Sök:

Sökresultat:

3282 Uppsatser om Synliggörande av praktiken - Sida 24 av 219

Liza Marklunds SprÀngaren - en studie över genusperspektivet i SprÀngaren

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur genusperspektivet framstÀlls i Liza Marklunds kriminal-roman SprÀngaren. Fokus har lagts pÄ karaktÀrerna Annika Bengtzon och Christina Furhage. Tonvikten ligger frÀmst pÄ Annika. Författaren Liza Marklund och SprÀngaren presenteras i inledningen samt syftet och problemprecisering. DÀrefter följer en kort historik som har sin utgÄngspunkt i 1800-talet och som löper Ànda fram till idag.

Diskurser om internationell tjÀnst och meritvÀrdering : fakta eller fiktion?

Försvarsmakten har sedan lÀnge haft uppgiften att delta i internationella insatser, och som pÄ senare Är intensifierats. I början pÄ 2000-talet startade en transformation mot en ny försvarsmakt med ökat internationellt fokus. I denna förÀndring har arbete skett i olika steg för att förÀndra myndighetens organisationskultur. Ett av syftena med denna kulturförÀndring var att öka officerares benÀgenhet att söka sig till befattningar i utlandsstyrkan. NÀr ett sÄdant förÀndringsarbete sker kan diskurser uppstÄ kring vissa frÄgor, inom en given kontext med ett specifikt syfte, och ett givet sprÄkbruk.

Industriell segmentering i mikroföretag

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Förskola i Sverige och Tyskland - en jÀmförande studie av styrdokument och praktisk verksamhet

Uppsatsen belyser hur verksamheten pÄ tvÄ förskolor, en i Tyskland och en i Sverige, struktureras, organiseras och genomförs i praktiken. Uppsatsen beskriver styrdokumentens innehÄll och lÀroplanernas transformering i en jÀmförelse..

En pedagogisk syn pÄ vÀrdegrunden : Hur omsÀtter förskolepedagoger vÀrdegrunden i praktiken

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur pedagoger i förskolan ser pÄ vÀrdegrunden och dess vÀrden samt hur de omsÀtter den i praktiken. VÀrdegrundsfrÄgor i skola och förskola lyfts inte fram pÄ samma sÀtt som lÀs- och skrivÀmnen nÄgot som kan resultera i att vÀrdegrundsarbetet ges mindre och mindre utrymme i verksamheten. I detta arbete bryts begreppet inledningsvis ner via tidigare forskning och aktuell litteratur rörande Àmnet. HÀr beskrivs vÀrdegrundsbegreppets intÄg i de svenska lÀroplanerna via vÀrdegrundsprojektet, de demokratiska vÀrdena i lÀroplanerna men Àven andra begrepp som vÀrdegrunden Àr uppbyggt pÄ beskrivs. Arbetet gÄr Àven pÄ djupet med att beskriva de fyra grundlÀggande etiska vÀrdena som Àr autonomi, integritet, jÀmstÀlldhet/jÀmlikhet och solidaritet.

Svenska som andrasprÄk - hur organiseras Àmnet i praktiken?

Bakgrunden till den hÀr studien Àr att det rÄder en oklarhet, stora bristeroch skillnader i hur olika skolor har valt att organisera Àmnet svenskasom andrasprÄk. Rapporter och kartlÀggningar har visat attstyrdokumenten inte alltid följs men ocksÄ att styrdokumenten i vissafall Àr otydliga och lÀmnar möjlighet för tolkningar.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att redogöra för en studie av hur sexskolor i tre kommuner har valt att organisera undervisningen i svenskasom andrasprÄk och hur vÀl det stÀmmer överens med styrdokumenten.Inledningsvis presenteras en kort genomgÄng av Àmnet svenska somandrasprÄks utveckling och vad som finns att lÀsa om Àmnet istyrdokumenten. DÀrefter följer en genomgÄng av forskningen kringandrasprÄksutveckling och om vad som stÄr i styrdokumenten omsprÄkutveckling. Avsnittet avslutas med en genomgÄng av organisationav Àmnet svenska som andrasprÄk inom forskning och styrdokument.Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med desex olika skolornas rektorer.

Individualisering i den pedagogiska praktiken

SAMMANFATTNING Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebÀra för enskilda lÀrare.

Delat ledarskap - Hur fungerar det formellt delade olikstÀllda ledarskapet i praktiken?

VÄr utgÄngspunkt var frÄn början att studera en form av formellt delat ledarskap som kallas samledarskap (Döös et al., 2005). Vi insÄg dock i ett tidigt stadium att det verkade vara vanligare med sÄ kallat olikstÀllt delat ledarskap. OlikstÀllt delat ledarskap har det tidigare inte skrivits speciellt mycket om, dÀrför tyckte vi attdet var Ànnu mer intressant att fördjupa oss inom detta omrÄde. Vi har utgÄtt frÄn de definitioner av olika typer av delat ledarskap som Döös med kollegor har myntat (2005).Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med tre ledarpar som har nÄgon typ av delat olikstÀllt ledarskap, av typen stÀllföretrÀdande/ordinarie.Fokus har legat pÄ hur chefen och den stÀllföretrÀdande chefen (eller motsvarande)förhÄller sig till varandra och under vilka premisser samarbetet sker. Vi undrade över sÄdant som roll- och ansvarsfördelning, instÀllning till makt och konflikter och hur styrda de Àr av institutionaliserade normer.

Aspekter pa? uto?kad fysisk aktivitet i skolan : En studie av la?rares uppfattningar om eventuella samband mellan fysisk aktivitet, ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Till storms, till havs, var man pÄ vakt : En jÀmförande studie om förhÄllandet mellan uppgifter och teknik hos SjörÀddningssÀllskapet

Precis som mÄnga andra domÀner har frivilligorganisationen SjörÀddningssÀllskapet (SSRS) pÄverkats mycket av den tekniska utvecklingen som skett de senaste decennierna. Den har bland annat inneburit att SSRS bÄtar har fÄtt mer och mer högteknologisk utrustning. Samtidigt har de frivilliga sjörÀddarnas kompetens och kraven pÄ deras kompetens, förÀndrats i takt med att den svenska fiskeflottan förminskats. Idag bestÄr SSRS aktiva medlemmar av personer med huvudsysselsÀttning bortom den marina domÀnen. Den hÀr studien gör en bred kartlÀggning över organisationen för att kunna jÀmföra förhÄllanden mellan vilka uppgifter och mÄl som finns hos SSRS med vilken teknik som finns tillgÀnglig och hur arbetet utförs i praktiken.

Bland bollar och bloggar - en studie av lÀrares och elevers instÀllning till IKT i Àmnet idrott och hÀlsa

Syftet med denna studie var att undersöka vilken instÀllning elever och idrottslÀrare har till att anvÀnda mobiltelefoner, film och bloggar i samband med undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Urvalsgruppen bestod av 225 grundskole- och gymnasieelever samt 5 lÀrare fördelat pÄ 5 skolor i SkÄne. De metodologiska tillvÀgagÄngssÀtten utgjordes av intervjuer med lÀrarna och en enkÀtundersökning med eleverna. Resultaten har analyserats med utgÄngspunkt i Roger SÀljös vidareutveckling av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, samt Thomas Ziehes teori om kolliderande livsvÀrldar. Vidare har resultaten stÀllts i relation till tidigare resultat inom forskningsfÀltet.

Multipla intelligenser i klassrummet

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om lektioner, strukturerade för nÄgra olika intelligenser, kunde förbÀttra elevernas upplevelse av inlÀrningen. SÀrskilt ville vi granska hur trivsel och kÀnslan för matematik pÄverkats. Begreppet intelligens och multipla intelligenser skriver vi om i examensarbetet. Vi ville Àven undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan en svensk och en amerikansk klass nÀr det gÀllde just detta. Vi genomförde vÄr undersökning under slutpraktiken v.42 - 48, 2003.

Kollegialt utvecklingsarbete i h?gre utbildning. Aktionsforskning om etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Pulsen ?r hj?rtat i fritidshemmet.

Syftet med studien ?r att bidra med ?kad kunskap om hur fritidshemmet kan vara en h?lsofr?mjande arena f?r eleverna med fokus p? fysiska aktiviteter. Studien har sin utg?ngspunkt i tidigare forskning som belyser problematiken kring att barn och ungas fysiska inaktivitet ?kar, vilket kan medf?ra en ?kad h?lsorisk. Forskningen visar ?ven att fysiska aktiviteter kan minska depressiva symptom och st?rka b?de koncentrationsf?rm?gan samt s?mnkvalit?n.

Problemorienterat polisarbete : teori och praktik

Problemorienterat polisarbete utvecklades under 1970-talet i USA av Herman Goldstien, kritik hade dÄ lÀnge riktats mot polisens hÀndelsestyrda arbetssÀtt. Det problemorienterade arbetssÀttet spred sig sedan till polisorganisationer runt om i vÀrlden och sÄ Àven till Sverige. Under 1990-talet fick det problemorienterade arbetssÀttet Àven fÀste i Sverige i och med att nÀrpolisreformen genomfördes. Tanken med problemorienterat polisarbete Àr att polisen tillsammans med organisationer, myndigheter och andra i samhÀllet ska arbeta för att förebygga och förhindra brott och andra ordningstörningar genom att tÀnka mer lÄngsiktigt Àn vad man hade gjort tidigare. I denna rapport har intervjuer genomförts med poliser pÄ tvÄ olika myndigheter i Sverige för att se om kunskap om arbetssÀttet finns i teorin och i vilken utstrÀckning det tillÀmpas i praktiken.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->