Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad lÀrare har för uppfattning och syn angÄende ledarrollen i yr-ket. Dessutom Àr syftet att se om och hur det förs nÄgra pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbeten kring ledarrollen pÄ skolorna.Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en studie i form av intervjuer med sex lÀrare. I litteratur-genomgÄngen tar jag upp nÄgra definitioner av begreppet ledarskap och ifall det finns behov av ledare. Jag presenterar Àven hur man ser pÄ ledarskap inom organisationer och ledarskap i klassrummet.I diskussionen har jag gjort en jÀmförelse mellan synsÀtten pÄ ledarskap i organisationer, ledarskap i klass-rummet och de intervjuade lÀrarnas syn pÄ ledarrollen.Resultatet visar pÄ att de intervjuade lÀrarna delar uppfattning, angÄende ledarrollen, med fler Àn en ledar-stil samt att alla lÀrarna har en vilja att utveckla sin ledarroll i framtiden..

SammanfattningTvÄ personalgrupper i tvÄ olika organisationer intervjuades. En av utgÄngspunkterna var att försöka ta reda pÄ vad som skapar förtroende hos en anstÀlld för sin chef. Tanken var att se vilka likheter och skillnader som kunde utrönas. Resultatet visade dock att likheterna var större Àn skillnaderna.Bakgrund:Inspirationen till detta arbete Àr Margaretha Oudhuis avhandling om ?Volvo- The bus plant case? Efter att ha tagit del av hennes arbete sÄ vÀxte inspirationen fram till att göra ett liknande arbete fast med tillit som utgÄngspunkt.Teoretisk utgÄngspunkt för detta arbete Àr Max Webers teorier om ledarskap samt Anthony Giddens teori om tillit.

Denna uppsats behandlar delat ledarskap. Syftet har varit att ur ledares synvinkel undersöka orsakerna till delat ledarskap samt de konsekvenser som uppkommer av delat ledarskap för ledarna, medarbetarna, familjerna och organisationerna. VÄr metod för att lyckas med detta har varit intervjuer och vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt vid insamling av teori och empiri har varit abduktivt. Analysen visade att orsakerna till att intervjupersonerna ville dela sitt ledarskap var att det skulle bli roligt samt möjligheten att alltid ha ett bollplank. De flesta menar att de tack vare sin arbetspartner har möjlighet att utnyttja sina styrkor och att arbetet dÀrigenom blir mer effektivt vilket gynnar organisationen.

I en allt mer globaliserad vÀrld Àr det nödvÀndigt att mÀnniskor kan och har förmÄgan att jobba i andra lÀnder och med medarbetare som har en annan kulturell bakgrund.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka egenskaper som krÀvts för ett interkulturellt ledarskap hos ledare som jobbat utomlands och vad de lÀrt sig av sina erfarenheter under den hÀr tiden.Studien har haft en kvalitativ ansats dÀr insamlingen av empirin har skett pÄ ett av Sveriges största företag som nÀmns som "Koncernen" genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet har visat att kommunikation spelar en mycket stor roll i detta avseende. Detta innefattar bÄde verbal och icke-verbal kommunikation. Viktiga egenskaper hos interkulturella ledare Àr bl.a. förmÄgan att vara öppen och social. Samtliga intervjupersoner ansÄg att vistelsen utomlands hade gjort att deras yrkesroll stÀrkts bÄde i yrkeslivet och i det privata..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Med 1,4 miljoner elever Àr skolan Sveriges största arbetsplats. Varje Är behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsÀkerhetsperspektiv Àr det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse.BarnsÀkerhetsrÄdet, en samverkansorganisation bestÄende av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullstÀndig bild av i vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit Ät Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanstÀllts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. KartlÀggning av arbetssÀtt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson & Andersson, 2012, bilaga 1).

Uppsatsen syftar till att analysera hur ledare i olika typer av organisationer uppfattar sitt ledarskap i förhÄllande till den organisationstyp de verkar inom. Med organisationstyp avser vi ideell, privat och offentlig organisation. VÄr utgÄngspunkt Àr att analyser detta utifrÄn de förutsÀttningar för ledarskap som organisationstypen ger, till exempel i form av organisationskultur, samt utifrÄn faktorer som kommunikation, handlingsutrymme och ledarens uppgifter.Den metod vi anvÀnt Àr kvalitativ och bygger pÄ sex intervjuer med ledare inom ovan nÀmnda organisationstyper och fokus för intervjuerna har legat pÄ ledaren egen uppfattning om sitt ledarskap.Vi har funnit att likheterna mellan de olika ledarskapen Àr tydligare Àn skillnaderna och att de skillnader som Äterfinns till stor del kan kopplas till respektive organisationstyps mÄl. Dessa skillnader kan bero pÄ dels de förutsÀttningar som varje specifik organisationstyp ger, och dels ledarnas förmÄga att anpassa sig till de krav som stÀlls pÄ ledarskapet i olika situationer..

VÄrt syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse och klargöra för anvÀndningen avbegreppen management och ledarskap i praktiken. Med hjÀlp av begreppens innebörd kan vi som forskare fÄ möjligheten att framföra hur begreppen anvÀnds praktiskt. PÄ sÄ vis kan vi se om teorin reproduceras i praktiken. VÄr uppsats visar att intervjupersonerna tror att de utövar ledarskap, men att det inte kan utövas i praktiken. Detta har sin grund i den tvetydighet som omger begreppet ledarskap och företagets organisationskontext.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och förstÄ hur fritidspedagoger arbetar med systematiskt kvalitetsarbete pÄ fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det hÀr omrÄdet och det behövs ÄtgÀrdas. Det stÄr tydligt, bÄde i Skollagen (2010) och i vÄr lÀroplan, Lgr 11, LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b), att det Àr nÄgot som alla ska göra som Àr verksamma inom skolan/fritidshemmets vÀrld. DÀrför Àr det intressant att se hur det ser ut i verkligheten. Har det blivit lÀttare efter förtydligandet i Skollagen (2010) nÀr det gÀller det systematiska kvalitetsarbetet pÄ fritidshemmen?Undersökningsmetoden Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats.

Dagens ledarskap har genomgÄtt stora förÀndringar och gÄtt frÄn traditionellt, hÄrt och byrÄkratiskt ledande till ett allt mer mjukt, flexibelt och personalfokuserat ledarskap. Kommer framtidens ledarskap att enbart bestÄ av mjukt ledarskap medan det traditionella dör ut, eller Àr det sÄ att arbetslivet behöver bÄda i en kombination. Syftet med studien var att undersöka ledarskap ur personalens perspektiv med fokus riktat mot kombinationen av mjuk(transformativt ledarskap) och hÄrd(transaktionellt ledarskap) makt. Genom en enkÀtundersökning sÄ framgick personalens tankar och Äsikter kring ledarskap i förhÄllande till kombinationen av mjuk och hÄrd makt. Resultatet pÄvisade att personalen inom en industriell arbetsmiljö har en positiv syn pÄ kombinationen av mjuk och hÄrd makt dÀr faktorer inom bÄda ledarskapstilarna ses som betydelsefulla och nödvÀndiga..

OmvÄrdnad sjÀlvstÀndigt arbete II.

Denna uppsats handlar om ledarskap och hur ledarskap bedrivs pÄ distans.Studien fokuserar pÄ det ledarskap som sker i bemanningsbranschen dÀr konsultchefen leder bemanningskonsulter pÄ distans. I det ledarskap som utövas finns Àven en pÄverkan utav en tredje part som gÄr att finna i det kundföretag som hyr in konsulterna. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för det ledarskap som uppkommer och utövas i bemanningsbranschen och att identifiera de problem som kan uppstÄ nÀr ledarskapet sker pÄ distans. Vi jÀmför ocksÄ distansledarskapet med ett traditionellt ledarskap för att förstÄ pÄ vilket sÀtt de skiljer sig i ledarskapets utövande. Slutligen Àr vÄrt syfte att fÄ en inblick i hur ett distansledarskap i bemanningsbranschen pÄverkas nÀr det Àven Àr en tredje part involverad..

Bakgrund: Skiftarbete ?r vanligt inom v?rden och p?verkar sjuksk?terskors h?lsa, prestation och v?lbefinnande. Forskning visar att oregelbundna arbetstider kan bidra till s?mnbrist, stress och f?rs?mrad patients?kerhet. Syfte: Syftet med litteraturstudien ?r att belysa hur skiftarbetet p?verkar omv?rdnadens kvalitet och patients?kerhet samt vilka konsekvenser det f?r f?r v?rden.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad gÀllande mÀnniskors generella syn pÄ manligt och kvinnligt ledarskap och om det finns nÄgon skillnad i manligt och kvinnligt ledarskap i utövandet. En litteraturstudie inkluderande sex forskningsrapporter inom det berörda Àmnet publicerade mellan 1990-2008 har genomförts. FrÄgestÀllningarna Àr: "Finns det nÄgon skillnad gÀllande mÀnniskors generella syn pÄ manligt och kvinnligt ledarskap?" och "Finns det nÄgon skillnad i mÀns respektive kvinnors faktiska utövande av ledarskap?" Resultaten visar att en ledares kön uppfattades olika av respondenterna i de berörda studierna. En fördom om ledarskap Àr att det krÀvs typiskt manliga egenskaper för att bli en bra chef, vilket bekrÀftades i de inkluderade forskningsrapporterna, genom att ett typiskt manligt utseende hos ledare föredrogs.