Sedan 1940-talet har uppfattningen kring ledarskap gÄtt frÄn att man Àr född till ledare, till att alla kan utvecklas. Det finns olika sÀtt att bli projektledare i en organisation. Denna studie undersöker vad det innebÀr nÀr en ledare Àr utbildad inom ledarskap och inte projektets ÀmnesomrÄde. Att vara projektledare handlar inte om att ha stor kunskap inom projektomrÄdet. Man mÄste vara en person som kan planera arbete, kommunicera effektivt, komma överens med alla slags mÀnniskor och skapa god stÀmning.

Det rÄder en ojÀmn uppdelning av mÀn och kvinnor inom arbetslivets ledande poster, vilket till stor del kan hÀrledas till könsstereotyperna. I majoriteten av fallen Àr det mÀnnen som har makten inom nÀringslivet, sÄ Àven makten att förÀndra denna obalans. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur manliga chefer ser pÄ ledarskap, sitt eget och andras, hur detta relateras till kön och vertikal könsegregering inom arbetslivet, samt vilka hinder de anser att det finns för kvinnor att nÄ ledande positioner. Fem manliga chefer intervjuades varefter en tematisk analys genomfördes. Ur materialet framtrÀdde teman som pÄvisar att dessa mÀn anser att kvinnor utgör mycket bra ledare, men hindras av en mÀngd faktorer.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur SJ anvÀnder Twitter som ett nytt kommunikationsverktyg. Den stora krisen under vintern 2009/2010 har tagits in som en variabel för att se hur SJ har jobbat för att bevara legitimitet och anseende. UtifrÄn teorier om anseendehantering, kommunikation och krishantering har en teoretisk bas skapats. Med denna bakgrund utfördes tvÄ kvalitativa intervjuer samt en insamling av sekundÀrdata i form av ett webinarium gÀllande SJ:s arbete med Twitter samt en kategorisering av TwitterinlÀgg.Analysen visar att sociala medier kan upprÀtthÄlla ett gott anseende, dels genom att företaget verkar modernt gentemot sin omgivning, dels genom den optimala typen av kommunikation som kan föras i kanalen. Krissituationer mÄste i sociala medier mötas med flexibilitet, bÄde nÀr det gÀller vilken typ av kommunikation som förs i kanalen samt vilken tillgÀnglighet kanalen har. Dessutom mÄste företag vara vÀl förberedda sÄ att de kan leva upp till kundernas ökade förvÀntningar.

This study aims to examine attitudes and conceptions of staff who work with mentally disabled persons, concerning normalization and gender. Six qualitative interviews with such professionals were performed and subsequently analyzed. Since the method of this study is qualitative, no claim of generalizability is made. The interview material has been categorized into themes by means of coding. The result of the study is presented according to those themes.

Genom empiriska studier Àmnar denna uppsats skapa ett bidrag till den rÄdande forskning som idag finns pÄ Àmnet projektledarskap och grÀnsöverskridande arbete kopplat till förtroendeprocessen. Uppsatsens syfte Àr dÀrmed att ge en klarare och mer verklighetsförankrad bild av förtroendeprocessen i arbetsformen projekt som ofta prÀglas av starkt uppgiftsfokus, heterogenitet och tidsbegrÀnsning. FrÄgestÀllning: Hur ser förtroendeprocessen i tillfÀlligt hopsatta och heterogena projektgrupper ut ur ett ledarskapsperspektiv samt vad krÀvs för att den ska fungera? Uppsatsen baseras pÄ expertintervjuer med erfarna projektledare samt pÄ utvald teori pÄ Àmnena förtroende, projektarbete, ledarskap, grÀnsöverskridande arbete och projektledarskap. Den analysmetod som valts Àr den abduktiva ansatsen som lÄter tolkningsprocessen pÄverkas av bÄde den studerade litteraturen och den insamlade empirin.

En av de viktigaste uppgifterna för en pedagog Àr att förmÄ elever att respektera varandras olikheter och att motverka trakasserier och mobbning. Detta kan uppstÄ i olika former. Ett exempel Àr den icke verbala kommunikationen mellan eleverna, nÄgot som vi bör vara rustade för att förhindra. Denna studie undersöker vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet och hur ofta detta sker, samt skillnader mellan en Är 4 och en Är 8. Detta har skett genom sex observationstillfÀllen och en enkÀtundersökning.

Trough the contact with the HR (Human Resources) department of home care management in Halmstad municipality, emerged from the management a wish for a documentation for what should be included in leadership at middle management level in the future. People in middle management positions have a large impact on the operation staff and are also in charge of the individual corporate performance and its success. As we have previously been active in the management of multiple role configurations, including middle-management positions, we have some prior understanding of the complexity of this position. The study was conducted with the aim to investigate different aspects of what leadership for middle managers in home care management in Halmstad municipality may mean to them. With the help of different theories and models various aspects were analyzed due to the impact of leadership.Due to the studies purpose and questions, two focus groups was conducted and interviews with respondents from both the lower and superior positions in home care management in Halmstad municipality was done.

Att skriva om hur begreppet arbetslag definieras och kommuniceras inom en skolorganisation har varit mycket intressant och lÀrorikt. Vi har fÄtt se hur ett begrepp har olika definitioner och betydelse för olika mÀnniskor trots att de tror att de talar om samma sak. Men om man vill se skolan i en kommun i ett helhetsperspektiv sÄ skapar det förvirring om man inte Àr överens om centrala begrepp i organisationen. Genom att belysa de skillnader och likheter som finns kring syfte, definitioner och kommunikation kring begreppet arbetslag hoppas vi underlÀtta för alla att nÄ en samsyn kring detta centrala begrepp. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie i form av tre fokusgruppsintervjuer inom en kommunal skolorganisation, den politiskt beslutande nivÄn nÀmnden, förvaltningens styrande nivÄ och rektorernas verkstÀllande nivÄ.

Den offentliga sektorn Àr en viktig arbetsplats och utgör en funktion i att stÀrka vÀlfÀrden.För att verksamheterna ska fortsÀtta att utvecklas Àr det av största vikt att vÀlfÀrdssektornarbetar för att stÀrka och utveckla ledarskapet. VÄr uppfattning Àr att delar av de problemsom den offentliga sektorn idag kÀmpar med grundar sig i att den inte aktivt förvaltar ocharbetar med identiteten. Det Àr ett arbete som innebÀr att pÄ ett effektivt sÀtt förhÄlla sigtill sina intressenter. Syfte med denna uppsats Àr att belysa komplexiteten i ledarskapet,utifrÄn valda teorier kring struktur, kultur, identitet och kommunikation vill vi vidareförsöka identifiera eventuella likheter och skillnader mellan olika verksamheter i enkommun som kan hjÀlpa till att beskriva komplexiteten. VÄr förhoppning Àr att dettaperspektiv kan bli ett bidrag för ledarnas fortsatta arbete med utvecklingen av denoffentliga sektorn.

Under en lÄgkonjunktur anvÀnder sig mÄnga företag av varsel och uppsÀgningar som ett sÀtt att minska kostnader och möta en vikande efterfrÄgan. Dessa uppsÀgningar innebÀr en förÀndring vilket Àr nÄgot som ofta möts av motstÄnd. I den hÀr uppsatsen belyses de problem en ledare stÀlls inför i samband med en förÀndring som innebÀr uppsÀgningar och hur de har valt att genomföra dem.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur tre ledare i tre olika organisationer genomför uppsÀgningar som sker till följd av arbetsbrist.En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr vi genomfört tre halvstrukturerade intervjuer med ledare som haft insyn i beslutsprocessen frÄn varsel fram till uppsÀgningar och varit de som till största del förmedlat besluten till berörda individer. Med insamlad empirisk data analyserades hur ledarna genomförde uppsÀgningarna utifrÄn teori som behandlar förÀndring, ledarskap och ett företags situation.Resultaten visade att trots liknande yttre förutsÀttningar i form av lÄgkonjunktur och vikande orderingÄng sÄ skilde sig genomförandet av förÀndringen mellan de tre företagen. En likhet var att kommunikation varit en viktig strategi under processen.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att ur ett ledningsperspektiv se vilka verkliga effekter delat ledarskap leder till. Vi vill utvÀrdera om de av ledningen förvÀntade effekterna leder till de verkliga effekterna vi kunde se. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod för att fÄ en djup inblick i de verkliga effekterna i det delade ledarskapet. Vi har först tagit reda pÄ vilka effekter ledarna ville uppnÄ, för att sedan göra en utvÀrdering varpÄ vi visar de verkliga effekter som uppstÄtt. För att utföra detta har vi anvÀnt oss av ett antal fallstudier.

Ledningens kommunikation Àr viktig för att förankra organisationsförÀndringen och minska risken att skapa förvirring och irritation hos medarbetarna. Den Àr ocksÄ viktig för att arbetet skall fortlöpa och inte dra ut pÄ tiden eller riskera att bli fel. Kommunikation bör dÀrför vara högt prioriterat hos cheferna under ett förÀndringsarbete..

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

 Relativt fÄ studier har undersökt trÀnarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att mÄnga Àr överens om att trÀnaren Àr en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var dÀrför att studera trÀnarens beteende och hur detta förhÄller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie Àr en enkÀtundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag. Hierarkisk multipel regressionsanalys anvÀndes för att undersöka sambandet mellan ledarskap frÄn trÀnaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt trÀnarens fokusering pÄ utveckling av idrottsliga fÀrdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.

Uppsatsen kartlÀgger tre mindre revisionsbolags anpassning, organisatorisk som marknadsföringsmÀssig, i samband med revisionspliktens avskaffande, samt huruvida det finns skÀl att anta bibehÄllna kundrelationer avregleringen till trots. För detta syfte belystes teorier inom organisatorisk förÀndring samt fyra dimensioner vilka företag kan arbeta med för att knyta sina kunder till företaget och skapa Ätagande i relationerna. Dessa dimensioner, frÄn litteratur inom relationsmarknadsföring, var grad av kundfokus, kommunikation, tillit och tjÀnsteportföljens uppbyggnad. UtifrÄn dessa utformades frÄgor, och personliga intervjuer lÄg till grund för insamlandet av kvalitativ data. Denna analyserades sedermera och generaliseringar drogs mot bakgrund av den teoretiska referensramen.