Läraren som en resurs
Lean för att resurseffektivisera lärarens arbetsuppgifter
SammanfattningUppsatsen kommer att fokusera på hur skolans viktigaste resurs, läraren, används i dagens skolklimat. Information som presenteras i vår rapport utgörs av två delar.Produktionsteorier som är vanliga inom industrin beskrivs och vi gör en ansats att anpassa dessa till skolans värld. Arbetets andra del består av en empirisk studie där lärare blivit djupintervjuade och där elever svarat på en enkät. Gymnasieskolor i Stockholm, Umeå och Västerås har fått utgöra grunden för den empiriska undersökningen.Inom industriell produktion används produktionsteorier för att öka effektiviteten och reducera resursanvändningen. Det mest kända begreppet inom resurseffektivitet är lean som består av ett flertal modeller. För att optimera företags verksamhet kan en värdeflödesanalys göras för att identifiera icke värdeskapande aktiviteter. Slöseri minimeras med användandet av verktyget sju slöserier och outnyttjad kreativitet som frigör kapital i form av tid eller pengar. 5S är en metod för att systematiskt skapa och upprätthålla ordning på arbetsplatsen.Undersökningen som har gjorts för att spegla lärarens situation och hur elever uppfattar lärarens arbete har utförts i två steg. Enkäter har delats ut till 141 elever med frågor rörande upplevelsen av undervisningen, deras uppfattning av lärarens arbete och elevens eget ställningstagande till sin motivationsnivå. Intervjustudier har gjorts med sju lärare på tre olika gymnasieskolor. Valet av skolor lokaliserade på ett spritt geografiskt område har gjorts för att öka möjligheten till differentierade svar och en mer korrekt helhetsbild.Genomgående under intervjuerna beskriver lärarna att elevernas studiemotivation generellt är för låg. Generellt anser lärarna att arbetslags- och ämneslagsmötena i viss mån är stimulerande och fyller en viktig funktion. Mötena skulle dock kunna utnyttjas på ett mer effektivt sätt då lärarna upplever att irrelevanta diskussioner tar upp för stort utrymme. Planeringsdagarna anser lärarna vara onödig då föreläsningarna inte riktar sig till en bred publik utan ofta en smal målgrupp. Diskussionerna som förs är ofta på en för generell nivå vilket medför att resultatet av diskussionerna är svåra att implementera. I dagsläget känner lärarna att det inte finns tid för återhämtning då andra arbetsuppgifter måste prioriteras.Elever på de olika skolorna fick frågor om deras uppmärksamhet under genomgångar, om dem ansåg lärarna väl förberedda och om studievanor utanför skoltid. På frågan om elevernas uppmärksamhet under genomgångar framgick det att 53 % lyssnar på genomgångarna och 46 % av eleverna har dåligt fokus på genomgångarna. Den anledningen som var mest representativ för de elever som lyssnade på lärarnas genomgångar var att de lärde sig genom att lyssna, att det tyckte att ämnet var bra eller att det var intressant. De elever som inte lyssnade på lärarnas genomgångar kunde delas upp i två större grupper. En överhängande majoritet av eleverna svarade att de saknade motivation, intresse eller koncentration på grund utav distraktioner. Den andra delen av eleverna som var tydligt representerade förstod redan genomgångarnas innehåll. På frågan hur lärarna är förberedda inför lektioner ansåg de absolut flesta eleverna (89 %) att lärarna var förberedda. Slutligen ställdes en fråga om elevernas studievanor utanför lektionstid. Svaren är relativt jämt uppdelade mellan fyra kategorier (pluggar hemma, pluggar inte hemma, endast inför prov och ibland/sällan).I vårt arbete analyseras presenterat material och förslag till åtgärder ges. I vår analys går det att konstatera att det finns ett behov av att resurseffektivisera lärarens arbetsuppgifter för att kunna använda läraren på ett bättre sätt. Vi har lyckats att applicera produktionsteorier på olika arbetsuppgifter som läraren utför genom att jämföra teori med den empiriska undersökningen. Nästa steg är att implementera åtgärderna som föreslås i praktiken för att kunna avgöra vad resultatet blir.