VÄrt syfte Àr att undersöka om gott chefskap passar in pÄ teorins definitioner av ledarskap eller management eller en kombination av de bÄda.Uppsatsen Àr av kartlÀggande och hypotesskapande karaktÀr och en kvalitativ metod har anvÀnts för att insamla, studera och analysera data. PrimÀrdatan bestÄr av intervjuer med vd/ledare och ledda pÄ fem större företag verksamma i Sverige samt sex intervjuer med rekryteringskonsulter som enligt vÄr definition tillhör experternas perspektiv. PrimÀrdatan innefattar Àven tre intervjuer med inom Àmnet verksamma forskare och docenter pÄ Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. SekundÀrdatan utgörs av vetenskapliga artiklar samt litteratur som behandlar Àmnet ledarskap och management.Utredningen visar en klar övervikt för de egenskaper som teorin karaktÀriserar som ledarskap. I sju av tio fall nÀmner respondenterna ledarskapsegenskaper, och bara i tre av tio fall anger de att nÄgon som leder och ansvarar för verksamheter bör Àgna sig Ät uppgifter som tillhör management.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att nÄ en ökad förstÄelse för hur svenska och danska chefer hanterar sin chefsituation i Danmark respektive Sverige och om de stöter pÄ nÄgra problem i sin chefsroll. Metod: Vi har anvÀnt oss av en abduktiv metod för att göra en kvalitativ undersökning. Vi började med att lÀsa in oss pÄ befintlig litteratur pÄ omrÄdet samt nÀrliggande omrÄden. DÀrefter genomförde vi kvalitativa intervjuer med tvÄ chefer och sju anstÀllda i vÄra tvÄ fallföretag samt en utomstÄende chef. Sedan analyserade vi det empiriska materialet och satte det i relation till tidigare inhÀmtad teori.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrarens verbala kommunikation i klassrummet. Vi ville titta pÄ frÄgorna som lÀraren stÀllde till sina elever. Studien bestÄr av observationer frÄn tre matematiklektioner i en Är 5 klass. TvÄ av lektionerna Àr könsuppdelade i flickor respektive pojkar medan den sista lektionen Àr i helklass. Undersökningen visade att lÀraren anvÀnde sig mest av slutna frÄgor, dÀr svaret ibland fick mer uppmÀrksamhet Àn förstÄelsen.

MÄnga mÀnniskor gÄr till jobbet och hÄller sig friska under en lÄng tid. Vad som karaktÀriserar dessa individer och deras arbetsplatser avser denna undersökning att ta reda pÄ. En explorativ studie genomfördes genom att intervjua Ätta lÀrare och tvÄ rektorer frÄn tvÄ olika skolor angÄende friskfaktorer i lÀrarens vardag. Resultatet av deras reflektioner har sammanstÀllts i sju omrÄden som pÄverkar lÀrarens hÀlsa; organisation, ledarskap, lÀrarroll, arbetsuppgift, kollegor, elever och individen. SammanstÀllningen visar att bilden av friskfaktorer Àr komplex och att det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar individen.

Kön och etnicitet Àr tvÄ centrala variabler vid diskriminering pÄ arbetsplatsen. Dock finns en dubbelsidighet i attityder till ledare dÀr Ä ena sidan forskning visar pÄ att den vÀsterlÀndska mannen ses som den sjÀlvklara ledaren samtidigt som det pekar mot att det inte finns nÄgon skillnad i ledarskap i avseende pÄ kön och etnicitet. Studien undersökte attityder till ledarskap beroende pÄ kön och etnicitet utifrÄn tre hypoteser. I studien deltog 158 högskolestudenter, varav 59 mÀn och 99 kvinnor med en medelÄlder pÄ 22.28 Är. Deltagarna besvarade en enkÀt som bestod av frÄgor frÄn the Empowering Leadersip Questionnaire (ELQ) och Motivation To Controll Prejudice-scale (MTCP).

Uppsatsens syfte Àr att undersöka i vilken utstrÀckning de ledare som ingÄr i min undersökning arbetar med ökat medarbetarinflytande. Jag vill Àven kunna identifiera faktorer som kan stÄ i vÀgen för detta arbete. Uppsatsens teoretiska avsnitt beskriver teorier kring medarbetarskap och ledarskap. Avsnittet mynnar ut i en presentation av modellen för Krav, kontroll och socialt stöd samt en modell för att analysera medarbetarskap i relation till kontextuella faktorer. Teorin aktualiseras i avsnittet för "Operationalisering av modellen" dÀr jag för samman begrepp frÄn modellen för krav, kontroll och stöd med teorier om ledarskap.

I denna studie belyser vi uppfattningar om förskollÀrares ledarskap och ledarskapets betydelse i den fria leken. En kvalitativ studie har gjorts dÀr intervjuer har genomförts med sju förskollÀrare. Resultatet visar att förskollÀrare anser att ledarskapet Àr komplext och att det finns en svÄr balans mellan att vara tydlig och att inte bli auktoritÀr. FörskollÀrarna har ocksÄ uppfattningen att ledarskapet har betydelse för barnens trygghet och utveckling i den fria leken. Ledarskapet har Àven betydelse för att leken utvecklas..

I dagens skola har lÀraren fÄtt en starkare roll Àn tidigare, till stor del beroende pÄ förÀndrade familje- och arbetsförhÄllanden. LÀrarens kompetens och förhÄllningssÀtt har stor betydelse för elevernas förmÄga att ta till sig ny kunskap och att interagera med andra elever och vuxna i skolan. I litteraturgenomgÄngen har olika aspekter av lÀrarkompetens belysts ur aktuella forskares synvinkel och fem kompetenser utkris-talliserade sig: ledarskap, kommunikation, lÀrareelevrelation, interaktion och hand-ledning. I syfte att belysa vilka speciella kompetenser lÀrare kan anses sig behöva, hur lÀrare kan uppfatta sin lÀrarroll samt hur medvetna lÀrare kan vara om elevers uppfattning om lÀrarens betydelse har intervjuer genomförts med sex lÀrare, en kvin-na och fem mÀn. Intervjupersonen arbetade med för- och grundskoleelever och hög-skolestuderande.

EssÀn utgÄr frÄn den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sÀttet att vara och i sÀttet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmÀrksamhet och kÀnslomÀssig begÄvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jÀmför jag ledarskapet för en mÄngkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnÀra kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillÀmpa ett mer auktoritÀrt ledarskap.

Problemformulering: Kan CSR sta?rka varuma?rket inom branschen fo?r kla?der och skor och pa? vilka sa?tt kan fo?retag na? ut med tydlig information om sitt CSR- arbete till konsumenten?Syfte: Uppsatsen syfte a?r att skapa en fo?rsta?else kring CSR inom omra?det fo?r kla?der och skor samt klargo?ra de mo?jligheter som finns att fo?rmedla ut ett fo?retags ansvarstagande. Det ha?r go?r vi genom att analysera och utreda:Pa? vilket sa?tt fo?retag inom detaljhandeln arbetar med Corporate Social Responsibility samt hur fo?retag upplever kundens intresse inom omra?det.Hur fo?retag kommunicerar sitt CSR-arbete ut mot kund.Den pa?verkan CSR kan ha pa? ett fo?retags varuma?rke.Metod:Uppsatsen har grundats pa? en kvalitativ forskningsmetod, tillva?gaga?ngssa?ttet har formats genom en abduktiv ansats. Fo?r att skapa en djup fo?rsta?else har vi haft sju semi-strukturerade intervjuer med respondenter som har kunskap inom omra?dena fo?r CSR, kommunikation och varuma?rken.Slutssats: Uppsatsen tyder pa? att det a?r av stor vikt att fo?retag arbetar med CSR samt att de kommunicerar detta till kunden.

Denna rapport syftar till att presentera, hur ledare och lÀrare inom fritidsverksamhet bland barn och ungdomar, anser att ett framgÄngsrikt arbete kan och bör utformas, samt vilka mekanismer som de anser kan vara av betydelse för resultatet. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med sex ledare inom fritidsverksamhet - musikskola samt idrotts- och friluftsföreningar - av varierande storlek och omfattning. Undersökningen refererar ocksÄ till befintlig forskning om föreningsliv sÄsom fritidsvane-undersökningar, idéprogram samt analyser av föreningsliv och ungdomar. Resultatet visar bl.a. att social fostran anses vara centralt för ett lyckat arbete och detta ligger ocksÄ till grund för en stor del av de verksamheter som undersökts. Andra faktorer sÄsom förÀldrar och kompisar har ocksÄ stark inverkan pÄ resultatet, dÄ de Ä ena sidan har stor betydelse vid medlemsrekrytering, och Ä andra sidan bÀr upp ett pedagogiskt ansvar. Resultatet visar Àven att organisationerna delar en gemensam problematik kring ett minskat medlemsantal, frÀmst bland ungdomar i de senare tonÄren, dÀr de ocksÄ tycks sakna strategier för hur man ska kunna nÄ dessa ungdomar. .

SammanfattningKonsulter utbildar ledare inom ledarskap. Öppna ledarskapsutbildningar vĂ€nder sig frĂ€mst till nyblivna ledare, vars kunskaper inom Ă€mnet mĂ„nga gĂ„nger Ă€r vagt. Vad som tas upp i dessa utbildningar, formar ledare och dĂ€rmed organisationer.Moderna företag behöver moderna ledare. Strömningar i samhĂ€llet medför en ökad medvetenhet bland kunderna om organisationers image. Det Ă€r viktigt för dagens ledare att anpassa sig till det som sker i samhĂ€llet.Syftet med uppsatsen Ă€r att identifiera vilka faktorer som pĂ„verkar utformningen av öppna ledarskapsutbildningar.

Denna uppsats fokuserar pĂ„ mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet Ă€r att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser pĂ„ sina förutsĂ€ttningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien Ă€r genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer Ă€r genomförda med fyra mellanchefer frĂ„n tvĂ„ olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svĂ„rare uppgift för mellanchefer.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss pÄ den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i nÄgon slags projektform Àr nÄgot som blir mer pÄ arbetsmarknaden. De krav som stÀlls pÄ en projektgrupp men framförallt pÄ projektledaren kan ibland strÀcka sig till att bli omÀnskliga. Genom att ha en vÀl fungerad intern kommunikation sÄ kan man förhindra mÄnga onödiga konflikter som kan uppstÄ i en miljö som krÀver hög effektivitet. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att pÄvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebÀr och hur en projektledare kan vÀlja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda pÄ hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det Àr den data som ligger till grund för vÄr analys.

Inledning: Omorganiseringstrenden har varit stark i Sverige under 2000-talet. Ett av motiven har varit att HR-funktionens strategiska personalarbete kan bidra till kostnadseffektivitet och vÀrdeskapande som behövs i en konkurrenskraftig miljö. Kunskapsintensiva organisationer i tillvÀxt Àr helt beroende av sitt humankapital och bör definiera behoven att ha ett utstuderat sÀtt att arbeta med HR.   Syfte: Syftet med studien Àr att förstÄ de behov och förvÀntningar som föreligger att implementera en formaliserad HR-funktion för kunskapsintensiva företag i tillvÀxt. Vi vill genom studien undersöka HR-funktionens roll och betydelse samt nyansera bilden av organisationens drivkrafter till att implementera en formaliserad HR-funktion. Metod: Uppsatsen bestÄr av en induktiv ansats med en kvalitativ metod.