Moralisk stress pa?verkar sjuksko?terskan och kan ses som ett resultat av yttre faktorer. Det finns ett o?kat krav pa? att sjuksko?terskan ska klara av att hantera moraliskt, stressade situationer. Genom handledning kan sjuksko?terskan fa? hja?lp att verbalisera sina upplevelser.Syftet  är att belysa pa? vilket sa?tt omva?rdnadshandledning kan bidra till att sjuksko?terskan kan hantera den moraliska stressen med fokus pa? omva?rdnadshandledningens struktur och inneha?ll.En litteraturstudie har genomfo?rts da?r tio artiklar granskats och analyserats.

I takt med att det svenska tonnaget flaggas ut och förminskas söker sig allt fler nyexaminerade styrmän till andra marknader. Ett stort sådant segment är den norska offshoreindustrin. Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade styrmäns upplevelser av oro och stress under första tiden som yrkesverksamma och om dessa upplevelser skilde sig åt beroende på vilken bransch de var verksamma i. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där personliga intervjuer genomfördes. Åtta styrmän, fyra från den traditionella svenska handelsflottan och fyra som är verksamma inom offshorebranschen, som tagit examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar våren 2012, valdes slumpvis ut för intervjuer.

Denna explorativa studie beskriver hur ekonomiska styrsystem kan påverka arbetsrelaterade stressdrivare, så kallade stressorer. Eftersom stress ger allvarliga konsekvenser för både anställda och organisationer är det viktigt att förstå vad som orsakar den. Styrsystems påverkan på stressorer är ett relativt outforskat område. Denna studie syftar till att beskriva hur ekonomiska styrsystem kan påverka stressorer, vilket kommande forskning skulle kunna undersöka djupare. De styrsystem som undersökts är budget, nyckeltal och incitamentsystem.

Syftet med undersökningen är att se om det uppstår eventuella konsekvenser i människors, framförallt kvinnors, livssituation i föreningen mellan yrkesliv och hem- och familjeliv som inkluderar det obetalda hemarbetet.Skapas det någon form av stress mellan yrkes- och familjeliv för människan som leder till sjukskrivning?Genom problemformuleringen ville författaren utgå ifrån en djupare inblick i hur intervjupersonerna påverkas av och hur de upplevde sin livssituation. Därför valdes en kvalitativ ansats för studien. Intervjuer genomfördes med fem kvinnor och en man ifrån Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Intervjuerna visade att alla intervjupersonerna i undersökningen känner stressrelationer mellan arbetsliv och hem- och familjeliv.

Fler unga människor än någonsin är idag överviktiga och stress och stressrelaterade symptom drabbar idag allt fler unga. Därför är det viktigt att unga människor får kunskaper om hur de på bästa sätt kan ta hand om sig själva. Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever som läser gymnasiets kurs Idrott och hälsa A ser på den hälsoundervisning de får.Detta är relevant för alla som arbetar som idrott och hälsa lärare för att kunna hitta en jämkning mellan kursplan och elevernas tankar och förkunskaper. Genom intervjuer och fokusintervjuer kom jag fram till att eleverna vill lära sig mer om stress och hur man hanterar stress samt om kost. Eleverna tycker däremot att idrottsläraren inte är rätt person att lära ut kunskaper om tobak..

Sjukdomar som kan relateras till stress har idag blivit ett allt vanligare problem i vårt västerländska samhälle och allt fler folkhälsorapporter pekar ut denna ohälsa som ett av de största folkhälsoproblemen. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om elever i årskurs tre på gymnasiet upplever sig stressade och i så fall varför. Genom att undersöka elevers eventuella stress på yrkesförberedande kontra teoretiska program vill vi granska hur elevernas egen uppfattning kring sin eventuella stress ser ut. Känner de sig stressade, och i så fall varför. Dessutom har vi för avsikt att undersöka vad eleverna själva gör för att motverka stressen och om eleverna känner oro inför sin framtid.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka hot och risker svenska officerare upplever underutlandstjänstgöring. Detta för att kanske i framtiden kunna förhindra att officerare drabbas avPTSD(Post Traumatic Stress Disorder), eftersom en ökning av dessa fall på senare tid har noterats.Metoden som har använts är kvalitativ intervjustudie där författaren går på djupet för att skapa sig enförståelse för den intervjuades värld. Med inriktning av upplevelser kommer uppsatsen att behandlafysiska och psykiska upplevelser under utlandstjänstgöring samt om dessa hade kunnat förebyggas.Deltagarna i intervjustudien är fyra officerare, samtliga män, med varierande bakgrund och samtligaarbetade vid intervjutillfället inom Försvarsmakten.Resultaten av denna studie och tidigare forskning är att upplevelser av Svenskars hot och risker, kanriskera att leda till PTSD. Resultaten visade också att upplevelser är skiftande och individuella menäven att det finns likheter i upplevelserna om utlandstjänstgöringen har genomförts på sammageografiska plats. PTSD kan förhindras genom kunskap i hur stress motverkas och förhindras..

Idag präglas sjuksköterskans profession av en ökad arbetsbelastning och växande arbetsrelaterad stress. Den stress som sjuksköterskan upplever på sin arbetsplats definieras som arbetsrelaterad stress. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskapsläget om vilka följder den arbetsrelaterade stressen får för sjuksköterskans arbete. Tre frågeställningar användes för att besvara syftet: i vilket sammanhang har forskningen genomförts, vilka följder får den arbetsrelaterade stressen för sjuksköterskan samt vilka följder den arbetsrelaterade stressen får för patienten. Elva vetenskapliga artiklar ingick i denna integrerade litteraturöversikt.

Begreppet etisk stress syftar till att beskrivakonflikten som uppstår när en person på grund av organisatoriska hinderupplever sig oförmögen att handla utifrån sin moral. I denna studieundersöks hur tolv primärvårdspsykologer beskriver sina upplevelser avetisk stress, i vilka situationer den uppkommer och hur de hanterar dessa. Urde semi-strukturerade intervjuerna framkom att de tillfrågade upplevde etiskstress i relation till ett flertal olika situationer varav många härrörde frånresursbrist och oklara riktlinjer. En utökad patientgrupp, brist påvidareutbildning, standardiserade interventioner och begränsadebehandlingstider var exempel på orsaker till dess uppkomst. Psykologernahanterade detta genom att bland annat gå emot riktlinjer, föra fram sin åsiktsamt att inta ett öppet förhållningssätt gentemot patienten kring de rådandebegränsningarna..

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden, där särskilt fysisk aktivitet stod i fokus. ?Hur upplever individen att fysisk aktivitet påverkar upplevelsen av stress?? och ?Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?? användes som frågeställningar. Metod: En kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer utifrån en intervjuguide som kan beskrivas som ?riktat öppen?.

The idea with this study is to examine if there are a connection between how optimistic people are in relation to how stressed they feel. The result from the survey is based on materials from a questionnaire has been sent to fifty persons of varying age and sexes. The questionnaire has also been sent to students from Karlstad University but also to friends and acquaintances. The data is measured with SE- and LOT-tests. The issues concerned in which scope respondents experiences themselves stressed and optimistic and how the connection is between experienced stress and optimism in relation to results on the figure tests.

Inom de närmsta decennierna kommer depression att rankas som den näst största sjukdomen globalt sett. Det är av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hälsofrämjande åtgärder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. Därför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hälsofrämjande åtgärder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet.

När individen upplever stress i samband med att inte kunna agera i enlighet med sitt samvete uppstår samvetsstress. Denna stress är vanligt förekommande hos sjuksköterskor. Om stressen blir långvarig kan den övergå till kronisk stress, vilket kan ge allvarliga konsekvenser. Syftet med denna studie var att beskriva när och hur sjuksköterskan upplever samvetsstress. Metoden var litteraturstudie som innefattade tio kvalitativa studier samt en kvantitativ studie som svarade på studiens syfte.

En Acceptance and Commitment Therapy (ACT)-intervention på tre sessioner á tre timmar har erbjudits en icke-klinisk grupp stressade kvinnor (N=20). Målet var att undersöka deltagarnas reaktioner på interventionen och att se huruvida ACT kan tänkas påverka deltagarnas upplevelse av och resurser för att hantera stress. Data samlades in före och efter interventionen, vid varje session, samt vid en tre månaders uppföljning. Deltagarnas reaktioner undersöktes med hjälp av enkäter och skriftliga utvärderingar, medan förändring i stressupplevelse och copingresurser mättes med självskattningsskalorna Perceived Stress Scale respektive Coping Resources Inventory. Acceptance and Action Questionnaire-2 användes för att mäta den för ACT centrala variabeln psykologisk flexibilitet.

Over a long time psychology was focusing on human frailties and mental diseases. In 1998, positive psychology was introduced - the scientific study of strengths, well-being and optimal functioning. Theory and research in the area has identified 24 character strengths, in which each individual owns and celebrates a number of top strengths, signature strengths. These strengths have been shown to be important in achieving happiness and well-being. The purpose of this study was to investigate the relationship between character strength and psychological well-being, job satisfaction, harmonious- and obsessive passion and stress.