Uppsatsen ämnar ge en indikation på huruvida affärsdriven SOA har adopterats i organisationer vilka har utfört eller planerat att utföra ett SOA-initiativ. Genom att karakterisera begreppet SOA via den litterära grund uppsatsen vilar på, har vi kunnat identifiera teman utifrån vilka vi utformat en intervjuguide i syfte att utföra en intervjuundersökning, i form av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet transkriberades och analyserades. Via meningskoncentration kunde vi sedan presentera informanternas syn på ovanstående syfte samt relatera detta till litteraturgenomgången. Detta resonemang blev till en diskussion för att därifrån nå ett resultat och således kunna ge ett forskningsbidrag.

Barns exponering för partnervåld har under de senaste åren blivit identifierat som ett samhällsproblem och tack vore den ständigt ökande forskningen kring ämnet, har kartläggningen av fenomenet varit möjlig. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var bland annat att baserat på den tidigare forskningen kring de partnervåldexponerade barnen belysa den psykologiska situation dessa barn kan befinna sig i samt ge en översikt av det aktuella kunskapsläget gällande exponeringens konsekvenser på barn. Det empiriska materialet utgjordes av peer review artiklar publicerade mellan 2000 och 2009. Resultatet tyder bland annat på att barnen uppvisar internaliserings- och/eller externaliseringsbeteenden som konsekvens av IPV exponeringen. Barnens kön, tidpunkten för exponeringen samt barnens sociala situation är de faktorer som har funnits vara betydelsefulla för exponeringens konsekvenser.

I denna designstudie överges dagens syn på e-postmedierad kommunikation som en linjär process. Bilden som linjära modeller ger av verkligheten är alldeles för generaliserad. Kommunikationsmodeller idag bortser från eller lägger minimal vikt på aspekter som är av betydande roll för hela kommunikationsprocessen. Syftet med denna designstudie är att utforma och evaluera en kommunikationsmodell som ska ligga till grund för analysering av e-postkommunikation. Modellen bygger på existerande teorier från kommunikationsvetenskapen och har modifierats med fenomen och aspekter som gör att den på ett realistiskt sätt speglar en verklig kommunikationsprocess.

Denna studie handlar om socialarbetares dilemman i arbetet med familjer där misstanke om sexuella övergrepp mot barn finns och problematik socialarbetare kan se inom dessa familjer. Metoden för studien är kvalitativ eftersom ämnet kräver djupare svar och semistrukturerade intervjuer genomförs med fem socialarbetare i två olika kommuner. Frågor som berörs är bland annat hur socialarbetaren kan uppleva en problematik inom familjer där familjemedlemmar väljer att ta förövarens parti framför barnets parti. Studien tar även upp socialarbetarens dilemma att förhålla sig till sin egen magkänsla och samtidigt ta hänsyn till de lagar och regler som ska styra arbetet. Författarna granskar forskning som tar upp olika behandlingsperspektiv men också ett barnperspektiv för att få mer bredd till det myndighetsperspektiv som socialarbetarna ger.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar av hur de skapar delaktighet och inflytande, i en kommuns förskoleverksamhet och organisation. Mina frågeställningar är hur pedagogerna beskriver sina möjligheter och hinder för att få och skapa delaktighet och inflytande, samt vilka inre och yttre faktorer som finns som påverkar möjligheten för delaktighet och inflytande. För att undersöka detta har jag valt en kvalitativ forskningsansats. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt i en empirinära ansats. I resultatet såg jag att ett större fokus på processkvaliteten behöver läggas och medvetenheten behöver ökas, kring den pedagogiska dokumentationens betydelse. Sammanfattningsvis behöver den undersökta kommunens förskolor en gemensam samsyn i hela systemet i ett förståelsebaserat och tolkande perspektiv som gynnar en långsiktig och hållbar utveckling..

Denna uppsats undersöker om det finns något samband mellan vilken typ av företagskultur ett systemutvecklingsföretag har och till vilken omfattning de jobbar med användarmedverkan. I uppsatsen presenteras begreppen användarmedverkan och företagskultur. Intervju- och enkätundersökningar har genomförts för att belysa företagens företagskulturer samt hur de arbetar med användarmedverkan. Intervjuerna och enkäterna ligger som grund för studien och dessa visar att det finns ett samband mellan omfattningen av användarmedverkan och ett företags företagskultur, men dock enbart sett utifrån företagens vilja och ambitioner att jobba på detta sätt. Något samband mellan hur företagen verkligen jobbar med användarmedverkan sett till deras företagskultur har inte kunnat bekräftas..

Ensamkommande flyktingbarns erfarenheter är unika då de har upplevt svåra förhållanden på sin flykt till ett nytt land. Syftet med studien är att undersöka ensamkommande flyktingbarns föreställningar och förväntningar på Sverige, upplevelserna av migrationsprocessen samt vilken framtidssyn de har. Studien bygger på data från två kvalitativa fokusgruppsintervjuer tillsammans med ensamkommande unga. Studien visar ungdomarnas föreställningar och förväntningar på Sverige innan flykten var få. Ungdomarna tog sig igenom svårigheter under flykten för att påbörja ett nytt liv.

Ensamkommande barn och ungdomar har kommit att bli ett aktuellt ämne i Sverige sedan en tid tillbaka. Det anses därför väsentligt att undersöka hur kommunerna, som har det yttersta ansvaret över dessa, arbetar, samt barnens och ungdomarnas upplevelser av detta. I studien har man valt att inrikta sig till Skellefteå kommun, som är en av Sveriges största mottagningskommuner av ensamkommande barn och ungdomar. Syftet med studien är att belysa hur ensamkommande ungdomar, över 18 år, beskriver sina upplevelser och erfarenheter av att ha bott på olika boendetyper i Skellefteå kommun, samt ta reda på hur personalen uppfattar och beskriver arbetssättet med målgruppen. I studien har man valt att använda sig av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fokusgruppsintervju och två enskilda semistrukturerade intervjuer.

I denna uppsats tänker vi analysera ett systemutvecklingsfall där en användare hade väldigt stor roll i utvecklingsarbetet. Syftet med studien är att bidra till ökade kunskaper om vilka faktorer påverkar nyttan av användarmedverkan i systemdesign. Vi gjorde en fallstudie om ett projekt där författarna hjälpte en läkare att utveckla en applikation för att hålla reda på blodaccesser hos dialyspatienter enligt en användarcentrerad metod. Det visade sig att användarmedverkan gick mycket bra och var avgörande för kravspecifikationen och design av databasen men design av gränssnitt gick mycket sämre. Analysen visade att problemen uppstod främst när gränssnittsdesignen utfördes utan användaren.

Rational Unified Process (RUP) är en systemutvecklingsmetod som tillhandahåller ett modifierbart tillvägagångssätt för hur man skall fördela uppgifter och ansvar inom ett systemutvecklingsprojekt. Syftet med denna studie har varit att undersöka om RUP verkligen bidrar till framgångsrik systemutveckling, och i så fall även till att identifiera de vitalaste faktorer som lett till denna framgång. Fokus har legat på processkvalitet och genom en enkätundersökning, samt kvalitativa intervjuer med användare, har vi kunnat fastställa att metoden faktiskt bidrar till framgångsrik systemutveckling. De mest väsentliga bakomliggande framgångsfaktorerna som undersökningen har identifierat, är RUPs riktlinjer för produktion av dokumentation, konfigureringsmöjligheter av utvecklingsprocessen, stödet för projektledning, samt det iterativa tillvägagångssättet vid utveckling..

Information overload är ett stort problem, många organisationer lider av dess konsekvenser och medvetenheten om dessa problem är hög. Ändå så finns problemet kvar, och verkar bli alltmer påtagligt. I följande uppsats ämnar vi att presentera varför detta är så, genom ett arbete kring sambandet mellan organisationers medvetenhet om Information overload och de åtgärder som vidtas mot problemet. För att åstadkomma detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med informanter för att komma till kärnan av denna problematik. Det vi fann var att trots att organisationerna är väl medvetna om fenomenet och problemen förknippade med det så var bara en del av de tillgängliga åtgärderna vidtagna, och det som faktiskt var gjort var av en begränsad karaktär.

Syftet med studien var att ta reda på hur unga vuxna som bott i familjehem under hela eller delar av barndomen såg på sin tid i familjehem. Vidare var syftet att ta reda på hur de såg på relationerna till sina biologiska föräldrar och familjehemsföräldrar, hur de såg på social-tjänsten, hur avslutningen av placeringen gick till samt hur deras situation såg ut i vuxen ålder.Kvalitativa intervjuer användes som metod för materialinsamling. Resultat teoretiserades med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys känslan av sammanhang (KASAM). Det informanterna hade gemensamt var att de hade varit placerade i familjehem som barn, var villiga att dela med sig av sina erfarenheter samt uppgav att de hade det bra idag. Utöver det hade de haft ganska olika erfarenheter av familjehemsvården.

The overall purpose of this study is to make a survey of the extent as to which youths have witnessed acts of violence and or violence in close relationships, and which underlying factors, sex, class, and ethnicity ? characterize youths with such experiences. The study also aims to explore their attitudes and strategies and what the consequences are for youths of witnessing acts of violence, with respect to attachment to adults and other social networks. The primary data have been collected in two upper secondary schools. The study includes 101 students.

Sociala nätverk tar stor plats på Internet genom virtuella communities. Användare har en större möjlighet att nå dem via mobila lösningar och därmed göra dem till mobila communities. Kriterierna som ligger till grund för framgång för virtuella communitiesvill vi applicera på mobila communities. För att undersöka dessa kriterier, och bakomliggande faktorer, har vi valt att titta på ?tidigt bruk? användning av en mobil community, Facebooks mobila portal med hjälp av Technology Acceptance Model (TAM).

BakgrundI bakgrunden lyfter vi fram och beskriver tidigare forskning kring anknytningsteori, tidiga relationer, självutveckling och tillitshormonet oxytocins betydelse för trygghet och lärande.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av fysisk kontakt som ges till barn i åldrarna ett till fem år av pedagoger vid olika rutinsituationer i förskolan.Frågeställningar Vilken typ av fysisk kontakt kan vi se? Vid vilka situationer uppstår fysisk kontakt mellan pedagog och barn? Finns det skillnader på den fysiska kontakten utifrån barnens åldrar och i så fall vilka?MetodVi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har använt oss av observation med löpande protokoll som metod för att studera pedagogers fysiska samspel med barn i olika åldrar i förskolan.ResultatVårt resultat presenterar 22 utdrag från totalt 90 observationer från förskolans olika rutinsituationer. Genom dessa har vi kunnat få fram olika typer av fysisk kontakt som förekommer vid förskolornas olika rutinsituationer samt hur de skiljer sig åt mellan de olika åldersgrupperna. Vi ser att det inte är mängden fysisk kontakt som skiljer sig åt utan typen av fysisk kontakt. Den är mer omsorgsinriktad och stöttande hos de yngre barnen och mer tillrättavisande och ledande hos de äldre.