Landstinget i Kronobergs län utförde 2006 en enkätundersökning bland elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets årskurs 2. Datamaterialet för gymnasieeleverna har studerats i detta arbete där den psykiska ohälsan och alkoholkonsumtion varit i fokus.Det statistiska arbetet är uppdelat i tre delar: Metodbeskrivning, hantering av programmet SPSS samt en undersökning av gymnasieelevers psykiska ohälsa och alkoholkonsumtion. I metodbeskrivningen har metoderna dikotomisering, logistisk regression, Wald, faktorinteraktion och kategorisering beskrivits. För hantering av stora datamaterial samt för att kunna ta fram statistiska samband rörande psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion har programmet SPSS använts och illustrerats i arbetet. De förklarande variablerna som varit mest inflytelserika mot den psykiska ohälsan var ?Tycker du att du är frisk??, ?Har du någonsin använt läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte? samt ?Trivs du med livet??.

ABSTRACTBackground: People with colorectal cancer undergoing rectum amputation get a permanent colostomy, which affects the social life. It may be valuable for health care what these people experience living with colostomy in order to provide the greatest possible support. Objective: The aim of this study is to describe how people who received a colostomy experience their daily lives and the support they have received from the health services.Method: Qualitative interview study with six people, with a descriptive phenomenological approach.Results: The analysis of the interviews about how it's like to live with a colostomy resulted in three themes: 1) Living with a colostomy gives an uncertainty that affect the social life, 2) Physical and psychological impact of getting a colostomy and 3) Support for health care and relatives.Conclusion: Subjects had a positive attitude towards life, which contributed to that they could adjust to living with a colostomy and feel a meaningfulness of life. The study shows that all the interviewed people overall were satisfied with the information provided by the healthcare personnel. It was good with both oral and written information and very appreciated with repeated information. One aspect that could be improved was the information given aboute the closure of anus during surgery and the following complications.

SammanfattningBipolär sjukdom är en kronisk och allvarlig psykisk sjukdom som förekommer även i samband med andra medicinska- och psykiatriska sjukdomstillstånd. Personer med sjukdomen har flera återkommande sjukdomsepisoder under sin livstid och medför även sänkt välbefinnande, livskvalitet, funktionsnedsättning och hög risk för självmord. Bipolär sjukdom kostar samhälle stora summor pengar varje år. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för att personer med bipolär sjukdom ska undvika att återinsjukna. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie där författaren granskade arton vetenskapliga studier.

Ett livslångt intresse för psykologi och landskapsarkitektur ledde in på spåret att diskutera vad två av dagens stora frågor inom ämnet kunde erbjuda om de slogs samman; positiv psykologi (?Positive Psychology?) och hållbar stadsutveckling. Alla människor utsätts emellanåt för stress, vilken vi är konstruerade att kunna hantera. Trots det är en av de största orsakerna till sjukskrivning i vår tid just stress- och relaterade sjukdomar. En välkänd källa till restoration eller återhämtning är grönska och natur. Så frågan i denna uppsats rör huruvida små grönområden i den täta staden kan verka restorativt på människorna som besöker dem.

Syftet med denna studie var att främst undersöka om det finns ett negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet hos handläggare inom socialtjänsten som arbetar med barn och ungdomar. Ett ytterligare syfte var att se om deltagarna uppvisade höga nivåer av sekundär traumatisk stress. Totalt deltog 37 handläggare från socialtjänstens barn och ungdoms grupper i en av Sveriges större städer. Mätinstrumentet som användes för studien var frågeformuläret ProQOL version 5. Resultatet från Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient visade att det fanns ett signifikant måttligt negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet.

Högstadietiden är en period då ungdomar ställs inför ökade krav och förväntningar, både från sig själv och omgivningen. Ofta blir stress en del av vardagen. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i årskurs nio upplever stress. Studien genomfördes genom fokusgruppsdiskussioner och innehållet bearbetades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Nio flickor och fyra pojkar deltog i studien.

Sjukdomar som kan relateras till stress har idag blivit ett allt vanligare problem i vårt västerländska samhälle och allt fler folkhälsorapporter pekar ut denna ohälsa som ett av de största folkhälsoproblemen. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om elever i årskurs tre på gymnasiet upplever sig stressade och i så fall varför. Genom att undersöka elevers eventuella stress på yrkesförberedande kontra teoretiska program vill vi granska hur elevernas egen uppfattning kring sin eventuella stress ser ut. Känner de sig stressade, och i så fall varför. Dessutom har vi för avsikt att undersöka vad eleverna själva gör för att motverka stressen och om eleverna känner oro inför sin framtid.

Healthcare staff working within emergency care must often handle extreme and emotional situations. Most of the certified registered nurse anesthetists (CRNAs) will some time during their professionally active lives confront with events that are difficult to handle and for some these events will lead to more or less serious traumatic distress and in certain cases develop post traumatic stress disorder symptoms. Many studies demonstrate that staff working in similar stress related environment runs larger risk in order to get stress related symptoms. The aim with the study was to describe the experiences around difficult work related events among CRNAs. The study was implemented as a descriptive study with qualitative run-up via a questionnaire with open questions relevant for the study's aim.

Bakgrund: Felaktiga torrvikter a?r ett problem inom hemodialysva?rden. Det kan orsaka va?rdskada i form av komplikationer och lidande, med symtom som tro?tthet, blodtrycksfall och sendrag fo?r dialyspatienter. Det finns ett behov av implementering av evidensbaserade metoder som minskar risken fo?r fel i torrviktsbesta?mning.

Förmågan att prestera under akut eller kraftig stress är en förutsättning för en del yrken. Forskningsresultaten gällande hur stress påverkar prestation pekar åt olika håll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmåga under stress. Trettiotvå polisstudenter testades på Ravens test av flytande intelligens APM set II både före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en självskyddslektion på ca fyrtio minuter. Resultaten från en mixed ANOVA för beroende mätningar visade på en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p < 0,05) ? en ökning i prestationen hos självskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen.

              Syftet med studien är att få en bild, genom en enkät, hur gymnasieelever upplever sin skolsituation när det gäller läxor, stress, betyg och svårighetsgrad i kärnämnena.I forskningsöversikten framkommer det att begreppet läxa kan tolkas på många olika sätt. Det samma gäller begreppet stress . Forskning kring läxor i Sverige har inte varit omfattande. Vissa forskare frånskjuter sig till och med sina resultat om läxor om resultaten inte visar ett önskat mönster. Detta gör att fenomenet både har otydliga fördelar och nackdelar då någon konsensus inte finns.

Inledning Intrahospitala transporter av intensivvårdpatient är ett ansvarsfullt arbetsmoment och en stor del av intensivvårdssjuksköterskans och undersköterskans arbete. Det är riskfyllt eftersom tillbud med patient och utrustning kan ske.Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av tillbud och typ av tillbud under intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter, samt jämföra om det finns skillnader i förekomst av antalet tillbud under olika tidpunkter på dygnet och skillnad mellan akut respektive planerad transport. Syftet var också att undersöka sjuksköterskors och undersköterskors upplevda grad av stress och trötthet under transporten samt om det finns skillnad i förekomst av trötthet och/eller stress vid transporter där det sker tillbud respektive inte sker tillbud.Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och jämförande. Förekomst av tillbud samt upplevelse av stress/trötthet besvarades på ett svarsformulär av sjuksköterska och undersköterska under eller direkt efter intrahospital transport. Totalt ingår 42 transporter.Resultat: Tillbud förekom vid 19 transporter.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Sjuksköterskan förväntas att vara en länk mellan samtliga instanser i vårdkedjan i en organisation där omorganiseringar sker och arbetsvillkor ändras. Stress är ett inbyggt fenomen i vårdarbetet och är precis som hälsobegreppet högst individuellt och komplext. Sjuksköterskan behöver ta hand om den egna hälsan för att inte vården av andra ska äventyras. För att kunna göra detta har sjuksköterskan ett ansvar men en förutsättning för detta är dock att organisation, ledning och arbetsplats är utformad så att det är möjligt för sjuksköterskan att upprätthålla hälsa.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin arbetssituation för att förstå hur den påverkar den egna hälsanMetod: Examensarbetet är en litteraturöversikt.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor, illamående, ångest och depression är vanliga. IBS påverkar patienter både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad förståelse om hur Irritable bowel syndrome påverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen.

BAKGRUND: Det finns idag ungefär 148 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Under sjukdomsförloppet drabbas nio av tio någon gång av någon form av beteendemässiga eller psykiska symtom (BPSD). Dessa symtom skapar ett stort lidande för personen med demens och dess närstående och är ofta en bidragande orsak till flytt till särskilt boende. På det särskilda boendet är det viktigt att personalen har kunskap och intresse för att kunna hantera krävande situationer som kan uppstå vid BPSD SYFTE: Studiens syfte var att belysa hur vårdmiljön kan påverka förekomsten av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom hos personer som bor på särskilt boende. METOD: En allmän litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar genomfördes.