Triggerpunkter beskrivs ofta som ömma knölar i muskulaturen som kan producera smärta spontant (aktiva) eller vid provokation (latenta). Besvär från triggerpunkter är vanligare än många tror och således något som ofta förbises. Det finns många sätt för fysioterapeuter att behandla triggerpunkter. Två av de vanligaste ibland svenska fysioterapeuter är mekaniskt tryck och töjning. Tidigare examensarbeten har begränsat sig till behandling av triggerpunkter kring columna trots att de förekommer i extremiteter.

Bakgrund:Varje år drabbas cirka 50 000 personer i Sverigeav cancer. Att vårda människor som drabbats av en obotlig cancersjukdom innebäratt vårda lindrande. Palliativ vård innebär medicinsk behandling och omvårdnadsom är inriktad på Symtomlindring och välbefinnande för patienten och dessnärstående. Syfte: Syftet var attbelysa vad som kan främja välbefinnande hos en patient med cancersjukdom i ettpalliativt skede, ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie som inkluderade 18 artiklar, varav 15kvalitativa (därav en fallstudie), samt tre kvantitativa artiklar.

Irritable bowel syndrome (IBS) är en komplex sjukdom som yttrar sig på många sättoch i olika svårighetsgrad. Nuvarande behandling riktar sig mot att behandla varjesymtom var för sig. Hos patienter med svåra symtom är detta inte alltid tillräckligt.Efterupptäckten att tricykliska antidepressiva (TCA) kan lindra IBS hosdiarrédominanta patienter ökade intresset för andra antidepressiva läkemedel. Dettaledde till att selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) blev intressanta. SSRIpreparat har visats ha en smärtlindrande effekt hos patienter med IBS och en parallellhar dragits till signalsubstansen serotonin som finns i både hjärnan och tarmen.

Syftet var att utva?rdera hur det internetbaserade sto?dsystemet COMMIT fungerade som komplement till KBT face-to-face fo?r personer med mild till ma?ttlig a?ngest och depression. Internetportalen COMMIT med funktioner anpassade fo?r att sto?dja behandling under och mellan samtal baserades pa? kunskap och teknik fra?n internetbehandlingsforskning.Totalt 15 klienter och 8 behandlare deltog i studien och behandlingarna pa?gick i a?tta till nio veckor. Under samtalen anva?ndes surfplatta (iPad 2, Apple) fo?r a?tkomst till COMMIT och mellan samtalen anva?nde klienter och behandlare dator med internetuppkoppling.

Bakgrund Palliativ vård har fokus på symtomkontroll och livskvalité, döden varken påskyndas eller skjuts upp. Andlighet i olika former hjälper igenom svår sjukdom och gör den begriplig. I livets slutskede ställs saker på sin spets, avancerade symtom uppkommer, relationer förändras. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa den svårt sjuke eller döende patientens upplevelse av vård och omvårdnad i livets slutskede. Som metod användes en allmän litteraturöversikt där kvantitativ och kvalitativ forskning användes.

Bakgrund: Beröring kan ges planerat, såsom terapeutisk och taktil beröring, ofta med syfte att symtomlindra. Beröring kan även vara nödvändig, exempelvis vid påklädning där det egentliga målet är att utföra en uppgift, även om detta också kan förmedla känslor. Det finns även affektiv beröring som förmedlar känslor och sympati. Sjuksköterskan kan se på beröring som ett verktyg för att nå patienten eller för att lindra smärta och oro. Ofta saknas patientupplevelsen vid tal om beröring, trots att beröringen bör vara individuellt anpassad.

Vid livmoderhalscancer och cancer i livmoderkroppen sker behandling genom kirurgi ochstrålbehandling. Vanligt förekommande symtom vid strålbehandling mot dessa cancerformer ärdiarré. I litteraturen är det svårt att finna stöd för att en viss nutritionsintervention är bättre änen annan och användbar i symtomlindrande syfte. Syftet var att undersöka vilka kostråd engrupp patienter med cervixcancer eller corpuscancer uppgett att de fått av läkare ochsjuksköterskor i samband med strålbehandlingsstart samt hur patienterna själva respektivepersonalen uppfattade nutritionsbehandlingens effekter. Metoden som har använts är enkät tillpersonal, läkare och sjuksköterskor, samt till patienter som besöker dietist under pågåendestrålbehandling.

Forskning har visat att fysisk aktivitet ger en bättre prognos för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Den beskrivs också ha betydelse för Symtomlindring vid cytostatikarelaterade biverkningar, vilket i sin tur leder till ökad livskvalité hos dessa kvinnor. Det har även framkommit i studier att det råder brister inom sjukvården vad gäller att förmedla sådan information. Som ett första steg behövs en kartläggning av den fysiska aktiviteten hos kvinnor med bröstcancer, deras aktivitetsvanor och vilken betydelse fysisk aktivitet har för dem under pågående cytostatikabehandling. Denna studie genomfördes som en tvärsnittstudie med syftet att beskriva fysisk aktivitet hos kvinnor med bröstcancer som genomgår adjuvant cytostatikabehandling.

Bakgrund: Cancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling riskerar att få svåra biverkningar. En av dessa är oral mukosit. Oral mukosit kan försämra en persons hälsotillstånd så mycket att ens självkänsla och livskvalitet rubbas. Oral mukosit kan orsaka tugg-, svälj- och talsvårigheter vilket kan leda till undernäring och viktminskning som i sin tur kan leda till försämrat allmäntillstånd. Oral mukosit påverkar patientens välbefinnande negativt.

IntroduktionHjärtrehabilitering syftar till att stärka patienter fysiskt och psykiskt efter genom-gången hjärtinfarkt och/eller PCI samt CABG. Den syftar också till att få patienten att återgå till ett så normalt socialt liv som möjligt. Syfte Att undersöka upplevelsen av att delta i hjärtrehabiliteringsprogram och dess påver-kan på välbefinnandet hos patienter med kranskärlssjukdom. Metod Resultat baseras på vetenskapliga artiklar sökta genom databaserna PubMed och CI-NAHL. Analys skedde via induktiv metod med utgångspunkt från studiens syfte.

Bakgrund: Den äldre populationen ökar och många av de äldre lider av flera olika sjukdomar. Därmed ökar behovet av professionell och god omvårdnad. Den äldre människan som ofta lider av flera sjukdomar bor vanligtvis sista tiden av sitt liv på vård- och omsorgsboende. Äldre människor vårdas inte utifrån ett palliativt perspektiv trots att behov föreligger. Palliativ vård kopplas ofta ihop med människor som är under 65 år och har en obotlig sjukdom exempelvis cancer.Syfte: Att belysa hur den äldre människan vårdas i livets slut på vård- och omsorgsboende, ur de äldres, de närståendes och vårdpersonalens perspektiv.Metod: En litteraturstudie inspirerad av Friberg (2006).

Bakgrund. Sömnproblem är mycket vanligt förekommande i vårt samhälle och ca 24 % av Sveriges befolkning har sömnproblem idag. Sömnen har en fundamental funktion för vår hälsa såväl fysiskt som psykiskt. Djupsömnen är viktig för fysisk återhämtning och REM sömnen är viktig för psykisk återhämtning. Störningar i dessa kan få allvarliga konsekvenser för hälsan.

Palliativ vård och omsorg till äldre är den viktigaste arbetsuppgiften inom äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård och grundar sig på ett palliativt förhållningssätt utifrån hörnstenarna Symtomlindring, teamarbete, kommunikation och stöd till närstående. En betydelsefull yrkeskategori i denna vård och omsorg är omsorgsassistenter som är den personal som utför den nära och dagliga vården och omsorgen till den äldre personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omsorgsassistentens olika sätt att erfara, uppfatta och förstå palliativ vård och omsorg i livets slutskede, till äldre personer, utifrån svåra vård- och omsorgssituationer.Metod: Kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts. Specifikt för fenomenografi är att finna en grupp individers olika uppfattningar kring ett fenomen. Tio intervjuer med omsorgsassistenter har genomförts.Resultat: I resultatet framkom två skilda beskrivningskategorier; Att befinna sig mellan den döende och dennes närstående och Att möta och hantera den döendes tankar, känslor och symtom.

Palliativ vård ges till personer som har fått en icke-botbar sjukdom och sjukvården inte längre kan erbjudas en kurativ behandling. Detta påverkar patienternas existens och de lider av fysisk och psykisk smärta, existentiella frågor och andliga funderingar. Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters lidande och undersöka vad de upplever ger lindring. En litteraturöversikt gjordes och artiklar söktes i databasen Cinahl. Elva kvalitativa artiklar med fokus på lidande och palliativ vård valdes ut och användes till resultatet.

Inledning Allt fler människor vill vara kvar hemma för att dö och för att möta efterfrågan krävs samarbete mellan landsting och kommun. Bakgrund. Sjuksköterskor i hemsjukvården ger vård och behandling till patienter i olika skeden i livet, svårt sjuka, döende och lidande människor har effekt på hur sjuksköterskor upplever och hanterar sin yrkesrelaterade tid. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slut i hemsjukvårdens Sverige. Metod är en litteraturstudie till detta har vårdvetenskapliga artiklar sökts som belyser svenska förhållanden mellan åren 2005-2010.