Bakgrund: Palliativa patienter finns i många vårdmiljöer. Palliativ vård definieras av WHO som ett förhållningssätt med fokus på Symtomlindring och skapande av god livskvalitet för patienter med livshotande sjukdom då kurativ behandling inte längre är möjlig. Tidigare forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med palliativ vård på vårdboenden uppmärksammar att det är ett utvecklande arbete samtidigt som det finns vissa svårigheter i sjuksköterskerollen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med patienter i palliativt skede samt faktorer som påverkar deras arbete med palliativ omvårdnad på vårdboenden. Vilka faktorer upplevs som underlättande respektive försvårande? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor som arbetar på vårdboende inom Malmö stad.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur PTC-dränaget påverkar det dagliga livet hos patienter som på grund av gallstas behandlas med PTC-dränage. Syftet var även att undersöka hur dessa patienter upplever kontakten med sjukhusvården.Design och metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta patienter intervjuades. Studien genomfördes på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Intervjuguide användes.

Enligt statistik från svenska palliativregistret får patienter som är i ett palliativt skede inte optimal vård, det kan innebära ett ökat lidande för både patienter och närstående. Man kan tydligt se att flera av de tolv kvalitetsindikatorer som mäts, har låg eller mycket låg måluppfyllelse. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse svenska palliativregistret har för sjuksköterskor i mötet med patienter i behov av palliativ vård. Vi valde att intervjua sjuksköterskor, verksamma i kommunal hälso- och sjukvård. En kvalitativ metod har använts med en induktiv ansats eftersom denna metod ansågs mest lämpad för att undersöka om sjuksköterskorna upplevde svenska palliativregistret som betydelsefullt i den palliativa vården.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och ge en översikt av upplevda aktivitetsbehov samt arbetsterapeutiska interventioner och dess betydelse inom palliativ vård.Metod: Datainsamlingen genomfördes via systematisk litteratursökning i databaser vid Luleå tekniska universitet där även manuella sökningar genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar, vilka var kvalitativa och kvantitativa, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån likheter och skillnader i relation till syftet.Resultat: Resultatet visade på vilka aktivitetsbehov palliativa klienter har men även vilka behov som inte blir tillgodosedda. Vidare beskrivs vilka arbetsterapeutiska interventioner som genomförs och dess betydelse för klienter, anhöriga och vårdare. Här visade även resultatet påvikten av att inkludera anhöriga och vårdare till den palliativa klienten i bedömning och genomförandet av interventioner. Det framkom att olika interventioner hade olika betydelser för klienterna.

WHO säger att palliativ vård utgör ett förhållningssätt med syfte att ?förbättra livskvaliteten för patienten och de närstående.? Enligt Widell (2003) används begreppet palliativ vård när vi pratar om patienter som har en obotlig sjukdom och befinner sig i livets slut. Kärnan inom den palliativa vården är de fyra hörnstenarna: Symtomlindring, teamarbete, relation och kommunikation samt anhörigstöd. Den palliativa vården är komplex och bygger till stor del på teamarbete mellan olika yrkeskategorier. När en människa får beskedet att han/hon lider av en obotlig sjukdom medför det ångest och lidande både för individen och dennes anhöriga.

 SAMMANFATTNING  BakgrundDagens palliativa vård härrör från hospicerörelsen som växte fram på 1960-talet i England. För att få palliativ vård ska den vårdsökande ha en sjukdom som inte går att bota och närma sig livets slut. Ett syfte med den palliativa vården är att främja livskvaliteten genom att se till hela människan. Ett av målen med behandlingen inom palliativ vård är att ge Symtomlindring. Palliativ vård ges inom sluten vård, på hospice och inom den palliativa hemsjukvården.

Människor i dagens samhälle blir allt äldre och drabbas av sjukdomar som medför ett långt sjukdomsförlopp. Därför måste den palliativa vården lyftas fram mer än vad den gör i dagsläget. Personer som är i behov av palliativ vård finns inom de flesta delar av sjukvården. Därför behöver sjuksköterskan ha teoretisk och praktisk kunskap i det de ska bemöta personen som är i behov av palliativ vård. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden till personer som är i behov av palliativ vård.

Bakgrund:Allt fler svårt sjuka väljer idag att vårdas i hemmet och i och med detta får närstående en central och viktig roll. Att vara närstående till en patient i livets slutskede innebär stora påfrestningar i det dagliga livet och ett otillräckligt stöd i den sena palliativa fasen kan leda till svårbehandlad, traumatisk sorg. Många närstående beskriver känslor av ångest, sårbarhet, depression, och även isolering och ensamhet. Närstående kan behöva stöd att hantera sin svåra situation.Syfte:Syftet var att beskriva närståendes behov av stöd inom palliativ vård.Metod:Vi har genomfört en litteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats med Joyce Travelbee?s teori ?human-to-human relationship? och de fyra hörnstenarna inom palliativ vård som teoretiska utgångspunkter.

Bakgrund: Omkring 10-15 % av befolkningen, oftast i arbetsför ålder, riskerar att någon gång drabbas av njursten. Nationella riktlinjer för njurstensbehandling saknas, men studier stödjer behandling inom 48 timmar för snabb Symtomlindring och minskade besvär för patienten. Inom studerad verksamhet var tiden från diagnos till behandling lång och återinläggningarna var många, varför ett förbättringsarbete initierades.Syfte: Syftet med förbättringsarbetet var att halvera tiden från diagnos till behandling för patienter med akut behandlingskrävande uretärsten, samt minska negativa effekter relaterade till obehandlad uretärsten. Vidare syftade studien av förbättringsarbetet till att beskriva ett tvärprofessionellt teams erfarenheter av aktuellt förbättringsarbete gällande patienter med uretärsten.Metod: Ett tvärprofessionellt team bedrev förbättringsarbetet med stöd av Nolans modell för förbättringsarbete, vilket studerades genom en deskriptiv fallstudie med induktiv ansats. Effekterna av förbättringsarbetet utvärderades med Statistical Process Control (SPC).

Människor i dagens samhälle blir allt äldre och drabbas av sjukdomar som medför ett långt sjukdomsförlopp. Därför måste den palliativa vården lyftas fram mer än vad den gör i dagsläget. Personer som är i behov av palliativ vård finns inom de flesta delar av sjukvården. Därför behöver sjuksköterskan ha teoretisk och praktisk kunskap i det de ska bemöta personen som är i behov av palliativ vård. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden till personer som är i behov av palliativ vård.

SAMMANFATTNINGBakgrundDemenssjukdom innebär att hjärnceller skadas och dör vilket leder till att hjärnans funktioner bryts ned med en kognitiv funktionsnedsättning till följd. Vidare försämras vanligtvis minnet och den drabbades personlighet kan komma att påverkas. Även förmågan att kommunicera försämras och uppfattningen och förståelsen för omgivningen kan förvanskas. Det beräknas att cirka 90 procent av alla svårt demenssjuka personer någon gång drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Exempel på dessa symtom kan vara agitation, aggression, ångest och sömnstörningar.

Sahlgrenska Academyat University of GothenburgDepartment of Internal Medicine and Clinical NutritionAbstractTitle: A vegetarian diet, a possible treatment complement for relief of symptoms ofrheumatoid arthritis? A systematic review.Author: Alexandra Ahlsén and Caroline ForsbergSupervisor: Mette AxelsenExaminer: Anna WinkvistProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: May 22, 2012Background: Rheumatoid arthritis (RA) is a chronic remitting polyarthritis that is relapsing.Symptoms are inflammation of the joints with pain, stiffness and degradation of joint tissue.In some cases, also other parts of the body are involved. The treatment consists ofmedications to reduce pain, inflammation and degradation of joint tissue. Today, the offerednutritional treatment is primarily focused on meeting energy requirements and nutrient needs.The diet has also been discussed as symptomatic treatment, and one of the factors believed toinfluence the symptoms is meat.Objective: To assess the evidence as to whether a vegetarian diet affects the symptoms ofrheumatoid arthritis, and if so, to suggest how it can be implemented in practical dieteticswork.Search strategy The databases used in the literature search was PubMed, Scopus, and AMED.The search words used were: "rheumatiod arthritis", "vegetarian", "vegan", "diet", "meat" and"animal protein".Selection criteria: Studies investigating a vegetarian diet on the symptoms of RA wereincluded. Only RCT, clinical trial, controlled clinical trial, human studies and original articlesin English or Swedish were included.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre vilket skapar ett krav på kunskap om vård och omsorg till den äldre patienten. Sjukhusavdelningar är fyllda av äldre patienter och många av dem är svårt sjuka och kommer spendera sin sista tid på en vårdavdelning. För att ge en helhetsvård till den döende patienten ska vården bygga på de fyra hörnstenarna Symtomlindring, kommunikation, relation och stöd till närstående samt ett multiprofessionellt samarbete. Som sjuksköterska vill man göra sitt yttersta för att patienten ska må bra, vare sig det är att må bra mot ett tillfrisknande eller att må bra i livets slutskede. Den ofta hektiska vårdmiljön på en vårdavdelning kan motverka en god palliativ vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre svårt sjuka patienter i livets slutskede på vårdavdelningar utan palliativ inriktning.Metod: Studien har en induktiv kvalitativ design.