Ledningens kommunikation Àr viktig för att förankra organisationsförÀndringen och minska risken att skapa förvirring och irritation hos medarbetarna. Den Àr ocksÄ viktig för att arbetet skall fortlöpa och inte dra ut pÄ tiden eller riskera att bli fel. Kommunikation bör dÀrför vara högt prioriterat hos cheferna under ett förÀndringsarbete..

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

 Relativt fÄ studier har undersökt trÀnarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att mÄnga Àr överens om att trÀnaren Àr en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var dÀrför att studera trÀnarens beteende och hur detta förhÄller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie Àr en enkÀtundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag. Hierarkisk multipel regressionsanalys anvÀndes för att undersöka sambandet mellan ledarskap frÄn trÀnaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt trÀnarens fokusering pÄ utveckling av idrottsliga fÀrdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.

Uppsatsen kartlÀgger tre mindre revisionsbolags anpassning, organisatorisk som marknadsföringsmÀssig, i samband med revisionspliktens avskaffande, samt huruvida det finns skÀl att anta bibehÄllna kundrelationer avregleringen till trots. För detta syfte belystes teorier inom organisatorisk förÀndring samt fyra dimensioner vilka företag kan arbeta med för att knyta sina kunder till företaget och skapa Ätagande i relationerna. Dessa dimensioner, frÄn litteratur inom relationsmarknadsföring, var grad av kundfokus, kommunikation, tillit och tjÀnsteportföljens uppbyggnad. UtifrÄn dessa utformades frÄgor, och personliga intervjuer lÄg till grund för insamlandet av kvalitativ data. Denna analyserades sedermera och generaliseringar drogs mot bakgrund av den teoretiska referensramen.

Wiklund, Marie-Louise (2007) LÀrares syn pÄ specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildning, Malmö högskola. Syftet med detta arbete Àr att beskriva och undersöka lÀrarnas syn pÄ specialpedagogens arbete. Baserat pÄ lÀrarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man anvÀnder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemÄl och behov som finns. Med hjÀlp av en strukturerade intervjuer vill jag ÄskÄdliggöra lÀrarnas syn pÄ specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat pÄ att specialpedagogen Àr en viktig person i skolan. Att undervisa Àr vad lÀrare Àr vana vid att specialpedagogen gör.

I denna uppsats om visuell kommunikation kommer olika teorier att tas upp, vi har genomfört intervjuer med kunder, gjort observationer i butiker och sammanstÀllt fakta för att ta reda pÄ hur en förbÀttrad visuell kommunikation av de miljövÀnliga plaggen kan pÄverka konsumenter att handla mer miljövÀnligt. Engelsk titel: Visual communication- sales promotion of eco-friendly garments in storesEngelska nyckelord: Visual communication, Sustainability, Environmental clothing, Consumer behaviorSammanfattning pÄ engelska:.

Denna studie syftar till att unders?ka hur speciall?rare beskriver sitt arbete med estetiska uttryckss?tt i undervisning f?r elever med intellektuell funktionsneds?ttning (IF), samt om och i s? fall hur dessa uttryckss?tt kan st?dja utvecklingen av spr?k, kommunikation, kognition och motoriska f?rm?gor. Vidare syftar studien till att belysa vilka m?jligheter och hinder som speciall?rare uppfattar i detta arbete, samt hur samverkan med annan pedagogisk personal beskrivs.Studien har en kvalitativ ansats och baseras p? intervjuer med speciall?rare. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys, med utg?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ett biopsykosocialt syns?tt.Resultaten visar att estetiska uttryckss?tt i anpassad skola fungerar som ett viktigt pedagogiskt redskap f?r att fr?mja delaktighet och kommunikativt deltagande, s?rskilt f?r elever med begr?nsad verbal f?rm?ga.

Inom musikvÀrlden sÄsom i nÀringslivet Àr andelen kvinnor mycket liten högt uppe i hierarkierna. Ingen av de större konserthusen i vÀrlden leds eller har letts av en kvinnlig dirigent. Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och analysera bilden av ledarskap inom konstmusiken utifrÄn ett könsteoretiskt perspektiv. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med orkestermusiker, och analysen av materialet Àr inspirerad av reflexiv metod. Resultatet Àr i samklang med tidigare forskning som har visat att bilden av ledaren Àr bilden av en man.

Denna uppsats syftar till att diskutera grönskans betydelse för mÀnniskan och hur landskapsarkitekter skulle kunna anvÀnda den pÄ bÀsta sÀtt för att öka mÀnniskors vÀlbefinnande. Jag har valt att fokusera pÄ dessa frÄgor ur ett friskvÄrdsperspektiv eftersom det skulle kunna bidra till att hjÀlpa mÀnniskor redan innan de blir sjuka. Min huvudfrÄga har dÀrför varit: Hur kan vi som landskapsarkitekter anvÀnda oss av grönskans betydelse som friskvÄrd för att skapa givande miljöer för olika grupper av mÀnniskor?.

The aim of this thesis is to explore from a cultural diversity perspective, students 'views on teachers' leadership styles in the classroom and what style of management students prefer. The study uses a qualitative methodology to interviewed focus groups of students consisting of a total of twelve students at a secondary school in Botkyrka municipality. The corpus was divided into three different groups. Overall, results showed that students seem to prefer an intercultural situational leadership style. This is based on the students expressed need of wanting to be understood on the basis of their cultural background.

En sammanfattande rapport över de lĂ€rdomar vi gjort under bl.a. ett projekt vid NĂ€rpolisen i Lund (NÄPO Lund). Rapporten behandlar bl.a. omrĂ„den som konsult-klient förhĂ„llandet, ledarskap, individuell utveckling, grupputveckling och feedback..

Vi ville forma en helhetsbild av informellt ledarskap utifrÄn teori, stÀrkt av en empirisk undersökning, för att sedan svara pÄ hur formella ledare skall agera för att ha nytta av informellt ledarskap. UtifrÄn helhetsbilden av informellt ledarskap som vi genom teorin har skapat menar vi att informella ledare har tvÄ förmÄgor, empatisk förmÄga samt förmÄgan att tolka och klargöra uppgifter. Tack vare dessa förmÄgor Ätnjuter de ett stort förtroende hos medarbetarna. NÀr osÀkerheten i en organisation Àr stor finns ett behov av förstÄelse hos medarbetare. De informella ledarna skapar denna mening genom att tolka och klargöra budskap och rykten och vÀxer sig starka genom detta.

Den hÀr studien bygger dels pÄ en narrativ analys av artiklar i SmÄlandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels pÄ en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation dÀr den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen stÀller följande frÄgor:Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad Àr det som utmÀrker deras texter?? Kan en organisation fÄ publicitet i de lokala medierna utan att anvÀnda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur gÄr det att förstÄ detta?? Om Orrefors Kosta Boda anvÀnder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka Àr dessa?? I vilken utrÀckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?? Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner dÀr de har sin verksamhet?Studien bygger pÄ fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner ? narratologi.Resultatet visar att det gÄr att fÄ publicitet utan att anvÀnda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det hÀr fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i bÄde medier och affÀrsvÀrlden.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur kommunikatörer upplever att internkommunikationen pÄ aktivitetsbaserade arbetsplatser fungerar. Fokus för den hÀr studien var att belysa kommunikatörens roll och syn pÄ kommunikation pÄ aktivitetsbaserade arbetsplatser.Teori: Studien utgÄr frÄn en meningsskapande syn pÄ kommunikation och ett tolkande perspektiv pÄ organisationer nÀr det gÀller den muntliga kommunikationen. NÀr det gÀller digital kommunikation har utgÄngspunkten varit Bayms teorier om synkron och asynkron kommunikation. Vid tolkning av möbler och inredning som kommunikation har utgÄngspunkten i huvudsak varit teori om instrumentell, estetisk och symbolisk design.Metod: Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa telefonintervjuer. Respondenterna var kommunikatörer pÄ sju aktivitetsbaserade arbetsplatser och en pÄ cellkontor.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.