De flesta såväl praktiker som teoretiker är nog överens om att utvecklingen av städer måste vara hållbar, men hur uppnås en hållbar stadsutveckling? Denna uppsats handlar om arbetet med hållbar stadsutveckling i praktiken och hållbar stadsutveckling som en lärandeprocess. Från det att hållbar utveckling etablerades med Brundtlandrapporten 1987 och det därpå följande begreppet hållbar stadsutveckling, har många tolkningar gjorts av innebörden till begreppen. Tillvägagångssätten för att generera hållbar utveckling och hållbar stadsutveckling har också visat sig vara otaliga, det finns ingen allmängiltig metod att följa och det kan vara problematiskt att gå från policy- till genomförandenivå. Det innebär att begreppen är under utveckling och det pågår ständigt lärande om hur det skall uppnås. Den röda tråden genom uppsatsen har varit att studera hållbar stadsutveckling som en lärandeprocess genom att studera hur kunskap utvecklas för hur hållbar stadsutveckling kan genomföras i praktiken och hur begreppet implementeras och operationaliseras. Uppsatsen bygger på djupintervjuer med olika aktörer i Skåne representerande olika projekt och verksamheter med fokus på hållbar stadsutveckling.

Uppsatsen behandlar den rådande problematiken gällande humanitär intervention, genom analys av FN:s R2P-program samt statssuveränitet. Syftet är att ta reda på vari problematiken kring det aktuella problemområdet ligger, vilken roll statssuveräniteten spelar däri, samt om R2P är tillämpbart.Med hjälp av ett teoretiskt analysverktyg klassificerar vi de olika uppfattningarna gällande problemområdet i kategorierna Opponents, Agnostics and Sceptics samt Optimists. Denna kategorisering hjälper oss att komma fram till slutsatserna att problematiken gällande humanitär intervention har tre huvudaspekter; legitimitet, selektivitet samt moral.Vi kommer även fram till slutsatsen att statssuveräniteten är det största hindret för humanitära interventioner. Likaså resulterar vår analys i slutsatsen att R2P i praktiken ej är tillämpbart. Detta på grund av FN:s ineffektivitet samt svårighet att uppnå konsensus, men likaså på grund av risken för bland annat starka staters makt missbruk, samt förmodat selektivt ansvarstagande, där beslut om intervention tas från fall till fall, då möjlighet att värna om samtligas mänskliga rättigheter i praktiken ej anses vara möjligt..

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

Redovisningsrådets rekommendation nr 17 är en förhållandevis ny rekommendation som trädde i kraft den 1 januari år 2002 och vars syfte är att beskriva de värderingsmetoder som företag kan använda sig av för att säkerställa att tillgångarna inte är redovisade till ett för högt värde. RR 17 innebär att företagen inför varje bokslutstillfälle måste göra en bedömning av sina tillgångar och om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet ska det skrivas ned. Rekommendationen är mycket omfattande och innehåller bland annat riktlinjer för hur beräkning av återvinningsvärdet ska ske. En svårighet med nedskrivningar är själva identifieringen av nedskrivningsbehov och hur företaget ska värdera denna värdeminskning. Det regelverk och den rekommendation som finns idag lämnar en del frågor öppna, vilket gör att företagen kan bedöma och redovisa nedskrivningsbehov på skilda sätt.

Forskning om smärta hos barn började ta fart i mitten på 1980-talet. Innan dess fanns uppfattningar av att barn inte upplevde smärta. Resultatet av denna forskning, som fortfarande pågår, har långsamt implementerats i praktiken. Först på 1990-talet omsattes dessa resultat i praktiken, av att barn ändå kunde känna smärta. Vårdpersonal fick en ökad medvetenhet om smärta och smärtskattning hos barn.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Bakgrund:Stora organisationer har vanligen de resurser som krävs för att arbeta med kvalitativ prestationsmätning. Vi vill undersöka i vilken utsträckning små företag har möjligheterna och resurserna att tillämpa prestationsmätning. Om inte, arbetar små företag med någon som helst prestationsmätning och hur fungerar den i så fall i praktiken? Vi tycker också att det skulle vara intressant att undersöka hur väl teorierna, som oftast behandlas i litteratur kring ämnet, går att identifiera i mindre företag i verkligheten. Syfte:Syftet är att få en inblick i och förståelse för hur små företag mäter prestation.

 Utifrån två pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg är syftet med studien att söka svar på frågorna om hur elevers språklärande synliggörs samt vilka förutsättningar som ges för elevers språklärande. Studien är en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen användes triangulering och de datainsamlingstekniker som användes var deltagande observationer, informella samtal med både elever och lärare samt en fokusgruppintervju med lärare. Resultatet visar att elevernas språklärande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga läspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala läspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsättningar, inom olika områden, ges för elevers språklärande.

Studiens syfte är att beskriva och analysera omständigheter som inverkar på flickor och pojkars könsöverskridande val till gymnasiet. Vidare är syftet att få kunskap om dessa elevers upplevelser i samband med det könsöverskridande valet och under utbildningsperioden. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer. Detta sätt ansågs mest lämpligt då det var individers erfarenheter, upplevelser och tankar vi ville studera. Genomförandet skedde på intervjupersonernas skola, på en studie- och yrkesvägledares kontor, och tog mellan 15 och 45 minuter.

Problemområde Den samhällsutveckling som sker med bland annat ökad konkurrens och krav på snabb förändring hos företag har drivit fram en utveckling mot normativ styrning. Det innebär större självständighet inom organisationer och att ledare styr med visioner och idéer istället för med regler och instruktioner. För att organisationer ska klara av att förändra styrningen krävs ofta att de satsar på organisationsutveckling. Syfte Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett organisationsutvecklingsprogram påverkar normativ styrning på ett företag. Dessutom vill vi skapa insikt i vilka effekter ett sådant program kan ge.

Bakgrund ochfrågeställningBegreppet benchmarking förekommer ofta ute i företag ochorganisationer och många säger sig använda verktyget. Forskning påområdet har visat att benchmarking kan appliceras på flera olikaprocesser och produkter inom alla typer av industrier. På senare tid haren rad forskare betonat att ett flertal ekonomistyrverktyg samverkar vidstyrning av en verksamhet och att dessa verktyg utgör komponenterna ivad som bör ses som ett ekonomistyrpaket. I studien formulerades tvåfrågeställningar: Hur ser användningen av benchmarking ut i praktikenjämfört med teori? Hur fungerar benchmarking som styrverktyg iekonomistyrpaketen?Syfte Syftet med uppsatsen är att skapa en bild av hur tre utvalda svenskaföretag använder benchmarking i sin verksamhet samt att jämföra dennabenchmarkingprocess med teori på området.

AbstraktTitel: Dörren till en framtida karriär?Nivå: Examensarbete för Kandidatexamen i FöretagsekonomiFörfattare: Maria Karlsson & Emelie JonssonHandledare: Lars EkstrandDatum: 2011-05Syfte: Vår studie syftar till att undersöka samt utvärdera kvaliteten på fastighetsmäklarprogrammets obligatoriska praktik. Detta kommer att göras utifrån Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd, huvudkontorens rekommendationer, studenternas erfarenhet av praktiken samt två programansvariga för fastighetsmäklar- respektive fastighetsekonomprogrammet.Metod: Vi har i våra studier använt oss av en kvalitativ metod genom personliga intervjuer, intervjuer över telefon och via mail med både fastighetsmäklarstudenter och huvudkontor. Vi sammanställde och analyserade det insamlade intervjumaterialet och den teori som vi funnit genom litteratur och artiklar.Resultat och slutsats: Det vår studie har visat är att fastighetsmäklarstudenternas praktik i dagens läge saknar hög kvalité i form av en strukturerad uppbyggnad. Huvudkontoren har utformat en mall med rekommendationer för hur praktiken ska genomföras men syftet de har med mallen når uppenbarligen inte ut till kontoren då de flesta väljer att inte ta del av den.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever på en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. Problemställningen lyder ?hur uppfattar eleverna på Artistskolan elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken??. Undersökningen består av en fallstudie där kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati. Eleverna menar att skolans elevdemokrati i stort sett fungerar väl, men att skolans informationshantering kan förbättras, både för att eleverna ska vara informerade om vad som pågår och för att få fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ.

Många studier beskriver att malnutrition hos patienter i vården är ett stort problem med stora konsekvenser för den som drabbas. Det kan bli både medicinska som sociala komplikationer samt även stora ekonomiska påföljder för samhället. Hur nutritionsomvårdanden fungerar i praktiken, personalens inställning till och kunskap om ämnet är avgörande för att malnutrition skall kunna förebyggas och åtgärdas. Uppsatsen beskriver vad personal inom vården har för inställning till nutrition och vilka kunskaper personalen har samt hur en del av nutritionsomvårdnaden fungerar i praktiken. För att uppnå syftet har metoden baserats på litteraturstudier och analys av kvantitativa artiklar.