The aim is to examine how teachers view their leadership, how leadership is used and developed, and what kind of perceptions teachers have of leadership and how it is important to their students.My questions are: In what ways can the teachers develop their leadership?In what ways can the teachers make use of leadership in the classroom?What do the teachers in the study consider to be a good leadership?What do the teachers inte the study think of their leadership and itsŽ importance to students? The study uses a qualitative research method and consists of interviews with four teachers working in a school south of Stockholm. The results of the study shows that teachersŽ leadership in the classroom has a significance for studentsŽ learning and development. The teachersŽstyle of leadership should not be static and should be adapted to studentsŽdevelopment level. The results also shows that teachersŽ leadership in the classroom is about various tasks.

SammanfattningIntresset för lÀrares ledarskap tycks vÀxa, samtidigt visar forskning att nyutbildade lÀrare upplever vissa svÄrigheter med sitt ledarskap. Det övergripande syftet med denna studie har varit att försöka fÄ en tydligare bild av nyutbildade lÀrares ledarskapspraktik med sikte pÄ att bidra till lÀrares ledarskapsutveckling. För att fÄ kunskap om nyutbildades lÀrares ledarskapspraktik genomfördes intervjuer med sju nyutbildade lÀrare. Följande forskningsfrÄgor lÄg till grund för intervjuerna.Hur beskriver nyutbildade lÀrare ledarskap? Hur utformar nyutbildade lÀrare, enligt egen utsago, sitt ledarskap i praktiken?Idéer och teorier om ledarskap Àr mÄnga.

Kvinnliga ledare kan hindras i arbetslivet pÄ grund av att den kvinnliga stereotypen inte Àr förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. Tidigare studier har visat att kvinnor bedöms lÀgre pÄ kompetenser relaterade till ledarskap efter det att de fÄtt barn. Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i bedömningar av mÀns och kvinnors ledarskap och om dessa pÄverkades av om ledarna hade barn eller inte. Deltagarna svarade pÄ ett frÄgeformulÀr efter att ha lÀst en vinjett i vilken ledarens kön samt förÀldrastatus manipulerades. Deltagarna bedömde ledarens Agentic och Communal egenskaper, ledarens anstÀllningsbarhet och uppgav vilken lön ledaren borde ha.

I denna explorativa studie undersöks vilka skillnader som finns i förvÀntningar pÄ ledarskap mellan Sverige och Storbritannien samt hur dessa skillnader kan pÄverka ledarskapsstrategier för ett svenskt företag pÄ den brittiska marknaden. Studien genomförs i det svenska företaget Clas Ohlson med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkÀtundersökning med de anstÀllda. En av Clas Ohlsons mÄlsÀttningar vid företagets etablering i Storbritannien var att bevara den svenska kulturen i företaget samt att implementera det svenska arbetssÀttet i de brittiska butikerna. Företag som etablerar sig i nya kulturer kan erfara ledarskapsproblem om ledarskapet inte stÀmmer överrens med de förvÀntningar som finns pÄ ledarskap i den nya kulturen. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur de kulturella skillnaderna pÄverkade ledarskapsstrategin vid Clas Ohlsons etablering i Storbritannien.

Detta examensarbete beskriver en utvÀrdering och sammanstÀllning av hur företaget Sh bygg, sten och anlÀggning AB för tillfÀllet arbetar med arbetsmiljöarbetet. Rapporten tar Àven övergripande upp frÄgor om arbetsmiljö inom byggbranschen, vanligt förekommande olyckor och skador samt den lagstiftning som finns och reglerar arbetsmiljöarbetet. Företaget ville fÄ reda pÄ hur arbetsmiljöarbetet fungerade, om det fanns skillnader mellan kontoren i Uppsala och Stockholm och om de följde föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Genom diskussioner med bl.a. platschefer och en sammanfattning av företagets övriga delar i arbetsmiljöarbetet kunde en allmÀn bild av det arbetet skapas och analyseras.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker ocksÄ vilka motsÀttningar och spÀnningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstÄs utifrÄn diskursteori. En utgÄngspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkÀnnande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrÄn olika retoriska positioner. VÄr studie genomförs 10-15 Är senare Àn Berglunds och ger dÀrmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgÄr frÄn diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt frÄn bland annat notiser, intervjuer och krönikor dÀr HR:s roll behandlas.

För att ett företag ska överleva pÄ marknaden samt kunna nÄ framgÄng krÀvs ett effektivt ledarskap. Trots det faktum att kvinnor har varit aktiva i yrkeslivet i mÄnga Är Àr de fortfarande underrepresenterade pÄ positioner med makt och ansvar. Syftet med denna undersökning var att undersöka chefers uppfattning om bra chefsegenskaper, skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer samt varför kvinnor Àr sÄ underrepresenterade pÄ chefspositioner inom den privata sektorn. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med fem kvinnor och sex mÀn som samtliga besitter en hög chefsposition inom den privata sektorn. Analysmetoden var kvalitativ och en deduktiv tematisk analys genomfördes.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur IKEA, ett företag med stark företagskultur, anpassar sin personalstrategi vid etablering i Kina, ett land med stark nationell kultur..

Idag arbetar mÄnga mÀnniskor med nÄgon typ av ledarskap. Forskning visar att personligheten har betydelse för hur ledarskapet utförs, men det finns Àven hypoteser som pÄstÄr att en person kan lÀra sig bli en ledare, alltsÄ att det kan vara inlÀrt. VÄr studie Àmnade undersöka vad i tvÄ yrkesverksamma ledares liv kan ha format dem till de ledare de Àr idag. För att undersöka detta har vi genomfört ostrukturerade djupintervjuer i form av livsberÀttelser, dÀr tvÄ informanter fick berÀtta om sitt liv utifrÄn detta Àmne. Studien visade att det gÄr att urskilja livsfaktorer som kan ha kommit att forma vÄra informanter i deras utveckling av deras ledarpersonlighet sÄ som familj, uppvÀxtvillkor och utbildning..

VÄrt syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ hur dagens lÀrarroll ser ut, vilka verktyg kan anvÀndas för att motivera eleverna och fÄ dem att engagera sig i skolarbetet. Vi har granskat vad som stÄr i styrdokumenten angÄende Àmnet och vi har ocksÄ tittat pÄ olika teorier som kan ligga bakom de pedagogiska metoderna, vilka ledarstilar som lÀrarna anvÀnder sig av, samt hur lÀraren kommunicerar med eleven. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod med observationer har vi fÄtt fram olika resultat i ledarstilar, ledarskap och verktyg. Vi har gjort en deskriptiv tolkning av vÄrt resultat, som vi fÄtt frÄn vÄra observationsunderlag, vilket gett oss en bild av hur den moderna pedagogiken kan se ut. Hur ledarskapet och verktygen anvÀnds skiljer sig Ät.

Lean och Sex Sigma Àr tvÄ av de mest anvÀnda kvalitetsförbÀttringsmetodikerna. Vanligtvis brukar endast en av dessa implementeras inom en verksamhet, antingen Lean eller Sex Sigma. Sedan millennieskiftet har en ny förbÀttringsmetodik vid namn Lean Sex Sigma utvecklats genom att integrera de bÄda tidigare. Diskussionerna om Lean Sex Sigma har dock till största del hÄllits pÄ en teoretisk nivÄ och det finns fÄ praktiska exempel. Avsaknaden pÄ praktiska exempel beror frÀmst pÄ avsaknaden av ett standardramverk för en Lean Sex Sigma modell, trots att mÄnga författare tidigare föreslagit olika modeller.Syftet med denna studie Àr att utveckla och föreslÄ en modell för Lean Sex Sigma som kan anvÀndas som standardramverk i framtiden.

Idag Àr de flesta hÀlsomedvetna och mÄnga företag har börjat uppmÀrksamma vikten av friska och vÀlmÄende medarbetare och vill verka hÀlsofrÀmjande. Syftet med studien var att undersöka innebörden av hÀlsofrÀmjande ledarskap och vilka förutsÀttningar chefer kan skapa för att medarbetare ska kunna bevara eller förbÀttra sin hÀlsa. Semistrukturella intervjuer genomfördes med tvÄ konsulter, tre chefer och tre medarbetare pÄ olika bemanningsföretag, vilket analyserades med hjÀlp av en tematisk analys. Resultatet visar att hÀlsofrÀmjande ledarskap bygger pÄ chefers övergripande kunskap om hÀlsans komplexitet och förmÄga att se till bÄde företags och individers behov. För att skapa hÀlsofrÀmjande förutsÀttningar krÀvs genomgripande och lÄngsiktiga strategier och att chefer aktivt arbetar med att fÄ ledning och medarbetare delaktiga i hÀlsoarbetet..

Studie- och yrkesvÀgledning ska bidra till att ge eleverna anvÀndbara kunskaper och fÀrdigheter i form av praktiska arbetslivserfarenheter, studiebesök eller utbildningsinformation. Möten med studie- och yrkesvÀgledare ska bidra till att öka möjligheten för elever att fatta vÀl övervÀgda studie- och yrkesval. Uppsatsen syftar till att fÄ en fördjupad kunskap om arbetet med studie- och yrkesvÀgledning. Fokus ligger pÄ hur studie- och yrkesvÀgledare upplever organisation, ledarskap och kommunikation pÄ skolorna.. Empirin Àr grundad pÄ sammanlagt nio intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvÀgledare som arbetar pÄ fem olika skolor i fyra olika kommuner i Norrbotten.Resultatet pÄvisar att det fortfarande finns mycket att utveckla i arbetet med studie- och yrkesvÀgledning inte minst nÀr det gÀller samarbetsformer, kommunikation och ledarskap.

Syftet var att beskriva, förstÄ och kritiskt analysera tre dramapedagogers beskrivna upplevelser av att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap. Genom fokusgruppsamtal framkom upplevelser av att arbetet som dramapedagog och regissör innebÀr att leda tvÄ parallella processer, dels en med fokus pÄ gruppens utveckling och dels en som ska mynna ut i en konstnÀrlig produkt. Att leda arbetet beskrivs som utmanande och förvirrande, men ocksÄ som fritt och kreativt. Kombinationen av ledarskap upplevs innebÀra en balansgÄng mellan att ?driva och stanna?. I resultatet framkom olika faktorer som pÄverkar upplevelserna, sÄsom förvÀntningar frÄn arbetsplats och gruppdeltagare, en upplevd brist pÄ tillit till dramapedagogernas konstnÀrliga ledarskap och bristande förstÄelse för vad dramapedagogik Àr. Andra faktorer som pÄverkar upplevelserna Àr gruppdeltagares kÀnslor av oro och nervositet under förestÀllningsarbete, tidsramen, samt den utbildning informanterna har.

Skolan Àr den största institutionen i barn och ungdomars liv och dÀrför har man som lÀrare en fantastisk möjlighet att pÄverka deras utveckling. För att möjliggöra denna potential krÀvs dock att utlÀrning och ledarskap anpassas till grupp och individ. Genom Ären har undervisningen gÄtt frÄn monolog till dialog och nÀr nu social samhÀllsintegration smyger sig lÀngre ner i Äldrarna bör detta beaktas av lÀrarna. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod via gruppintervjuer och enskilt skrivande dÀr eleverna fick svara pÄ frÄgor kring vilken/vilka ledare de vill möta i skolan. Utefter det emiriska materialet har en litteraturundersökning om vad tidigare forskning sÀger kring ledarskap gjorts.