SammanfattningKvinnans närvaro på arbetsmarknaden har varit under fokus de senaste decennierna. Det har aldrig förr varit så populärt och omdebatterat med kvinnor på ledande positioner som det är idag. Den befintliga forskningen handlar till stor del om vad kvinnor kan bidra med ochåstadkomma på chefspositioner men ej hur fler kvinnor skall få tillträde till dessa positioner. Åsikterna och tankarna kring könskvotering skiljer sig åt mellan olika individer. Somliga ärpositiva, andra negativa och vissa ställer sig mer neutrala.

Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning på vård och omsorg resonerar kring sina förutsättningar att påverka arbetsmiljön och arbetsglädjen. I organisationen har det under de sista åren skett stora omorganisationer och förändringar som medför en känsla av oro och osäkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet står inför stora utmaningar som innebär ett hårdare arbetsklimat med andra villkor som sätter press på människan. Konsekvenserna av de ständiga förändringar och påfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försämrad arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor. Det är därför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, så ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framåt.

The purpose of this study is to analyse the attitude of four teachers to leadership in the classroom. The main research questions asked were:What are the teachers` views on leadership in the classroom?What does good versus  bad leadership mean to the teachers? What factors influence the teachers' leadership in the classroom, according to themselves?The method used is the qualitative method and interviews, which is my empirical material, I relate to different theories and previous research of leadership.The curriculum for the compulsory school system, the pre-school class and the leisure-time centre, Lpo 94, says a lot about how both the school and the teacher must pursue a democratic activity; the teacher must have a democratic leadership in the classroom (Lpo 94, s. 5). At school, the pupils should be met with respect, they should feel safe and be motivated to learn.

Denna kandidatuppsats behandlar det arbete som konsulter från tre konsultfirmor inom chefsutveckling bedriver. Syftet är attbeskriva och jämföra dessa tre konsultfirmors utbildningsverksamhet gällande ledare med särskilt fokus på ledarutveckling ochledarskapsutveckling. Detta syfte har brutits ner till tre frågeställningar för att besvara hur dessa tre konsulter uppfattar vadledarskap innebär, hur konsulter arbetar med utbildningsprogram för ledare gällande utveckling samt vilka likheter och skillnadersom finns mellan konsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram för utveckling. Den undersökningsmetod som jagvalde att använda är kvalitativa intervjuer. Denna studie utgår vidare från en hermeneutisk ansats där det inte går att säga att detresultat som jag har tolkat genom teori och förförståelse är en absolut sanning.

Ledarskap i skolan är något som har givits litet utrymme i lärarutbildningen. En blivande lärare på lärarutbildningen har i stort sett fått bilda sig en egen uppfattning genom de praktikperioder som gavs. Under denna tid är det meningen att lärarstudenten ska visa på, ett för situationen lämpligt ledarskap, samt sätta gränser och hantera eventuella konflikter med eleverna. Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur lärare och elever beskriver en bra pedagog. Vad hade de tillfrågade etablerade lärarna för uppfattning av en bra pedagog? Vad hade de tillfrågade eleverna i gymnasiet för uppfattning om vad ?en bra pedagog? är? Vad fanns det för likheter och skillnader mellan dem? För att svara på frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts.

Servant leadership är ett begrepp som visar potential inom ledarskapsforskningen, framförallt för att förklara meningsskapande ledarskap, hur ledaren leder sig själv samt hur ledarskap kan accepteras utan auktoritet. Problemet är att forskningen hittills varit alltför okritisk. Begreppets validitet har bevisats i kvantitativa mått, men dess implikationer för själva ledarskapsutövandet eller ledaren är oklara.Syftet med uppsatsen är att testa begreppet servant leadership som verktyg för ledarskapsstudier. Kan begreppet konkretiseras och mätas? Kan man vara säker på vad man mäter? För att besvara dessa frågor omfattar uppsatsen en granskande litteraturstudie och en tillämpande fallstudie i tre delar.Resultaten antyder att begreppet servant leadership kan brista i precision och tillförlitlighet.

x.

Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag.Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas.

Det är lagstadgat att arbetsgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att sänka riskerna för ohälsa och olycksfall i verksamheten. Mycket tyder på att detta inte fungerar tillfredställande i många skolor. Denna fallstudie syftar till att kartlägga och synliggöra hur det systematiska arbetsmiljöarbetet organiserats i två utvalda kommunala grundskolor. Det övergripande syftet i studien var att belysa faktorer och mekanismer som kan motverka ett lyckat införande av ett fungerande arbetsmiljöarbete. De frågeställningar vi haft var om kommunernas organisering av arbetsmiljöarbetet uppfyller lagstiftningens krav och hur uppföljningen och kontrollen sker. Studien har genomförts genom analys av kommunernas styrdokument samt genom en enkät kombinerad med uppföljande intervjuer av nyckelpersoner i verksamheterna. Resultat visar att de båda grundskolornas arbetsmiljöarbete organiserats och bedrivs på ett likartat sätt och att arbetsmiljöproblemen till stor del är likartade.

This study of leadership is comprised of two parts. The first part presented in this study is a theoretical study of leadership and the second part is an empirical study. The empirical study is comprised of six qualitative interviews that examine the perception of leadership among educators working at a school in the inner city.The work is based on the following issues; Do educators think that there is a link between educational work and leadership? Do educators see a link between leadership and goals, and guidelines that are written in Lgr11 and the Education Act? Does the perception of leadership depend on what training the educators have?In this study I use a hermeneutical approach where I try to create an understanding of the interviewees by interpreting their responses, actions and opinions during the interviews.The material gained from the empirical study has been analyzed and interpreted and then related to the theoretical study. The results show that leadership is something that everyone in the school system is in need of whatever their education.

Denna uppsats behandlar synen på ledarskap på olika nivåer i Svenska kyrkan, i detta fall stift och församling, i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i kyrkoherdens, kyrkorådets och stiftets syn på vilka egenskaper och förmågor som krävs för att kyrkoherden ska vara väl rustad för sin tjänst. Stiftet är den regionala nivån, det område som styrs av en biskop, geografiskt ofta med samma omfattning som ett eller två län. Anställda på stiftsnivån kallas stiftsadjunkter om de är prästvigda. Församlingen är den lokala nivån, Svenska kyrkans primära enhet och geografiskt ofta med samma omfattning som en kommun. Församlingen styrs av ett kyrkoråd bestående av valda församlingsmedlemmar och leds av en kyrkoherde som är församlingens chef, alltid prästvigd.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Titel:Hinder och konflikter ? En fallstudie om ett förändringsarbete på Akademiska sjukhuset.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Joakim Lundin, Lars ÖkvistHandledare: Tomas KällqvistDatum: 2011 ? majSyfte: Uppsatsen har sitt syfte i att kartlägga hinder och konflikter i en organisationsförändring hos Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Ambitionen är att försöka identifiera motsättningar som påverkar fortlöpandet av förändringen. Metod: I studien har vi med hjälp av utvecklingsenheten på sjukhuset fått fram ett undersökningsområde som lämpar sig för arbetets syfte. Därefter har vi fördjupat oss i det utvalda området genom personliga intervjuer.

Det saknas forskning inom området ledarskap för den skandinaviska byggsektorn i allmänhet. Den här studien tar sin utgångspunkt i medarbetarens syn på ledarskapet i ett större byggprojekt hos ett av nordens ledande bygg- och anläggningsföretag. Studien är gjord som en kvalitativ undersökning och sex intervjuer genomfördes med representativa medarbetare från organisationen. Respondenterna var en blandad grupp, några tillsvidare anställda hos PEAB, andra tillfälligt inhyrda. Frågorna berörde de anställdas upplevelse av det utövade ledarskap som de själva exponerats för från sina närmaste ledare.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare gör för att erövra och förtjäna auktoritet i klassrummet, sett ur ett fostransperspektiv. Arbetet belyser även vad begreppet auktoritet betyder för lärare samt om deras auktoritet har förändrats genom åren.Auktoritetsbegreppet kopplas i teoridelen till olika ledarskapsteorier samt begreppen relation och makt. Den empiriska studien har genomförts med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer med lärare från årskurserna 1-5, vilka på förhand ansågs ha auktoritet och ett bra ledarskap i klassrummet.Resultatet visar att lärare erövrar och förtjänar sin auktoritet i klassrummet genom att skapa en trygghet med ett klassrumsklimat som präglas av en positiv stämning samt ömsesidig respekt, genom att få elevernas tillit och samtidigt ha tilltro till dem, genom att vara tydliga och sätta gränser samt genom att använda sig av en passande taktik, vilket bland annat innebär att anpassa sitt ledarskap efter situationen som råder i klassrummet..