Studie- och yrkesvÀgledning ska bidra till att ge eleverna anvÀndbara kunskaper och fÀrdigheter i form av praktiska arbetslivserfarenheter, studiebesök eller utbildningsinformation. Möten med studie- och yrkesvÀgledare ska bidra till att öka möjligheten för elever att fatta vÀl övervÀgda studie- och yrkesval. Uppsatsen syftar till att fÄ en fördjupad kunskap om arbetet med studie- och yrkesvÀgledning. Fokus ligger pÄ hur studie- och yrkesvÀgledare upplever organisation, ledarskap och kommunikation pÄ skolorna.. Empirin Àr grundad pÄ sammanlagt nio intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvÀgledare som arbetar pÄ fem olika skolor i fyra olika kommuner i Norrbotten.Resultatet pÄvisar att det fortfarande finns mycket att utveckla i arbetet med studie- och yrkesvÀgledning inte minst nÀr det gÀller samarbetsformer, kommunikation och ledarskap.

Syftet var att beskriva, förstÄ och kritiskt analysera tre dramapedagogers beskrivna upplevelser av att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap. Genom fokusgruppsamtal framkom upplevelser av att arbetet som dramapedagog och regissör innebÀr att leda tvÄ parallella processer, dels en med fokus pÄ gruppens utveckling och dels en som ska mynna ut i en konstnÀrlig produkt. Att leda arbetet beskrivs som utmanande och förvirrande, men ocksÄ som fritt och kreativt. Kombinationen av ledarskap upplevs innebÀra en balansgÄng mellan att ?driva och stanna?. I resultatet framkom olika faktorer som pÄverkar upplevelserna, sÄsom förvÀntningar frÄn arbetsplats och gruppdeltagare, en upplevd brist pÄ tillit till dramapedagogernas konstnÀrliga ledarskap och bristande förstÄelse för vad dramapedagogik Àr. Andra faktorer som pÄverkar upplevelserna Àr gruppdeltagares kÀnslor av oro och nervositet under förestÀllningsarbete, tidsramen, samt den utbildning informanterna har.

Skolan Àr den största institutionen i barn och ungdomars liv och dÀrför har man som lÀrare en fantastisk möjlighet att pÄverka deras utveckling. För att möjliggöra denna potential krÀvs dock att utlÀrning och ledarskap anpassas till grupp och individ. Genom Ären har undervisningen gÄtt frÄn monolog till dialog och nÀr nu social samhÀllsintegration smyger sig lÀngre ner i Äldrarna bör detta beaktas av lÀrarna. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod via gruppintervjuer och enskilt skrivande dÀr eleverna fick svara pÄ frÄgor kring vilken/vilka ledare de vill möta i skolan. Utefter det emiriska materialet har en litteraturundersökning om vad tidigare forskning sÀger kring ledarskap gjorts.

De senaste Ärtiondenas globala expansion har lett till förÀndringar av det moderna ledarskapet. Konkurrensen har ökat mellan olika organisationer vilket medfört nya utmaningar som ledarskapet mÄste förhÄlla sig till. En ökad mÄngfald, teknologins utveckling, och förÀndrade kundrelationer Àr nÄgra av de faktorer som pÄtvingat förÀndringar av det ledarskapet som bedrivs. Idag mÄste ledarskapet individanpassas mer istÀllet för det kontrollerande och monitorerande funktion den haft tidigare.Studien har undersökt ledarskapet i tvÄ av Elgigantens hemelektronikbutiker med avseende pÄ ledarskapets pÄverkan pÄ sÀljarnas arbetsmotivation. Tonvikten har legat pÄ att analysera medarbetarnas syn pÄ hur man som ledare kan skapa en ökad arbetsmotivation.

Sammanfattning (MB och AA)Distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med varierande arbetsuppgifter och inom olika verksamheter bland annat med hemsjukvÄrd. Patientens hem blir en arbetsplats, som pÄ olika sÀtt kan pÄverka arbetsmiljön. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter om och upplevelser av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvÄrd hos distriktssköterskor/sjuksköterskor med kort respektive lÄng yrkeserfarenhet. En empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats gjordes. Fem deltagare med kort yrkeserfarenhet intervjuades samt sex deltagare med lÄng yrkeserfarenhet.

Syftet med denna studie Àr för det första att kartlÀgga om lÀgenheter med samma bruksvÀrde har olika hyror beroende pÄ om de Àr privat eller allmÀnnyttigt Àgda. Studien syftar vidare till att undersöka om utfallen skiljer sig mellan kommuner dÀr allmÀnnyttans hyror Àr systematiskt satta och kommuner dÀr sÄ inte Àr fallet. Hypotesen Àr att hyresskillnaderna Àr mindre mellan bestÄnden i kommuner dÀr allmÀnnyttans hyror Àr systematiskt satta.De kommuner som ingÄr i studien Àr BorÄs, Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm, SödertÀlje, UmeÄ och VÀsterÄs. Av dessa Àr Lund, SödertÀlje, UmeÄ och VÀsterÄs systematiskt hyressatta. För att undersöka huruvida det finns nÄgon generell skillnad i hyra mellan privat och allmÀnnyttigt bestÄnd görs en regression dÀr samtliga kommuner ingÄr.

HÄllbarhetsbegreppet har fÄtt allt större betydelse. I bankvÀrlden, Àr det inte en frÄga om, utan hur ett företag ska arbeta med hÄllbarhet. För att uppnÄ hÄllbarhet Àr det viktigt att förstÄ hur en strategi mÄste genomföras, stÀndigt utvecklas och kontrolleras, för att resultaten ska följa i enlighetmed de strategiska mÄlen..

Problem:proAros har en idébank som Àr framarbetad av utvecklingsenheten för att frÀmja idégenerering och nytÀnkande inom organisationen. Problemet Àr att idébanken inte anvÀnds av de anstÀllda. Hemsidan har blivit marknadsförd, men ÀndÄ verkar ingen anvÀnda sidan för att lÀmna sina idéer. Under studien framkommer det att mÄnga av de anstÀllda inte vet om idébankens existens och att en bristande kommunikation rÄder inom hela organisationen.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att fÄ svar pÄ frÄgan varför idébanken inte anvÀnds av de anstÀllda inom proAros samt hur man kan lösa de kommunikativa hinder som uppstÄr vid informationsspridning inom organisationen.Metod:De metoder som anvÀnds i denna uppsats Àr dels kvalitativa intervjuer men Àven kvantitativa enkÀtundersökningar bland anstÀllda inom proAros. Blandningen av djupgÄende intervjuer och enkÀter har sedan lett till slutresultatet.

StÄhlgren, Johanna (2010) Handledarnas och lÀrarnas roller under bedömningsprocessen vid APU (Instructors and teachers functions during the process of rating at the workplace training) Skolutveckling och ledarskap, 180 hp, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att jag ska undersöka lÀrarnas och handledarnas roller under bedömningsprocessen av den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) pÄ Hotell och Restaurangprogrammet vid tre olika gymnasieskolor i VÀstra Götalands lÀn, samt hur deras kommunikation sker. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med bÄde handledare ute pÄ arbetsplatser och yrkeslÀrare pÄ HR-programmet, eftersom jag dÄ kan fÄ sÄ utförliga svar som möjligt och att de fÄr chans att prata öppet om sina upplevelser och erfarenheter. I resultatdelen framkommer det att skolorna arbetar olika vid APU:n och att handledarna fÄr olika underlag ifrÄn skolorna om hur de ska bedöma eleverna. Men det har skett förÀndringar och ytterligare förÀndringar kommer att ske dÄ en bÀttre samverkan mellan skolorna i VÀstra Götaland Àr pÄ gÄng. Handledarnas och lÀrarnas syn pÄ kommunikationen vid APU skiljer sig ocksÄ Ät, dÄ handledarna saknar en bÀttre kommunikation.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka kvinnliga lÀrares syn pÄ ledarskap inom Àmnet idrott och hÀlsa. För att uppfylla syftet, utformades tre frÄgestÀllningar: (1) Hur definierar kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa ledarskap? (2) Vilka faktorer pÄverkar ledarskapet hos kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa? (3) Hur vÀrderar kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa ledarskapet i lÀrarrollen?MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativ och baserades pÄ intervjuer. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer frÄn sex kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa yrkesverksamma i StockholmsomrÄdet. Urvalet skedde enligt bekvÀmlighetsprincipen.

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan ocksÄ innebÀra att utöva ett ledarskap som Àr pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mÄl i lÀroplanen och det kan vara allt frÄn rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet Àr otydligt och svÄrtolkat.

Titel:Ledarskap i krissituationer ? att vara chef inom den privata Ă€ldreomsorgen 2011-2013.Huvudsyfte:Syftet med studien Ă€r att undersöka hur chefer inom den privata Ă€ldreomsorgen ser pĂ„ sitt ledarskap i krissituationer. HuvudfrĂ„gan för undersökningen har varit: förĂ€ndrar chefer i den privata Ă€ldreomsorgen sitt ledarskap vid krissituationer, och i sĂ„ fall hur?Huvudsaklig metod:Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer frĂ„n tre olika organisationer inom den privata Ă€ldreomsorgen.Huvudsakliga resultat:Det rĂ„der delade meningar bland de undersökta cheferna om huruvida branschkrisen 2011 innebar förĂ€ndringar av ledarskapet. Överlag visar mitt resultat att de flesta av cheferna kan peka pĂ„ faktorer i sitt ledarskap som förĂ€ndrats i krissituationer.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka förhÄllandet mellan organisationskultur och organisationsstruktur samt att försöka se vilken inverkan detta har pÄ personalhantering, ledarskap och produktivitet. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer anvÀnts, och undersökningsobjekten har bestÄtt av en finansavdelning samt en callcenteravdelning inom ett och samma företag. Tidigare forskning visar att organisationskultur Àr en viktig faktor nÀr det kommer till att skapa samhörighet i en arbetsgrupp och Àven att fÄ en arbetsgrupp att arbeta i linje med företagets mÄl. Forskning visar Àven att olika former av organisationsstruktur bidrar till skillnader i hur arbeten utformas, hur mycket ansvar som lÀggs pÄ personalen samt hur arbetsuppgifter delegeras. Det beskrivs Àven hur företag som prÀglas av en struktur som ger personalen frihet under ansvar, ett stort mÄtt av lyhördhet samt bra kommunikation, ofta har en mer delaktig och produktiv arbetskraft.

Uppsatsen behandlar olika aspekter inom integrationsprocessen vid företagsförvÀrv. FöretagsförvÀrv Àr synnerligen vanligt förekommande i Sverige idag och inte minst i IT-branschen. Genom denna fallstudie av tvÄ förvÀrv inom IT-branschen ges en överblick över vilka fallgropar och problem som kan finnas med de mjuka aspekterna i en integrationsprocess. Denna magisteruppsats Àr en kvalitativ studie av integrationsprocessen inom omrÄdena Organisationsstruktur, styrning och ledarskap, Kommunikation, Kulturskillnader samt Kompetensförsörjning. Undersökningen har genomförts genom intervjuer och enkÀter vid tvÄ IT-företag, Alfa och Beta (dessa företag samt respondenterna Àr anonyma).