Sök:

Sökresultat:

279 Uppsatser om Swedbank Sjuhärad - Sida 5 av 19

Swedbank - En företagsanalys

Nyckelord: kreditrisk, kreditgivning, finanskris, finansoro, fyrkantsmodell, trekantmodell, SWOT-analys, kreditgivningsprocess, bank, kreditinstitut, Swedbank, Föreningssparbanken, Sparbanksstiftelser, TAS-kommerzbank, Ukraina, IMF, Baltikum, Ryssland, Sverige, etablering, marknad. Bakgrund: Oroligheter pÄ finans- och bankmarknaden leder till finanskris som i sin tur Äterspeglar kreditrisker samt kreditförluster. Om oron vÀxer obalanserat kan banker samt finansiella institut riskera sin position och i vÀrsta fall gÄ i konkurs. Det medför att förtroendet frÄn allmÀnheten och aktieÀgarna minskar. Den finansiella turbulensen som rÄder idag började med bolÄnekrisen i USA dÀr en av de större aktörerna, Lehman Brothers, gick i konkurs.

Belöningssystem - Kopparmyntet, tvÄ sidor av samma mynt

Resultatet av denna undersökning och detta arbete har visat pÄ ett ifrÄgasÀttande av systemet, av sÄvÀl anstÀllda som chefer. Huvudanledningarna Àr framförallt okontrollerbarheten, den lÄga motivationsfaktorn och vad belöningen grundar sig pÄ. VÄr slutprodukt bestÄr av ett antal förslag till förbÀttringar av Kopparmyntet inom Swedbank.

Styrmodellen som kommunikationskanal -En fallstudie över Swedbank

Problemdiskussion Det finns ett behov för organisationer att designa framgÄngsrikastyrmodeller. Styrmodellerna behöver tas fram dels med utgÄngspunkti organisationens strategi, dels i relation till övriga externa ochinterna faktorer. En styrmodell ger önskat resultat nÀr de anstÀlldauppfattar och agerar i linje med ledningens strategi. Om gap uppstÄrmellan ekonomistyrningens utsÀnda budskap och de anstÀlldasuppfattning av den finns det risk att organisationens vision inteuppfylls vilket kan pÄverka organisationens image.Syfte Uppsatsens primÀra syfte har varit att utforska och förklaraförekomsten av gap mellan ekonomistyrningens budskap ochanstÀlldas uppfattningar om dess styrmodell. För att fÄ en förstÄelseom styrmodellens design har vi haft som sekundÀrt syfte att förstÄvilka inverkningar externa uppfattningar har pÄ organisationensstyrmodell.AvgrÀnsningar Studien behandlar endast en organisation och sÄledes endast enbransch.

Enterprise Resource Planning och Best of Breed : En beskrivande studie om vad valet av IT-system kan innebÀra

IT-system kan delas upp i tvÄ huvudgrupper: Enterprise Resource Planning (ERP)-system och Best of Breed (BoB)-system. Ett ERP-system definieras som ett system vars funktioner anvÀnder en gemensam databas och kan dÀrigenom binda ihop olika IT-system. AnvÀndaren kan dÄ enkelt komma Ät data inom den egna organisationen frÄn sin egen arbetsstation utan att söka igenom flera olika system, jÀmfört med system som arbetar parallellt och inte samlar data i en gemensam databas. BoB-system a?r inriktade pa? en specifik tja?nst, men a?r utvecklade fo?r att klara av att utföra den sa? bra som mo?jligt.

Arenabyggens finansiering : En studie av Swedbank Arena och Stockholmsarenan

Det har skett ovanligt mÄnga arenabyggen i Sverige under den senaste tioÄrsperioden dÄ kraven frÄn elitklubbarna blivit allt högre pÄ arenornas utformning, standard och sÀkerhet. DÄ det byggts arenor i olika storlekar över hela Sverige Àr det ett intressant Àmne att titta nÀrmare pÄ hur finansieringen ser ut bakom arenabyggena och vilka det Àr som investerar i arenor.VÄr uppsats har valt att fokusera pÄ tvÄ aktuella projekt i StockholmsomrÄdet, Swedbank Arena i Solna och Stockholmsarenan vid Globen. Uppsatsen behandlar frÄgorna kring vilka intressen och roller som de olika aktörer har vid arenabyggen och hur de pÄverkar finansieringen. FrÄgan besvaras med hjÀlp av tillgÀnglig information om projekten samt med hjÀlp av genomförda intervjuer med aktörer som Àr inblandade i projekten.Efter utförda intervjuer och analys av dessa kom vi fram till att det frÀmst finns tvÄ olika typer av roller som aktörerna har i arenaprojekten och att deras roller pÄverkar finansieringen pÄ olika sÀtt. De tvÄ olika rollerna bestÄr av dels en mer lÄngsiktig roll som inte enbart gÄr in i projektet av ekonomiska skÀl, och dels en roll som förvisso kan se lÄngsiktigt pÄ projektet, men som Àven ser mer till det ekonomiska resultatet.

Prisdiskriminering i en moderna fotbollsklubb - Malmö FF; en fallstudie

Hur förÀndras förutsÀttningarna för en svensk klubb (Malmö FF) i samband med att en ny arena byggs och organisationen i klubben vÀxer. Vilka nya möjligheter att bedriva effektiv prisdiskriminering gentemot sina konsumenter uppstÄr i samband med bygget av Swedbank stadion och den utökning av organisationen i klubben som kommer att ske? MFF:s kÀrnprodukt Àr 2 x 45 minuter fotbollsmatch och till den kan en rad tillÀggsprodukter kopplas bl.a. via prisdiskrimineringsmetoderna tie-in och bundling. Möjligheterna med arenabygget delas in i tvÄ olika delar: dels en utökad upplevelse för klubbens konsumenter pÄ matchdagen och dels ett stadionomrÄde som lever Äret runt och inte enbart dÄ det spelas match pÄ arenan.

Finansiell Kommunikation 2.0: En kvalitativ fallstudie om de svenska storbankernas syn pÄ och anvÀndning av sociala medier i syfte att bÀttre tillfredsstÀlla ekonomiska journalisters, investerares och finansiella analytikers informationsbehov

Social media has today reached a level of maturity similar to the Internet in the beginning of the millennium. More and more people get involved both on a private and professional level and companies are starting to realize the need to keep up with the new online behavior of its target groups. The Investor Relations(IR) function has for a very long time been carried out by writing reports and press releases, but maybe as times change so will the tools needed to communicate the IR-issues for the companies? The purpose of this paper was to examine the views on and involvement in social media for IR-purposes at the four main banks in Sweden: Nordea, SEB, Handelsbanken and Swedbank. The study was carried out in the form of a qualitative case study in which the banks were analyzed separately with the help of Davids and Venkateshs TAM2-model(2000) and also analyzed against one another.

Banklojalitet ? En studie om hur tre banker arbetar för att skapa lojala och trogna kunder

I dagens samhÀlle har konsumenter en betydligt större makt Àn tidigare, deras krav ochförvÀntningar har förÀndrats vilket gör det betydligt lönsammare för företagen att behÄlla sinanuvarande kunder Àn att skaffa nya. Massmarknadsföring fungerar inte lÀngre eftersomföretagens produkter i stor utstrÀckning Àr homogena vilket innebÀr att företagen mÄste arbetaför att skapa lojala och trogna kunder. Företagen kan inte lÀngre utgÄ frÄn att deras varumÀrkesÀljer produkten. Att definiera lojalitet har dock varit svÄrare Àn vad man kan tro, en delforskare ser en stark koppling till kundtillfredstÀllelse medan andra menar att den slutsatsen Àrförhastad eftersom mÄnga kunder kan vara tillfredstÀllda men ÀndÄ agera illojalt. Oberoendeav definitionen Àr alla författare inom Àmnet överens om att skapandet av lojala kunder Àrnyckeln till framgÄng i den alltmer hÄrda konkurrensutsatta marknaden.

Att arbeta med komplexa strategier : En fallstudie om hÄllbarhetsarbetet i Swedbank

HÄllbarhetsbegreppet har fÄtt allt större betydelse. I bankvÀrlden, Àr det inte en frÄga om, utan hur ett företag ska arbeta med hÄllbarhet. För att uppnÄ hÄllbarhet Àr det viktigt att förstÄ hur en strategi mÄste genomföras, stÀndigt utvecklas och kontrolleras, för att resultaten ska följa i enlighetmed de strategiska mÄlen..

Finanskris och svenska banker - En analys av Handelsbankens och Swedbanks finansiella situation

Problem: Bankerna har olika finansiella förutsÀttningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero pÄ en mÀngdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra lÀnder, bankernasbuffert och etc. Det Àr intressant att göra en jÀmförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. FrÄgan som jag vill med denna studie besvara Àr:? Hur pÄverkades de tvÄ svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efterÄt och hur sÄgbankernas finansiella situation ut Äret innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsÀttningarna av tvÄ av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.

Miljö- och kostnadseffekter av att anvÀnda höghÄllfast stÄl i taket pÄ Swedbank Arena 

Examensarbetet Àr en studie av den fasta delen av takkonstruktionen i Swedbank Arena. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur valet av att anvÀnda höghÄllfast stÄl pÄverkat kostnader och miljö under hela konstruktionens livstid. I undersökningen har takkonstruktionen dimensionerats med tre olika alternativ dÀr andelen höghÄllfast stÄl i konstruktionen har varierats. Nedan beskrivs översiktligt de stÄlsorter som alternativen Àr uppbyggda av. -          Alternativ A innehÄller endast konventionellt stÄl som har strÀckgrÀns 355 MPa.-          Alternativ B Àr det alternativ som byggts i verkligheten. Den verkliga konstruktionen innehÄller stÄlsorter med strÀckgrÀnser mellan 355 MPa - 900 MPa.-          Alternativ C innehÄller en större andel höghÄllfast stÄl Àn den verkliga konstruktionen.

Upplevelsen av stöd i hÀlsofrÀmjande arbete - en intervjustudie med Swedbanks hÀlsoombud

För att uppnÄ jÀmlik hÀlsa för alla Àr arbetsplatsen en bra arena eftersom arenan nÄr en stor del av befolkningen. Swedbank bedriver hÀlsofrÀmjande arbete genom BankhÀlsan FriskvÄrd, som i sin tur anvÀnder hÀlsoombud pÄ bankkontoren. VÄrt syfte med studien var att studera Swedbanks hÀlsofrÀmjande arbete genom hÀlsoombudens perspektiv. Empowerment, Banduras begrepp sjÀlvförmÄga, Karasek och Theorells modell om krav, kontroll och stöd samt Siegrists insats- och belöningsmodell förhÄller sig alla till arbetsplatsen och har anvÀnts för att sÀtta in studiens resultat i ett större sammanhang. De teorietiska utgÄngspunkterna var behaviorism, sociokulturellt lÀrande och det salutogena perspektivet.

Förtroende - bankernas starkaste valuta

Bakgrund: I en artikel i nÀttidningen E24 menar Isacson (2009) att den finansiella krisen uppdagat att förtroendet för de svenska storbankerna har minskat och det visar sig genom att mÄnga kunder valt att lÀmna sin bank. NÀr kunderna inte lÀngre Àr lika lojala som de varit tidigare Àr det viktigt att bankerna arbetar med att ÄterfÄ kundernas förtroende. DÄ bankerna Àr en del av tjÀnstesektorn innebÀr det att de anstÀllda Àr av stor betydelse för att kunderna ska vÀlja en specifik bank och dÀrför spelar rÄdgivarna pÄ kontoren en viktig roll i förtroendeskaparprocessen.Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn rÄdgivare pÄ de svenska storbankerna Swedbank, SEB och Handelsbankens perspektiv identifiera hur kundernas förtroende byggs upp och bibehÄlls för respektive bank. Studien undersöker Àven hur svÄrigheter som framtrÀder vid en förtroendeupplösning hanteras.Metod: Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med 14 rÄdgivare och tvÄ kontorschefer pÄ tre olika banker i tio olika stÀder.Slutsats: Hur förtroendet byggs upp och bibehÄlls hos kunderna Àr likartat hos de olika bankerna Àven om det finns skillnader i deras sÀtt att arbeta. Förtroendeskaparprocessens tyngdpunkt lÀggs pÄ det personliga mötet.

Finanskrisen ? En jÀmförande studie över hur de svenska storbankerna pÄverkats.

Under de senaste Ären har det varit stort fokus pÄ de svenska storbankerna Nordea,Handelsbanken, Swedbank och SEB i och med den finansiella kris som Àgt rum vÀrldenöver. Det har varit stora debatter i media och det svenska folket har förlorat en del av sintillit till bankerna. I den hÀr uppsatsen har vi undersökt om situationen i Sverige verkligenhar varit sÄ allvarlig som pÄstÄtts eller om hela debatten har varit överdriven. Syftet medstudien har sÄledes varit att granska hur finanskrisen pÄverkade Sveriges storbanker.För att fÄ svar pÄ detta valde vi sju nyckeltal som vi ansÄg relevanta för undersökningenoch berÀknade sedan dessa för varje bank mellan Ären 2000 och 2009. Till vÄr hjÀlp hadevi bankernas Ärsredovisningar som tillhandahöll den data som vi behövde till vÄraberÀkningar.

Corporate Social Responsibility : Inom bankverksamhet

Begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, har pÄ senare Ärtionden blivit ett allt viktigare koncept för företag. För att företag ska kunna vara konkurrenskraftiga krÀvs det idag att man bÄde tar sitt ansvar utifrÄn det ekonomiska perspektivet och det sociala perspektivet. I och med att begreppet har vuxit har fler och fler företag börjat anvÀnda sig utav CSR och börjat integrera det sin verksamhet.Bankerna ser sig sjÀlva idag som stora aktörer i samhÀllets pÄverkan att strÀva framÄt. DÀrför tar man sig an det samhÀllsansvar som man förvÀntas att ta av samhÀllets medborgare för att bankerna ska anses som goda bankaktörer. Detta Àr det som kÀnnetecknar CSR, Corporate Social Responsibility, d.v.s.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->