av studien visar en bild av ett antal fallorganisationer som på olika sätt och med olika resultat genomfört eller försökt genomföra ett IT-relaterat förändringsprojekt i sin organisation. Denna studie visar tydligt att kommunikation i organisationen kring förändringen är av stor vikt.