År 2010 ändrades lagen om revisionsplikt i Sverige och många företagare har sedan dess valt bort revision. Därefter har det ifrågasatts hur företag kan uppnå legitimiteten som intressenter efterfrågar om redovisningen inte är reviderad. Syftet med studien var att förklara vilken legitimitet företag, som påverkas av den fria revisionsplikten, upplever med revision ur ett tillväxtperspektiv. Företagare har sedan lagändringen haft utrymme att ta ställning till revision, vilket har möjliggjort att detta kunde studeras. För att uppnå syftet teoretiskt har teorier om revision, legitimitet och tillväxt studerats.

Dold samäganderätt till fast egendom är en rättsfigur som uppkommit genom praxis. Syftet har varit att skapa ett ekonomiskt skydd till den make som inte varit formell köpare. Den make som inte är civilrättslig ägare till en fastighet ges möjligheten att bli samägare om vissa förutsättningar är uppfyllda. Fastigheten ska vara köpt för gemensamt bruk och den make som hävdar dold samäganderätt ska ha bidragit ekonomiskt till förvärvet. Makarna ska även ha haft avsikten att äga egendomen gemensamt, är avsikten inte uttryckt har det godtagits en så kallad tyst överenskommelse.

Begreppet medarbetarskap är långt ifrån ett välkänt uttryck idag. Det handlar om medarbetarens förhållningssätt till sin arbetsgivare, till sitt arbete och till sina kollegor. Syftet med denna uppsats är för det första att få mer kunskap om begreppets innebörd. För det andra är syftet att få kunskap om hur medarbetare i en kommunal verksamhet uppfattar och praktiserar medarbetarskap utefter en kommunal policy. För det tredje är syftet att ge förslag till hur medarbetarna i undersökningen fortsättningsvis kan bidra till att uppnå ett gott medarbetarskap.

Syftet med denna undersökning var att pröva och utvärdera ett arbetssätt där eleverna gavs större ansvar för planeringen av den tid de lade ner på skolarbetet, i skolan och hemma. Med det ändrade arbetssättet undersöktes dels om eleverna tog ett större ansvar, hur de klarade av det och hur de upplevde det. Dels undersöktes om arbetssättet gav större möjligheter till en mer individualiserad undervisning. För att kunna se om syftet uppnåtts samlades data in genom intervjuer med elever, genom att utvärdera elevernas arbete samt genom lärarens iakttagelser..

Syftet med min studie är att se hur en förskoleklasslärare och två naturskolelärare ser på utomhusmatematik. Syftet är även att undersöka hur de beskriver sitt användande av utomhusmatematik och om de anser att utomhusmatematik är något vanligt förekommande i skolan.I studien har kvalitativ metod använts i form av intervjuer. Enligt vad som framkom i intervjuerna använder både naturskolelärarna och förskoleklass-läraren sig av utomhusmatematik i sin undervisning. De anser dock att allt för få använder sig av utomhusmatematik men de vill gärna att fler lärare ska använda sig av utomhusmatematik, då de ser naturen som en stor resurs.Studiens resultat är att utomhusmatematik, enligt naturskolelärarna och förskoleklassläraren, inte är något som vanligen används i skolan..

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett antal svensklärares syn på syftet med läsning av skönlitteratur, urval av texter, populärlitteratur och kvalitetslitteratur samt bedömningar inför betygsättning. Undersökningen berör den skönlitterära läsningen i ämnet svenska i gymnasieskolan och är inriktad på skillnader mellan yrkesförberedande respektive teoretiska program. Undersökningen består av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Resultatet har delats in i fyra kategorier, nämligen Syftet med att läsa skönlitteratur, Urval, Populärlitteratur och kvalitetslitteratur samt Bedömning.Då avgränsningen av materialet färdigställts, genomfördes en analys av materialet där informanternas uttalanden jämfördes med tidigare forskning samt Kursplanen i svenska. Gällande de flesta frågeställningar som diskuteras i undersökningen, märks inga större skillnader mellan de informanter som representerar teoretiska program och de som representerar yrkesförberedande program.

Syftet med denna studie är att på ta reda på vad en bra hands-on-artefakt för museum är och hur den bör utformas. En kvalitativ fallstudie är gjord på utställningen Sinnrika människan på Naturhistoriska riksmuseet. Empirin har fåtts fram genom korta intervjuer och observation med museibesökare samt djupgående intervjuer med personer insatta i ämnet. Resultatet har sedan både analyserats individuellt och korsanalyserats, efter detta har resultatet kategoriserats. Slutsatsen för studien visade att det är många aspekter som spelar in vid skapandet av en interaktiv station, en av de viktigaste aspekterna är tydlighet om vad syftet med stationen är och hur den utförs..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka lösningsstrategier i subtraktion som elever i årskurs fyra och sex använder sig av, vilka framsteg eleverna gör från årskurs fyra till sex och vilka typer av fel som elever i de båda årskurserna gör. Tre metoder har valts för att studera syftet. Dessa tre metoder är elev- och lärarintervju, grupptest och läromedelsanalys. Dessa tre metoder ska tillsammans komplettera varandra och ge en allsidig bild av syftet.Resultaten i denna studie pekar på att eleverna använder sig av flera olika strategier när de räknar subtraktion. Strategierna är effektiva i varierande grad.

Vår uppsats handlar om elever som är födda och uppvuxna i Sverige och som läser ämnet svenska som andraspråk (SVA) istället för ämnet svenska. Syftet med studien är att få en klarhet i vad skillnaderna mellan ämnena svenska och SVA är, hur skolorna delar in eleverna i respektive ämne samt vad syftet med SVA är. Syftet är också att belysa segregationen och det sociala sammanhangets betydelse i tillämpningen av SVA. Detta är en kvalitativ studie där fem rektorer och en lärare intervjuats. Vi har använt oss av metoderna semistrukturerad intervju samt tematisk analys.

Coaching har under de senaste decennierna växt fram som en metod att utveckla individer, både av individuella coacher och av ledare som använder coaching i sitt ledarskap. Mycket tid och pengar investeras i coaching av både företag, organisationer och privatpersoner. Denna uppsats består dels av en litteraturstudie och dels av en kvalitativ del och har för avsikt att bringa klarhet i vad coaching är, vad coaching inbegriper, hur coaching bör utövas och syftet med coaching utifrån coachers perspektiv. Den kvalitativa del utgörs av intervjuer med åtta kvinnor och män mellan 35-55 år som har relevant erfarenhet av coaching. Resultaten ger ingen entydig bild av coaching.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur två olika läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet, Bok-och-Webb och Reflex, presenterar studieområdet EU inom ramen för kursen Samhällskunskap A. Dessutom är syftet att klargöra hur kursmålen behandlas i de olika böckerna.Metoden som används för att uppnå syftet är en textanalytisk metod av brukstext. Denna textanalys utgår från att analysera hur texterna är uppbyggda, utifrån en strukturell analys. För att kunna jämföra texterna används en komparativ analys. Analysen av hur kursmålen för Samhällskunskap A framställs, sker med inspiration från den kritiska diskursanalysen.Resultaten pekar på att det inte finns någon större skillnad mellan innehållet i de två läroböckerna, den största skillnaden ligger i bredden i faktaförmedlingen.

Mentorskapet är en stor del av läraryrket för många gymnasielärare. Vår uppfattning är att mentorskapet mellan lärare och elev tenderar att få otydliga gränser, även på skolor där det finns riktlinjer för mentorskapet, vilket gör det svårt för läraren att avgränsa mentorsrollen. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur mentorskapet i gymnasieskolan kan se ut på en skola där det finns riktlinjer för verksamheten. Detta har vi gjort genom att besvara frågor om vad lärare i gymnasieskolan anser syftet med mentorskapet vara, vad de utför i egenskap av mentorer, vad de anser bör ingå i mentorskapet samt hur detta förhåller sig till de riktlinjer om mentorskapet som finns på ett utvalt rektorsområde. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer som metod.

Syftet med undersökningen var att studera om undervisning skulle öka elevers förmåga till kritisk granskning och värdering av reklam i TV och tidningar. Syftet var vidare att studera om det fanns skillnader mellan pojkars och flickors värdering av reklam. Utvecklingsarbetet genomfördes i en femteklass i Norrbottens inland med 15 elever. Under lektionerna såg vi reklaminslag som diskuterades och tittade på tidningsreklam utifrån ett genusperspektiv. Av resultatet kan man se att eleverna fått mer kunskap om reklam och förstår dess budskap bättre.

Idag ska alla skolor använda sig av individuella utvecklingsplaner för att hjälpa elever att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och kursplaner. Detta beslutades av politikerna och lades till i grundskoleförordningen 2005. Syftet med vår uppsats har varit att ta reda på hur lärarna uppfattar IUP och hur dessa uppfattningar förhåller sig till beslutsfattarnas avsikt med införandet av IUP. Som teoretisk utgångspunkt har vi haft ramfaktorteorin och då framför allt de centrala begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan. I bakgrunden visar vi på vad som historiskt föregått ett införande av individuella utvecklingsplaner samt summerar tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner och närliggande ämnesområden.

SammanfattningBakgrund: E- handeln av livsmedel visar på en ökande trend och svenskhandels rapport från 2012 visade en ökning på 40 % 2011. Detta medför nya affärsmöjligheter för livsmedelshandlarna och en av butikerna som implementerat e- handel är ICA- Rottne.Tidigare studier visar att kunderna efterfrågar korta leveranstider vilket kan vara svårt att möta. ICA- Rottne styr i nuläget sina leveranstider utifrån givna beställningsstopp och leveransintervaller. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga processen från orderläggning till leverans. Syftet är dessutom att identifiera det maximala orderantalet ICA- Rottne kan färdigställa givet den nuvarande kapaciteten. Vidare är syftet att identifiera kapacitetsbrytpunkter med avseende på parametrarna antal orders och tid för beställningsstopp.