VÄr studie gick ut pÄ att undersöka vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder som anvÀnds i skolan och hur lÀrare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkÀtintervjuer med lÀrare och observationer i Är ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och UmeÄmodellen, premieras av vÄra informanter men en mÀngd andra metoder förekommer ocksÄ. Oavsett metod arbetar dessa lÀrare med individualisering pÄ likartat sÀtt nÀmligen med arbetsscheman baserade pÄ elevernas olika förutsÀttningar..

Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder har pÄ barnens framgÄng i lÀs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus pÄ arbetssÀtt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten sÀger, om uppfyllande mÄl och lÀrares plikter, Àr en viktig del i det hela och Àven det behandlas i bakgrunden. LÀrarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestÀmda frÄgeomrÄden och utrymme för följdfrÄgor. Intervjupersonerna Àr tre lÄgstadielÀrare pÄ samma avdelning i en skola i Mellansverige.

Title: Organic / Synthetic in today's creative music making. This work intends to find out what synthetically versus organically produced music means for a songwriter / producer as well as for an artist in their everyday role of occupation. What are the positions regarding these two methods and how do they relate to these concepts? This study also concerns the general view of music produced with each one of these methods and to which extent there exists prejudice towards them. The method used for data collection is qualitative interviews.

This study centres on learning to read and methods for teaching reading skills. The aim is to provide a survey of the concept reading skills and the methods developed on the basis of different theories and the methods preferred when teaching children in primary school and why. The study is based on interviews with eight teachers who are working on a dailybasis teaching Swedish in preschool class or lower primary school. The result of my study is that the majority of teachers do not use a specific method, but rather combine several different methods, thus adapting instruction to each individual pupil. .

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om vad som Àr bra och fungerande metoder som stödjer barns lÀs- och skrivutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr vilka olika metoder som lÀrare anvÀnder för att frÀmja barns lÀs- och skrivlÀrande, hur lÀrare hanterar elevers olikheter vid lÀs- och skrivlÀrande samt om det finns en medveten variation i undervisningen för att möjliggöra elevers lÀs- och skrivlÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort intervjuer med lÀrare i tidigare Är frÄn Norrbotten. FrÄn resultatet kan vi utlÀsa att lÀrarna berÀttar att de anvÀnder sig av olika metoder i sin undervisning för att stödja barns lÀs- och skrivutveckling. Det vi kan konstatera utifrÄn denna studie Àr att lÀrarna Àr vÀl medvetna om vikten av variation av metoder dÄ de arbetar med olika individer som har olika behov och förutsÀttningar..

Denna studies syfte Àr att finna sÀtt att producera musikinspelningar som passar lyssnare med cochleaimplantat. FrÄgestÀllningen Àr: Vilka perceptuella egenskaper hos cochleaimplantat bör man som musikproducent tÀnka pÄ för att kunna anpassa musikinspelningar för mÀnniskor med CI?För att finna de perceptuella egenskaper som cochleaimplantat, CI, har vid musiklyssning gjordes en litteraturstudie av det som skrivits kopplat till musiklyssning med CI.Resultaten visar att inspelningarna bör mixas i mono och att melodierna i musiken bör innehÄlla toner med stora intervall. Grundtonen i komplexa toner bör höras, och övertonerna bör kontrolleras, sÄ att övertonsserierna inte blir alltför lÄnga och gÄr för högt i frekvensspektrumet. Det dynamiska omfÄnget i inspelningen bör inte vara alltför stort, och frekvensomfÄnget bör hÄlla sig runt 200-5000 Hz.

Detta examensarbete undersöker vilken lÀsinlÀrningsmetod som lÀrare i grundskolan frÀmst anvÀnder nÀr de möter en elev som ska starta sin lÀsinlÀrning. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika lÀrare. TvÄ lÀrare Àr frÄn södra Sverige och fyra Àr frÄn mellersta Sverige, varav tvÄ Àr verksamma lÀrare och tvÄ Àr pensionerade sedan fyra Är tillbaka. Genom intervjuerna framkom det att den lÀsinlÀrningsmetod som förekommer mest i grundskolan Àr ljudningsmetoden. Alla informanter framhöll att de anvÀnder eller har anvÀnt metoden nÀr de ska lÀra en elev att lÀra sig lÀsa.

Islam Àr en av vÀrldsreligionerna och har miljoner anhÀngare vÀrlden över. Det finns en allmÀn uppfattning om islams problematik, sÄ till vida att islam sÀllan fÄr rÀtt presentation, dÄ exempelvis inom massmedia och skola. FrÄgan Àr hur skolan, som Àr vÄrt största lÀrosÀte presenterar en religion rÀttvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat pÄ ett icke nyanserat sÀtt.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur islam framstÀlls i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, dÀr muslimska elever berÀttar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit Àr att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, sÄsom etnocentriskt tÀnkande, i muntlig presentation och text. Elever har Àven pekat pÄ en viss marginalisering och distansering gÀllande islams presentation i undervisningen..

Syftet med den hÀr studien Àr att tydliggöra och fÄ insikt i hur förskollÀrare och lÀrare kan arbeta med den förberedande och tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen i förskoleklass och skolÄr 1, samt fÄ insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolÄr 1 kan se ut pÄ de skolor dÀr studien Àr utförd. Studien Àr baserad pÄ fem intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tre lÀrare i skolÄr 1 pÄ fyra skolor i StockholmsomrÄdet. Resultatet av studien visar att samtliga lÀrare och förskollÀrare som ingÄr i studien arbetar utifrÄn olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket Àr viktigt dÄ en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) LÀrarnas och förskollÀrarnas val av metoder kan Àven förklaras utifrÄn vilket synsÀtt som var gÀllande under respektive lÀrares och förskollÀrares utbildningsÄr. PÄ tvÄ skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolÄr 1 Àr i stort sett obefintligt medan samarbetet i de Äldersintegrerade klasserna fungerade pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt..

Att arbeta som lÀrare i de lÀgre skolÄren innebÀr att ha ansvar för barnens lÀs- och skrivinlÀrning. Det finns flera metoder att utgÄ frÄn i undervisningen och syftet med mitt arbete Àr att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att lÀsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda pÄ vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas föresprÄkare stÄr för och Àven hur metoderna kan anvÀndas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lÀrare i skolans verksamhet anvÀnder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssÀtten. För att begrÀnsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (lÀsning pÄ talets grund).

Detta arbete inriktar sig mot de förhÄllningssÀtt inom lÀsning som finns idag. Det finns tvÄ lÀger inom detta vilka Àr det syntetiska och det analytiska förhÄllningssÀttet, delen gentemot det hela. Syftet med arbetet Àr att titta nÀrmare pÄ dessa tvÄ för att det ska kunna ge oss en ökad kunskap om vad de uttalar och vad de bÄda stÄr för. Arbetets upplÀgg Àr att ge en beskrivande del av vad förhÄllningssÀtten stÄr för och sedan anvÀnda det till att göra en förenklad argumentationsanalys, enligt en pro et contra-modell som grund, samt att testa argumentens hÄllbarhet. Slutsatsen som kan dras av detta arbete Àr att de bÄda förhÄllningssÀtten Àr mycket olika i sina pÄstÄenden om hur lÀsning ska uppnÄs och barns vidare utveckling inom detta omrÄde.

Sammandrag Syftet med min uppsats var att ta reda pÄ hur en pedagog kan arbeta med den inledande lÀs- och skrivinlÀrningen och hur eleverna upplevde lÀs- och skrivundervisningen. För att uppnÄ mitt syfte anvÀnde jag mig av tvÄ frÄgestÀllningar: ? Hur arbetar pedagogen med lÀs- och skrivinlÀrning ? Hur upplever eleverna arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av tre forskningsmetoder: kvalitativ intervju, kvalitativ observation och kvantitativ enkÀtundersökning. Jag observerade pedagogens arbete med eleverna i klassrummet under 11 dagar. DÀrefter genomförde jag en formell intervju med pedagogen.

SamhÀllsgeografiskt miljöcentrum (Spatial Modelling Centre), SMC, bedriver forskning och utveckling av datorbaserade geografiska modeller. Syftet Àr att stödja uppdragsgivaren, Kulturgeografiska institutionen vid UmeÄ universitet, och andra med dessa verktyg. Med hjÀlp av den egenutvecklade modellen SVERIGE kan man göra experiment i full skala med en syntetisk population som motsvarar hela Sveriges befolkning. Detta examensarbetes syfte var att ta fram möjlighet till geografisk presentation för den grafiska klienten till SVERIGE. Detta som ett komplement till de tabeller som genereras vid körningar av modellen.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning i Ärskurs 1, pÄ vilka grunder de vÀljer metod för lÀsinlÀrning och hur lÀrarna resonerar kring lÀromedel, höglÀsning samt hur de skapar lÀsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i Ärskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lÀrarna anser att man mÄste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bÀsta lÀsinlÀrningen. Tre lÀrare utgÄr frÄn specifika metoder och arbetssÀtt vilka Àr Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssÀtt med laborativt material. Resterande har inte nÄgon utarbetad pedagogik i sin undervisning. HöglÀsning förekommer hos samtliga lÀrare dÀr syftet Àr att vÀcka lÀsintresse.

The sites I visit turned into routines a long time ago. Everywhere someone has decided what should be there and what will not fit. I retreat into my daydreams, away from everyday life. A longing for something different, something wonderful. I decided to go where I've never been, searching for something unknown.