För att ett system skall accepteras av användarna är det av betydelse att användargränssnittets utformning tas i beaktande. Det är genom gränssnittet som användarna interagerar med systemet. Därför är det väsentligt att de involveras i utvecklingsprocessen så att deras önskemål och behov uppfylls. I denna uppsats har vi undersökt processen för användarmedverkan vid utveckling av användargränssnittet ur Systemutvecklarens synvinkel. Vidare har vi undersökt vilka faktorer som är av betydelse för att användarmedverkan skall upplevas tillfredsställande.

Vi lever i ett alltmer datoriserat samhälle där information och funktionella informationssystem är av största vikt. Detta gör att det är en stor efterfrågan på Systemutvecklare och vår nyfikenhet i frågan har väckts genom att vi kände att vår utbildning inte passade in i den yrkesprofil som efterfrågas. Vi hade en känsla av att det finns olika synsätt på systemutveckling och därför gjorde vi denna undersökning. I uppsatsen har vi undersökt samtliga kandidatutbildningar som utbildar inom systemutveckling samt gjort en fördjupning inom informatikområdet för att se vad det är man utbildar inom. Vi har funnit att det finns två olika synsätt där ett är tekniskt inriktat och ett är mer verksamhetsorienterat.

Detta arbete behandlar relationen användare - informationssystem under ett informationssystems livstid. Arbetet syftar till att påbörja en teorikonstruktion över de faktorer samt effekter, vilka tillsammans utgör den kontext i vilken informationssystemet skapas och verkar. Systemutvecklingsprocessen betraktas ur ett användarperspektiv såtillvida att användarens subjektiva uppfattning om berörda situationer står i fokus.Rapporten behandlar följande frågeställningar: "Hur ser relationen ut i planeringsfasen?" samt "Hur ser relationen ut i verksamhetsfasen?". För respektive frågeställning kartläggs faktorer och effekter, som kan ha betydelse för den studerade relationen.

FLB Logistik i Gävle är en lagerfirma som arbetar med lagerhållning och logistik åt andra stora företag. FLB har idag en webbsida där deras kunder kan logga in och se saldo och produkter som de lagerhåller. Problemet är att denna webbsida saknar en ?orderläggningsmodul?, en funktion där deras kunder kan lägga beställningar på pallar som de vill ha utkörda. Beställningar görs idag via e-post eller telefon till anställda hos FLB Logistik, som i sin tur skriver in alla beställningar manuellt i ett system.

FLB Logistik i Gävle är en lagerfirma som arbetar med lagerhållning och logistik åt andra stora företag. FLB har idag en webbsida där deras kunder kan logga in och se saldo och produkter som de lagerhåller. Problemet är att denna webbsida saknar en ?orderläggningsmodul?, en funktion där deras kunder kan lägga beställningar på pallar som de vill ha utkörda. Beställningar görs idag via e-post eller telefon till anställda hos FLB Logistik, som i sin tur skriver in alla beställningar manuellt i ett system.

Allt sedan 1960-talet har det utvecklats så många systemutvecklingsmetoder att det kan vara svårt, som Systemutvecklare, att välja rätt metod till det utvecklingsprojekt som ska genomföras. För att underlätta valet av systemutvecklingsmetod kan ett jämförelseramverk vara användbart. Detta för att lättare kunna sätta sig in i de utvecklingsmetoder som finns till hands att välja mellan.Denna rapport fokuserar på att jämföra systemutvecklingsmetoden eXtreme Programming med Structured Systems Analysis and Design Method (SSADM) och Rational Unified Process (RUP). Detta görs med hjälp av ett jämförelseramverk. Syftet är att erhålla en djupare kunskap om vad eXtreme Programming är för en typ av systemutvecklingsmetod och vad den har att erbjuda som de mer etablerade metoderna, SSADM och RUP, inte kan erbjuda och vise versa.Resultatet av rapporten är ett jämförelseramverk som kan användas på ett strukturerat sätt för att erhålla information om systemutvecklingsmetoder.

Webbaserade informationssystem innehåller allt fler inslag av multimedia och multimediateknik tillämpas av många typer av informationssystem. World Wide Web som plattform för informationssystem är mycket speciell och har egenskaper som gör den unik, som t ex distributionsegenskaper och flexibilitet. Begränsningar i form av överföringskapacitet och bandbredd gör att multimedia på webbplatser måste användas med försiktighet för att dessa multimediabaserade webbplatser ska bli användbara. Användbarhet är ett mycket viktigt begrepp och bör ligga till grund för all webbdesign. Denna undersökning redogör för vilka konsekvenser multimedia får på webbplatser med avseende på användbarhet och redovisar ifall multimedia förhöjer användbarheten på webbplatser eller inte.

Denna uppsats undersöker vilka evalueringskriterier som svenska medelstora företag anser vara viktiga vid val av affärssystem. Vid genomgång av tidigare studier och forskning specificerades åtta olika teman, som stod som grund för utveckling av vår kvantitativa enkätundersökning. De teman som undersöktes var: funktionalitet och skalbarhet, anpassbarhet och flexibilitet, pålitlighet och säkerhet, implementering, Systemutvecklare, kostnad, strategisk planering samt användarvänlighet och användbarhet. Undersökningspopulationen delades även in i stratum efter storlek och branschtillhörighet. Undersökningens resultat visar att svenska medelstora företag värderar affärssystems pålitlighet och säkerhet högst.

Detta arbete handlar om systemutvecklarnas inställning till RUPs rollindelning. Förutom att ta reda på om systemutvecklarna är positiva eller negativa till RUPs rollindelning, så handlar detta arbete också om de underliggande faktorer som gör att Systemutvecklaren är positiv eller negativ.Efter det att en förändring har skett i en organisation finns det ett intresse av att veta hur de inblandade ser på förändringen. Förändringen kan ligga i att en organisation har bytt arbetsmetodik för systemutveckling, i det här fallet från vattenfallsmodell till en iterativ modell.Arbetet har genomförts på Volvo IT, där en fallstudie gjorts på en projektgrupp. Insamlingen av material genomfördes med intervjuer av sju projektmedlemmar. Resultatet som kan utläsas av det insamlade materialet visar att systemutvecklarna är positivt inställda till RUPs rollindelning.

Syftet med studien är att undersöka prototyper i samband med systemutveckling, och då särskilt om agila utvecklingsmetoder har påverkat hur prototypning används.En genomgång av begreppet prototyp och närliggande begrepp görs för att klargöra vad som kan avses med prototyper inom systemutveckling. En översikt över olika synsätt på prototyper och deras användning presenteras, och leder vidare till en teoretisk modell för prototyper i systemutveckling.Systemutvecklare och experter intervjuas för att bringa klarhet i begreppen och ta reda på hur prototyper används i systemutvecklingsprojekt i praktiken. Utifrån detta material presenteras en vidareutveckling av den första teoretiska modellen. Problemrymd och lösningsrymd hör till modellens centrala begrepp.Studien visar att agila utvecklingsmetoder påverkar arbetet med prototyper i riktning mot att utföra prototypning i det ordinarie utvecklingsspåret samt att hämta in regelbunden återkoppling på prototyper från användare och andra intressenter under hela systemutvecklingsprojektets gång. Sådana arbetssätt visade sig också förekomma inom den praktiska systemutvecklingen..

Under vår utbildning har vi funnit att resonemangen kring användarmedverkan oftast beskrivs utifrån Systemutvecklarens perspektiv och menar att det här finns en rad fördomar och kunskapsluckor kring hur användarna ser på systemutvecklingsprocessen. Vi har därför valt att undersöka hur användarna påverkas av att vara deltagare i ett systemutvecklingsprojekt och vad ett deltagande arbetssätt får för påverkan hos deras uppfattning, inställning och kunskap kring datorstödet. Syftet är att förbättra kommande involvering av användarrepresentanter då man med en förbättrad förståelse av hur dessa ser på sin medverkan, bättre kan anpassa den till deras uppfattningar och målsättningar med arbetet. I syfte att ge en så djuplodande bild av användarmedverkan som möjligt har vi genomfört en kvalitativ studie med ett antal intervjuer där respondenterna gavs tillfälle att svara fritt och med egna ord. Vår studie har, bland annat, visat att användarmedverkan leder till att användarna blir mer nöjda med systemen, vare sig de är bra system eller inte.

Webbaserade informationssystem blir allt vanligare och komplexiteten på system ökar. Tidigare har utvecklingen varit driven av tekniker och verktyg med avsaknad av metodstöd. Det finns metoder tillgängliga vilka specifikt är framtagna för utvecklingsmiljön, men användningen av dessa verkar vara låg. Arbetet syftar till att undersöka i vilken utsträckning som metoder för webbaserade informationssystem används och varför de inte används i högre grad. För att svara på denna frågeställning har en enkätundersökning genomförts mot Systemutvecklare som arbetar med webbaserade informationssystem.

Systemutvecklingen har under de senaste åren medfört mer komplexa och tidskrävande arbetsuppgifter vilket har genererat olika problem. Resultatet av detta har gett upphov till att organisationer uppfunnit och infört systemutvecklingsmetoder. Enligt litteraturen används dock metoder sällan som de föreskrivs då olika anpassningar ofta genomförs.Det finns idag en uppsjö systemutvecklingsmetoder på marknaden, däribland RUP, som valts att belysas i detta arbete. Studien som genomförts undersöker hur Systemutvecklare anpassar RUP i olika projekt samt vilka motiv det finns till de anpassningar som görs. Undersökningen omfattar sju respondenter från olika företag vilka har goda erfarenheter inom området.Resultatet av studien visar att RUP aldrig används i sin helhet och att kompletterande metoder ofta förekommer.

När företag ska införa nya informationssystem brukar de stöta på flera olika problem. Problemen har ofta att göra med vilka krav som ska realiseras och vem som ska bestämma vilka krav som ska realiseras. Att utföra prioritering på krav är lika viktigt som att samla in krav. Det vanligaste problemet är att kunder och användare tenderar att tycka att alla krav är viktiga för att säkerställa att så många som möjligt av deras önskemål ska realiseras. Detta kan bli onödigt dyrt då de flesta informationssystem-projekt har begränsade resurser.Detta arbete har som syfte att undersöka vilka metoder Systemutvecklare använder och hur de använder dessa metoder för att prioritera krav.

IT - systemen har blivit en del i samhället. IT -system används inom olika områden och verksamheter i och med detta så har användbarhets faktorer i IT -system blivit sådan som inte går att bortse ifrån. Det finns många användbarhetsfaktorer som alla skiljer sig mer eller mindre åt. Gemensamt för dem alla är att ett system bör innehålla visa kriterier för användbarhet för att godkännas av användaren då de använder sig av ett IT -system.Det finns en vilja att skapa användbara system för att underlätta för användaren. Visa faktorer i användbarhet i ett IT -system är genom tänkta medan andra behöver förbättras för att anpassa till beslutfattande och ta hänsyn arbetsmiljöaspekter.