För att ett företag ska lyckas med en kvalitetssatsning krÀvs det att dess ledning visar ett tydligt engagemang i frÄgan och att alla berörda blir involverade och delaktiga i arbetet. Men det kan vara svÄrt att motivera en förÀndring av nuvarande arbetsÀtt utan att pÄvisa varför detta Àr nödvÀndigt. Ett sÀtt att göra detta Àr att lyfta de ekonomiska konsekvenser som avsaknaden av kvalitet leder till. Fördelen med detta Àr att det blir lÀttare för de anstÀllda att relatera till kvalitetsbristerna om det gÄr att sÀtta kronor och ören pÄ de kostnader de leder till. Denna studie har genomförts pÄ Elektro Elco AB i Jönköping, vilket Àr ett företag som sÀljer belysningsarmaturer med LED-teknik.

Sammanfattning De invandrare som kommit till Sverige under de senaste Ären anses av vissa studier, vara mer vÀlutbildade, det vill sÀga mer grundligt skolade Àn svenskar. Trots detta har de haft svÄrigheter att fÄ en fast förankring i det svenska arbetslivet. Dessa invandrare skulle kunna tillföra vÄrt arbetsliv och vÄr samhÀllsekonomi mycket, men det Àr fÄ arbetsgivare som vill ta tillvara pÄ deras kompetens. Med anledning av ovan har vi i denna uppsats valt att utvÀrdera EU-projektet ?Tillvaratagande av invandrarnas högskolekompetens? inom Karlshamns kommun.

Sammanfattning De invandrare som kommit till Sverige under de senaste Ären anses av vissa studier, vara mer vÀlutbildade, det vill sÀga mer grundligt skolade Àn svenskar. Trots detta har de haft svÄrigheter att fÄ en fast förankring i det svenska arbetslivet. Dessa invandrare skulle kunna tillföra vÄrt arbetsliv och vÄr samhÀllsekonomi mycket, men det Àr fÄ arbetsgivare som vill ta tillvara pÄ deras kompetens. Med anledning av ovan har vi i denna uppsats valt att utvÀrdera EU-projektet ?Tillvaratagande av invandrarnas högskolekompetens? inom Karlshamns kommun.

Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ Àr en av Europas största kraftlinerproducenter med en fabrik centralt belÀgen i PiteÄ stad. Sedan 1978 finns vid fabriken ocksÄ ett system för att ta tillvara spillvÀrme frÄn olika processer för fjÀrrvÀrmeÀndamÄl. I dagslÀget förser Smurfit Kappa Ärligen PiteÄ stads fjÀrrvÀrmenÀt med nÀstan hela dess behov (ca 90 %). Pite Energi AB, som ansvarar för fjÀrrvÀrmen i PiteÄ, bygger nu systematiskt ut nÀtet varför det finns behov av utökade leveranser frÄn Smurfit Kappa. Detta examensarbete har genomförts för att undersöka möjligheterna att utöka de spillvÀrmebaserade fjÀrrvÀrmeleveranserna frÄn Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ till PiteÄ stads fjÀrrvÀrmenÀt. Syftet med arbetet Àr att presentera vilka potentiella vÀrmekÀllor som Àr de bÀst lÀmpade för en lönsam fjÀrrvÀrmeproduktion samt hur dessa kan placeras in och tas i drift i det befintliga systemet.

Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ Àr en av Europas största kraftlinerproducenter med en fabrik centralt belÀgen i PiteÄ stad. Sedan 1978 finns vid fabriken ocksÄ ett system för att ta tillvara spillvÀrme frÄn olika processer för fjÀrrvÀrmeÀndamÄl. I dagslÀget förser Smurfit Kappa Ärligen PiteÄ stads fjÀrrvÀrmenÀt med nÀstan hela dess behov (ca 90 %). Pite Energi AB, som ansvarar för fjÀrrvÀrmen i PiteÄ, bygger nu systematiskt ut nÀtet varför det finns behov av utökade leveranser frÄn Smurfit Kappa. Detta examensarbete har genomförts för att undersöka möjligheterna att utöka de spillvÀrmebaserade fjÀrrvÀrmeleveranserna frÄn Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ till PiteÄ stads fjÀrrvÀrmenÀt.

För att dagens företag ska fortsÀtta att vara konkurrenskraftiga behövs ett stÀndigt arbete med att minska utvecklingstider, utvecklingskostnader samt sÀkerstÀlla en hög kvalitet. För att tillfredsstÀlla konsumenterna behövs ocksÄ konstanta produktförbÀttringar, nya varianter och funktioner. En trend i dagens industri Àr ett ökat behov av avancerade IT-system för att nÄ dessa mÄl. En typ av IT-system kallas Product Lifecycle Management PLM, vilket Àr ett kontrollerat och systematiskt sÀtt att administrera och utveckla produkter. KÀrnan i PLM Àr skapandet, bevarandet och lagringen av produktrelaterad information, vilket kan göra det lÀttare att hitta, dela, modifiera samt ÄteranvÀnda data.

Det Àr av stor vikt vid jÀrnvÀgsbyggande att kunna identifiera var risker kan uppstÄ och vilka konsekvenser dessa kan medföra pÄ miljön. För att kunna hantera detta pÄ ett bra sÀtt behövs ett systematiskt sÀtt att analysera riskerna, en sÄ kallad riskanalys. Riskanalys handlar om att anvÀnda tillgÀnglig information för att beskriva och berÀkna risker förknippade med ett givet system, vilket sedan ger ett underlag för vÀrdering av risker och eventuella riskreducerande ÄtgÀrder. Riskanalysen utgör en del i riskhanteringsprocessen, vilken omfattar definition av mÄl och avgrÀnsningar, riskidentifiering, bedömning av sannolikhet och konsekvens, vÀrdering av risker, genomförande av riskreducerande ÄtgÀrder samt uppföljning och erfarenhetsÄterföring. Under 2004 slog Banverket fast att det krÀvs en ny jÀrnvÀg i Kiruna för att uppfylla de transportpolitiska mÄlen samt de nationella miljökvalitetsmÄlen.

Trots upprepade varningar om globala konsekvenser till följd av utslÀpp av vÀxthusgaser fortsÀtter dessa att öka i vÀrlden. Huvudsakligen kommer vÀxthusgasutslÀpp frÄn förbrÀnning av fossila brÀnslen, nÄgot som enbart i Europa Àr kÀllan till över hÀlften av all elproduktion. Att endast byta ut de fossila brÀnslena mot miljövÀnliga alternativ skulle ta lÄng tid, dÀrför ligger mycket fokus Àven pÄ energibesparingar. HushÄllens elanvÀndning Àr en viktig sektor dÀr mycket forskning utförts, hÀr ingÄr bland annat elanvÀndningen för diskmaskiner dÀr flertalet alternativa tekniker för minskad elanvÀndning tagits fram. Diskmaskiner med Ängtillförsel i fördiskstadiet Àr en sÄdan teknik som finns ute pÄ marknaden i dagslÀget.

För att dagens företag ska fortsÀtta att vara konkurrenskraftiga behövs ett stÀndigt arbete med att minska utvecklingstider, utvecklingskostnader samt sÀkerstÀlla en hög kvalitet. För att tillfredsstÀlla konsumenterna behövs ocksÄ konstanta produktförbÀttringar, nya varianter och funktioner. En trend i dagens industri Àr ett ökat behov av avancerade IT-system för att nÄ dessa mÄl. En typ av IT-system kallas Product Lifecycle Management PLM, vilket Àr ett kontrollerat och systematiskt sÀtt att administrera och utveckla produkter. KÀrnan i PLM Àr skapandet, bevarandet och lagringen av produktrelaterad information, vilket kan göra det lÀttare att hitta, dela, modifiera samt ÄteranvÀnda data.

Detta arbete skrev jag under vÄren 2011. Anledningen till hela arbetet Àr min fascination för bilder. Redan under mitt kandidatarbete sÄg jag hur bilder kan vara till stor hjÀlp för att aktivera och engagera mÀnniskor. Jag ville undersöka det vidare och se hur vi som landskapsarkitekter kan anvÀnda den konstruerade bilden, perspektivet, för att förmedla vÄra idéer. Under olika skeden och i olika sammanhang kan vi utnyttja perspektivet för att visa vÄra idéer över en plats som hÄller pÄ att gestaltas.

SammanfattningUppsatsen kommer att fokusera pÄ hur skolans viktigaste resurs, lÀraren, anvÀnds i dagens skolklimat. Information som presenteras i vÄr rapport utgörs av tvÄ delar.Produktionsteorier som Àr vanliga inom industrin beskrivs och vi gör en ansats att anpassa dessa till skolans vÀrld. Arbetets andra del bestÄr av en empirisk studie dÀr lÀrare blivit djupintervjuade och dÀr elever svarat pÄ en enkÀt. Gymnasieskolor i Stockholm, UmeÄ och VÀsterÄs har fÄtt utgöra grunden för den empiriska undersökningen.Inom industriell produktion anvÀnds produktionsteorier för att öka effektiviteten och reducera resursanvÀndningen. Det mest kÀnda begreppet inom resurseffektivitet Àr lean som bestÄr av ett flertal modeller.

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit sÄ vanligt att bygga ovanpÄ befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att Ästadkomma hÄllbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i vÄra stÀder och tÀtorter. Dessutom kan det bli lÀttare att ta tak i ansprÄk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trÀdde i kraft 1 januari, 2004. Det Àr viktigt att börja planera, redan pÄ översiktsplanenivÄ, för förtÀtning genom pÄbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsÀgare och hyresgÀster om framtidens bostÀder, som snart kanske byggs pÄ deras tak.

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit sÄ vanligt att bygga ovanpÄ befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att Ästadkomma hÄllbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i vÄra stÀder och tÀtorter. Dessutom kan det bli lÀttare att ta tak i ansprÄk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trÀdde i kraft 1 januari, 2004. Det Àr viktigt att börja planera, redan pÄ översiktsplanenivÄ, för förtÀtning genom pÄbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsÀgare och hyresgÀster om framtidens bostÀder, som snart kanske byggs pÄ deras tak. Vid planering för förtÀtning genom pÄbyggnad mÄste mÄnga aspekter beaktas och det mÄste ses ur flera olika perspektiv.

Denna studies avsikt Àr att identifiera problem och söka möjligheter, vid genomförandet av matematikkurs B vid samhÀllsvetenskapsprogrammet pÄ en gymnasieskola. Vidare prövas och ges förslag till ÄtgÀrder av identifierade problem. Rektor och matematiklÀrarna pÄ den skola studien genomfördes önskade att nÄgon med utifrÄnperspektiv skulle hjÀlpa till med att hitta förklaringar till varför elevernas studieresultat pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet sjönk markant mellan de tvÄ obligatoriska matematikkurserna A och B. Skolans förslag var att jag skulle vara med pÄ lektioner och försöka identifiera faktorer, nÄgot som jag kom att kalla ?bromsfaktorer?, och utifrÄn dem föreslÄ ÄtgÀrder.

Sverige Àr sedan den 1 januari 1995 medlem av Europeiska unionen, vilket innebÀr att Sverige mÄste tillÀmpa det regelverk som utvecklats inom Europeiska gemenskapen. Den Europeiska gemenskapen antog i november 1995 en ny strategi för redovisningsharmoniseringen i unionen. FrÄn och med 2005 skall alla noterade bolag upprÀtta sin koncernredovisning i enlighet med International Accounting Standards. Regelverket syftar till att öka jÀmförbarheten mellan företag och lÀnder vilket i sin tur medverkar till att den internationella redovisningen i större grad blir harmoniserad.Materiella anlÀggningstillgÄngar regleras i International Accounting Standard 16 och definieras som fysiska tillgÄngar som innehas för produktion eller distribution av varor eller tjÀnster som företaget förvÀntas anvÀnda mer Àn under en period. Olika avskrivningsmetoder skall anvÀndas för att systematiskt fördela av det avskrivningsbara beloppet över nyttjandeperioden.