The purpose of this study is to investigate the reading methods that pedagogues, active in classes 1-3, use in the first stage of learning to read and how they consider their own choices of methods. In the theoretical background I sort out the basic differences between synthetic and analytic methods of acquiring the skills of reading. The analytic reading method means that the skills of reading starts with the complete text in order to later analyze the parts of the text. The synthetic method approach is based on a reading method where the parts are linked as a whole. The two methods are considered antipodes but can also be looked upon as complements in the current governing documents.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers lÀs- och skrivundervisning pÄ en skola i England.Studien genomfördes med hjÀlp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes pÄ en skola i London och sju lÀrare samt fyra barn intervjuades. LÀrarna hade olika roller pÄ skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i Äldrarna 5 till 6 Är.PÄ den engelska skola som Àr utgÄngspunkten i studien Àr lÀs- och skrivundervisningen viktig. LÀrarna arbetar medvetet utifrÄn mÄl och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen.

VÄrt arbete handlar om individanpassad lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har i denna studie gjort en kvalitativ undersökning som bygger pÄ observationer och intervjuer som har genomförts i tvÄ olika skolor i södra Sverige, med olika geografisk och kulturell bakgrund. Materialet bestÄr av tvÄ intervjuer och drygt 20 timmars observationer. VÄra resultat visar att lÀrarnas syn pÄ begreppet individanpassad lÀs- och skrivinlÀrning handlar om att variera sin undervisning, att lÄta eleverna arbeta i sin egen takt och att lÄta eleverna vÀlja utifrÄn exempelvis ett arbetsschema eller bokstavsschema. LÀrarnas egen individanpassning i lÀs- och skrivinlÀrning visar pÄ att de anvÀnder sig av olika strategier och metoder och enligt lÀrarna finns det inga större problem nÀr det gÀller att kunna individanpassa lÀs- och skrivinlÀrning om man fokuserar pÄ undervisningen, men dÀremot kan andra saker som tidsbrist och stress sÀtta kÀppar i hjulen. VÄr slutsats utifrÄn vÄra resultat Àr att det krÀvs en högre grad av individanpassad undervisning för att tillgodose varje elevs behov och man i större utstrÀckning bör ta tillvara elevernas egna intressen och erfarenheter.

Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka sprÄkliga förkunskaper eleven behöver för att bli en god lÀsare. En god lÀsare definieras i detta arbete enligt följande: eleven ska i slutet av Ärskurs tre ha nÄtt upp till LUS punkt 15. Detta innebÀr att eleven lÀser flytande med en god förstÄelse kapitelböcker avsedda för unga. Jag vill Àven undersöka om lÀsinlÀrningsmetoden har haft nÄgon pÄverkan för de elever som inte har goda sprÄkliga förkunskaper. Den tidigare forskningen i Àmnet visar att fonologisk medvetenhet Àr en viktig förutsÀttning för att bli en god lÀsare.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med lÀs- och skrivlÀrning, hur de individualiserar sin undervisning och om de anser att de arbetar efter en viss undervisningsmetod. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna arbetar pÄ det sÀtt de genom erfarenhet har insett fungerar för mÄnga elever. Ingen av de intervjuade anser att de arbetar strikt efter en viss metod utan att de blandar det bÀsta av alla metoder de fÄtt lÀra sig. De nÀmner alla fyra arbetssÀtt som Àr inspirerade av LTG och Àven syntetisk metod nÀmns av tre av dem. Individualisering ser de som det centrala i sin undervisning och endast en av dem arbetar nÀr det gÀller lÀsutveckling med samma material för alla elever. Det mesta som lÀses och skrivs utgÄr istÀllet frÄn den specifika elevens kompetens och intresse. Skönlitteratur Àr det som övervÀgande lÀses av eleverna i syftet att trÀna lÀsning.

Calculations of net present value are based on a discount rate, which requires knowledge about the company?s cost of debt. A common way to do this is by observing the company?s credit rating, when no credit rating is given it?s possible to use a synthetic rating model based on quantitative data to estimate a credit rating. Thus, the aim of this study is to increase the understanding of which quantitative data, in terms of key figures, that can be used to explain the given credit ratings for companies from the Nordic countries.In developing the model, key figures found significant in previous studies are being tested for whether or not they are applicable for companies from the Nordic countries.

Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att jĂ€mföra Aftonbladets och Expressens förstasidor under fyra olika Ă„r för att se vilka förĂ€ndringar som har skett. I kontext till detta har vi Ă€ven undersökt mediemarknadens utveckling. Åren vi har undersökt Ă€r 1977, 1987, 1997 och 2007.Undersökningsmaterialet Ă€r 182 förstasidor som Ă€r vĂ€l utspridda under de fyra Ă„ren. Vi har anvĂ€nt oss av en syntetisk vecka dĂ€r man till exempel undersöker mĂ„ndagen frĂ„n en vecka, tisdagen veckan dĂ€rpĂ„ osv. VĂ„r frĂ€msta utgĂ„ngspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken samt andra teoretiker som forskar inom samma omrĂ„de.Den kvantitativa studien visade att brott förekommer mest som huvudnyhet pĂ„ förstasidorna samt att det förekommer mer nyheter om kĂ€ndisar Ă€n vad det gjorde för 30 Ă„r sedan.

SammanfattningDetta arbete handlar om hur den första undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrning kan bedrivas. UtgÄngspunkter för undersökningen var att jag anser att det Àr av stor vikt att lÀra sig lÀsa och skriva i dagens samhÀlle och det Àr ett högt prioriterat mÄl i lÀroplanen. Eftersom jag i mitt yrke ska arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning tÀnkte jag att jag behövde mer kunskap om hur den egentligen gÄr till. Jag ville ocksÄ veta hur man kan bedriva undervisning pÄ ett sÀtt som gynnar alla elever, eftersom alla lÀr pÄ olika sÀtt. Jag har undersökt hur pedagoger som arbetar med elever i förskoleklass och klass 1 kan bedriva sin undervisning i Àmnet.Min problemprecisering lyder:Hur kan man utforma lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass och klass 1?Detta omrÄde har i arbetet diskuterats utifrÄn olika litteraturstudier.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka vilka faktormodeller som i genomsnitt bÀst kan uppskatta den samlade risken pÄ den svenska aktiemarknaden i form utav GARCH-uppskattade kovariansmatriser. Vidare att specialgranska faktormodellernas uthÄllighet dÄ de appliceras under en recession. Slutligen undersöka om och hur globaliseringen utav ekonomin pÄverkar dessa faktorer. TidsmÀssigt var undersökning avgrÀnsad mellan 1996-2005. En GARCH-modell togs i ansprÄk för att uppskatta den tidsvarierande volatiliteten.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra ett traditionellt lÀromedel och ett digitalt lÀromedel för lÀs- och skrivinlÀrningen i Ärskurs 1. FrÄgestÀllningarna som vi valt för att uppfylla vÄrt syfte Àr följande: Vilken lÀs- och skrivmetod bygger det traditionella och det digitala lÀromedlet pÄ? Vilket innehÄll har lÀromedlen och hur förhÄller sig innehÄllet till kursplanen i svenska för Ärskurs 1-3? Vilka framtrÀdande skillnader finns mellan ett traditionellt lÀromedel och ett digitalt lÀromedel med avseende pÄ lÀrarhandledning, innehÄll och illustrationer? För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört en kvalitativ textanalys. Vid analysen av lÀromedlen konstruerade vi ett analysverktyg med utgÄngspunkt i kursplanen för svenska samt frÄgor berörande den analytiska lÀs- och skrivmetoden.Resultatet visar att det traditionella lÀromedlet bygger pÄ den analytiska lÀs- och skrivmetoden medan det digitala lÀromedlet bygger pÄ den syntetiska lÀs- och skrivmetoden. Vidare visar resultatet att lÀromedlen förhÄller sig till kursplanens kunskapsomrÄden pÄ olika sÀtt.

Det egentliga mÄlet med denna rapport Àr att skapa underlag för berÀkning av hur mycket biomassa frÄn grot som kan blitillgÀnglig för förgasningsanlÀggningen VVBGC (VÀxjö VÀrnamo Biomass Gasification Centre) i VÀrnamo som Àr enpilotanlÀggning för CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS-projektet syftar till att demonstreraframstÀllning av vÀterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbrÀnsle.Om upptagningsomrÄdet till VVBGC antas vara 100 km radie finns det inom detta omrÄde ca 1,8 miljoner hektarskogsmark, inom detta upptagningsomrÄde slutavverkas ca 18 000 ha varje Är dÀr grotuttag Àr möjligt. Enslutavverkningsmogen tall med en brösthöjdsdiameter pÄ 30 cm har ett grotutbyte pÄ 0,23 kg grot per kg stamved,medan en gran med samma brösthöjdsdiameter har hela 0,42 kg grot per kg stamved. En björk med brösthöjdsdiameterpÄ 25 cm har dÀremot ett grotutbyte pÄ 0,31 kg grot per kg stamved. Totalt sett finns varje Är en potentiell tillgÄngtorrmassa grot pÄ ca 710 000 ton inom upptagningsomrÄdet, men beroende pÄ vilken hanteringsmetod som anvÀndsförsvinner mellan 30?50 % utav torrmassan.

SammanfattningEtt av skolans viktigaste uppdrag Àr att skapa goda möjligheter för barn att lÀra sig att lÀsa och skriva. DÄ vi som blivande lÀrare kommer att arbeta med barns lÀs- och skrivutveckling ansÄg vi det vara viktigt för oss att fÄ en djupare insikt i hur det arbetet gÄr till. Vi vill Àven kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta omrÄde. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lÀrare arbetar med elevers lÀs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. NÀr vi lÀste kurslitteraturen om barns lÀs- och skrivutveckling sÄ konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bÀst ska och kan lÀra sig att lÀsa och skriva.

Sveriges skogar fÄr i och med det ökande gröna energibehovet en allt mer betydande roll i framtidens energiförsörjning.Effektiviteten i uttaget mÄste bli bÀttre för att pÄ bÀsta sÀtt förvalta den rÄvara som man finns och pÄ det sÀttet fÄ ut merenergi och hÄlla kostnaderna nere. Denna rapport Àr ett delprojekt av CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS).Projektet syftar till att genom förgasning av biomassa demonstrera framstÀllning av vÀterik syntetisk gas för tillverkning avfordonsbrÀnsle. Resultatet i denna rapport skall visa metoder för en effektiv tillförsel av skogsbrÀnsle till industrier förenergiomvandling. Vid insamling och hantering av avverkningsrester frÄn grandominerade slutavverkningsbestÄnd iSverige finns det tre olika grundalternativ: sönderdelning pÄ hygget, sönderdelning vid avlÀgg eller sönderdelning vidindustri. Den mest anvÀnda hanteringsmetoden för skogsbrÀnsleuttag i Sverige Àr anpassad efter vÀrmeverkens önskemÄlsamt vilka rekommendationer som ges med hÀnsyn till skogsmarkens nÀringsbalans.

Det bör vara möjligt att skapa verktyg för att beskriva scenarion och med hjÀlp av tillgÀnglig mjukvara för visualisering kunna spela upp bÄde verkliga och simulerad bilddata. Detta examensarbete beskriver hur nÄgra sÄdana verktyg tagits fram. Till förfogande fanns en stor mÀngd bilddata, insamlad pÄ ett militÀrt övningsomrÄde som dessutom finns representerad som en syntetisk omvÀrldsmodell. Insamlingen gjordes med en UAV (Unmanned Aerial Vehicle)- prototyp, som var utrustad med videokamera, IR-kamera och tröghetsnavigeringssystem. För att simulerad bilddata skulle fÄ ett verklighetstroget intryck placerades markfordon ut i den syntetiska modellen pÄ exakt samma position som under fÀltförsöken.

Det bör vara möjligt att skapa verktyg för att beskriva scenarion och med hjÀlp av tillgÀnglig mjukvara för visualisering kunna spela upp bÄde verkliga och simulerad bilddata. Detta examensarbete beskriver hur nÄgra sÄdana verktyg tagits fram. Till förfogande fanns en stor mÀngd bilddata, insamlad pÄ ett militÀrt övningsomrÄde som dessutom finns representerad som en syntetisk omvÀrldsmodell. Insamlingen gjordes med en UAV (Unmanned Aerial Vehicle)- prototyp, som var utrustad med videokamera, IR-kamera och tröghetsnavigeringssystem. För att simulerad bilddata skulle fÄ ett verklighetstroget intryck placerades markfordon ut i den syntetiska modellen pÄ exakt samma position som under fÀltförsöken. Markfordonens position mÀttes in med DGPS och UAV:ns hastighet, position och rotation bestÀms med GPS och tröghetsnavigeringssystem. Resultatet, i form av lagrad tröghetsnavigerings- och sensorstyrnings-data, ges efter en Kalmanfiltrering och blir vanligtvis noggrannare Àn vad som erhÄlls frÄn de respektive delsystemen. Tyngdpunkten i arbetet lÄg i att ta fram Matlab-funktioner som plockar ut rÀtt vy vid rÀtt tidpunkt och ÄskÄdliggör detta pÄ ett tydligt sÀtt, samt att placera ut markfordonen enligt de givna koordinaterna.