This paper is a discourse analytic policy study with the intention to investigate the swedish government's policy action plan against prostitution and trafficking for sexual purposes. The document is called Handlingsplan mot prostitution och mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl. The purpose of the study is to investigate whether there is a feminist gender understanding taking place in the action plan. This is made by both see how the problem of prostitution is produced partly by examining whether there is a gender-based power analysis in action. The research questions of this study are:What is considered being the problem with prostitution and trafficking fosexual purposes?Is there a feminist gender understandning in the government's prostitution politics?To answer these questions I use Carol Bacchis method Whats the problem represented to be? And the material being used is the government's actionplan.

Uppsatsen inleds med en beskrivning av Familjebaserad korttidsterapi sÄsom den bedrivs vid Barn- och ungdomspsykiatrimottagningarna i Falun resp Sundsvall/HÀrnösand, dÀr författarna sjÀlva Àr verksamma. Modellen innehÄller en sÀrskild struktur med urvalsprocess utifrÄn sÀrskilda kriterier och 1-2 samtal som Àr tvÄ timmar inkl paus. Ett salutogent synsÀtt genomsyrar denna familjeterapeutiska modell, dÀr det ocksÄ ingÄr reflektioner för terapeuter och med familj. Ramarna och de olika momenten i behandlingen syftar till att starta och optimera en förÀndringsprocess som familjerna sjÀlva kan arbeta vidare med. Studien syftar till att fÄ en fördjupad beskrivning av modellen samt nÀrmare undersöka hur de verksamma terapeuterna i Falun och Sundsvall/HÀrnösand tÀnker att de pÄverkas av att arbeta med denna modell och vad de tÀnker att de sjÀlva bidrar med som Àr verksamt. Som metod valdes en form av semistrukturerad intervju, s k fokusgruppintervju.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur sex lÀrare upplever implementeringen av en-till-en rörande hur det har pÄverkat deras yrkespraktik. För att ta reda pÄ detta har en kvalitativ metod med intervjuer anvÀnts dÀr lÀrarna har tillfrÄgats hur en-till-en pÄverkar deras val av material och hur det har förÀndrat deras arbetssÀtt i klassrummet. Ett annat frÄgebatteri berör ifall lÀrarna upplevt nÄgon förÀndring hos eleverna vad avser deras betyg efter det att en-till-en implementerades.För att se pÄ vilken nivÄ lÀrarna befinner sig i anvÀndandet av detta nya verktyg har R R Puenteduras S.A.M.R.-modell anvÀnts, en modell som beskriver fyra olika lÀrandestadier som lÀrarna kan befinna sig pÄ.Resultaten visar att överlag sÄ trivs lÀrarna med att jobba med en-till-en. De upplever att det gör deras arbete enklare, roligare och hjÀlper till att skapa variation för studenterna. Icke desto mindre sÄ Àr lÀrarna dock överens om att en-till-en inte hjÀlper studenterna att prestera bÀttre eller höja sina betyg..

Enligt Standish Group Àr det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas pÄ ett lyckat sÀtt nÀr det gÀller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling Àr fastprisprojekt, dÀr systemets kostnad Àr förbestÀmd, allt mer populÀrt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) Àr en modell för utveckling som fokuserar pÄ fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM pÄ ett sÀtt som gör det till en bra lösning för bÄde bestÀllare och leverantör.Min slutsats Àr att det största problemet med DSDM Àr att fÄ bestÀllaren att godkÀnna den som projektmodell. Ett annat stort problem Àr att mÄnga projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden Àr fast.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att utreda huruvida avtalslagens (AvtL) anbud-accept modell Àr tillÀmplig vid avtalsslut genom förhandlingar. Denna modell som stadgas i lagens 1 § föreskriver att ett avtal kommer till stÄnd genom att ett anbud besvaras med en överensstÀmmande accept. Detta Àr ett uttryck för den gemensamma partsviljan som Àr utgÄngspunkten för avtalsbundenhet i den svenska avtalsrÀtten. Vid förhandlingar bollas olika förslag fram och tillbaka mellan parterna och dessa förhandlingsbud anses ej som juridiskt bindande. Att försöka passa in detta förfaringssÀtt i modellens termer av anbud och accept blir dÀrför inte helt lÀtt vilket medför svÄrigheter med att avgöra en tidpunkt för avtalsbundenhetens intrÀde.

Denna undersökning behandlar skolÀmnet Idrott och hÀlsa i motioner genom en diskursanalys, för att undersöka mönster i hur politiker skriver om och behandlar skolÀmnet. Syftet Àr att undersöka vilka diskurser i skolÀmnet Idrott och hÀlsa som konstitueras i motioner frÄn Sveriges riksdag. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ?Vilka diskurser kan identifieras i motioner frÄn Sveriges riksdag som behandlar skolÀmnet Idrott och hÀlsa?? samt ?Vilka synsÀtt pÄ skolÀmnet Idrott och hÀlsa kommer till uttryck i diskurserna??. För att svara pÄ dessa frÄgor har vi gjort en diskursanalys.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebÀr pÄ individ ?och strukturell nivÄ och hur hederskontexten och samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors förutsÀttningar för integration och delaktighet i det svenska samhÀllet. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebÀr att dessa individer Àr dubbelt förtryckta, dels frÄn kontexten de lever i men Àven samhÀllet har en bidragande roll till utsattheten dÄ vi har kommit fram till att det finns mycket inbÀddad diskriminering i samhÀllet. Integrationen för individer inom hederskontexten pÄverkas ocksÄ av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhÀllets bemötande av individerna.

Under de senaste Ärtiondena har intresset för kvalitet ökat markant. De ökade kraven frÄn kunderna, tillsammans med att marknaden blivit allt mer global, medför att företagen tvingas att arbeta med kvalitet pÄ ett effektivt sÀtt för att bibehÄlla konkurrenskraften. Genom att erbjuda produkter med hög kvalitet ökar företaget sin lönsamhet. Ett annat sÀtt för företag att öka sin lönsamhet Àr att minska de kostnader som bristande kvalitet kan medföra. Dessa kvalitetsbristkostnader kan uppgÄ till 10-30% av ett företags totala omsÀttning.

Enligt Standish Group Àr det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas pÄ ett lyckat sÀtt nÀr det gÀller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling Àr fastprisprojekt, dÀr systemets kostnad Àr förbestÀmd, allt mer populÀrt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) Àr en modell för utveckling som fokuserar pÄ fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM pÄ ett sÀtt som gör det till en bra lösning för bÄde bestÀllare och leverantör.Min slutsats Àr att det största problemet med DSDM Àr att fÄ bestÀllaren att godkÀnna den som projektmodell. Ett annat stort problem Àr att mÄnga projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden Àr fast.

SammanfattningSyfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att utforma nyckeltal som ska anvĂ€ndas för uppföljningssyfte samt förbĂ€ttringssyfte och ska vara uppbyggd ur Swedwoods egna strategi och vision. Nyckeltalen ska byggas upp nerifrĂ„n och uppĂ„t i organisationen, det vill sĂ€ga frĂ„n individuellamĂ€tetal pĂ„ arbetarnivĂ„ Ă€nda upp till nyckeltal pĂ„ ledningsnivĂ„.Metod: För uppsatsen har fallstudiemetoden anvĂ€nts. Företaget som valts Ă€r Swedwood AB i Älmhult. VĂ„r uppsats kommer vara av den kvalitativa forskningen dĂ„ syftet med den kvalitativa forskningen Ă€r att utforma en teori som kan införas i just det valda fallföretaget.Data kommer att samlas in frĂ€mst genom egna observationer och intervjuer med diverse chefer och anstĂ€llda. DĂ€rav Ă€r det frĂ€mst primĂ€r data som ska anvĂ€ndas.Empiri: I empirin sĂ„ studerades Swedwoods nyckeltal och uppföljning för att se var problemen uppstod och hur dessa skulle kunna lösas.

I denna rapport anvÀnds multipel linjÀr regressionsanalys för att analyserahur ett antal variabler pÄverkar bostadsrÀttspriser i stor-Stockholm. ModellerframstÀlls för Innerstaden, VÀsterort och Söderort separat. Dessa modellervar baserade pÄ data som hÀmtats frÄn FastighetsbyrÄn och kompletterasmed avstÄnd hÀmtade frÄn Google Maps. Datamaterialet bestÄr av försÀljningarav bostadsrÀtter i november Är 2011 och 2012. För varje enskild variabeltestas validiteten och variablernas inverkan pÄ slutpriset diskuteras.Det konstrueras dels regressionsmodeller som Àr additiva och Àven sÄdanasom betraktar procentuella förÀndringar.

För att fĂ„ lov att vara medlem i Sveriges kommunikationsbyrĂ„er Ă€r det ett krav att bli ARU-certifierad. Ansvarig reklamutgivare (ARU) Ă€r en certifiering som bland annat innebĂ€r en utbildning inom svensk marknadsföringsjuridik och en kvalitetsstĂ€mpel. De personer som gĂ„tt ARU-utbildningen kĂ€nner till de lagar och etiska riktlinjer som styr Sveriges marknadskommunikationer och fĂ„r den rĂ€tta kompetensen för att fatta juridiska beslut i det dagliga arbetet pĂ„ en reklambyrĂ„. I Malmö finns det cirka 50-70 reklambyrĂ„er som arbetar med reklam pĂ„ ett professionellt sĂ€tt. ÄndĂ„ Ă€r det endast tio av dem som Ă€r ARU-certifierade. FrĂ„gestĂ€llningarna som ligger till grund för arbetet Ă€r: pĂ„ vilket sĂ€tt kan ARU-certifieringen gynna en reklambyrĂ„ i Malmö? Varför Ă€r inte fler reklambyrĂ„er ARU-certifierade i Malmö? Huvudsyftet med arbetet var att undersöka varför det Ă€r endast tio reklambyrĂ„er som Ă€r ARU-certifierade i Malmö och undersöka om det Ă€r bĂ€ttre att ha ett ARU-certifikat. För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna har en kvalitativ metod genomförts.

Denna studie har bekrÀftat LuleÄ tekniska universitets förvaltnings farhÄgor om en hög procentandel av presumtiva studenter som valt att inte registrera sig pÄ respektive samhÀllsvetenskaplig utbildning. Förvaltningen misstÀnkte att det kunde röra sig om upp till 30% av de antagna förstahandssökande till höstterminen 2005 som valt att inte registrera sig pÄ de samhÀllsvetenskapliga programmen. Undersökningen visade att det faktiska bortfallet av studenter var betydligt större Àn sÄ, nÀrmare bestÀmt 45,6%. UtifrÄn de enkÀtsvar som analyserats i anknytning till denna studie gÄr det dessvÀrre inte att dra nÄgra generella slutsatser till anledningen av ovanstÄende. Det finns dock vissa gemensamma nÀmnare som ger antydningar till vad som pÄverkade dessa individer till att inte anta sin utbildningsplats.

Inledning: Risken för Äterinskrivning minskar om patienten har kunskap och kan hantera hjÀrtsvikten utifrÄn egenvÄrdsrÄd. FörmÄgan att ta till sig information har Àven en central roll i detta. HjÀrtsviktspatienter med dÄlig följsamhet i sin egenvÄrd av sjukdomen skrivs oftare in Àn de som har bra följsamhet. Minskad förstÄelse och kunskap kring sjukdom leder till minskad möjlighet för patienten att förstÄ information, lÀsa och följa medicinska rekommendationer samt skriftliga och muntliga instruktioner.Metod: Ett frÄgeformulÀr delades ut till patienter pÄ tvÄ hjÀrtsviktsmottagningar i Mellansverige. Skillnader mellan skriftlig information testades mot skriftlig och muntlig information och analyserades med Mann-Whitney U test.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa en förstÄelse för hur chefer anvÀnder, prioriterar och uppfattar internkommunikationen, samt att utröna huruvida denna skiljer sig Ät mellan olika kontexter. Genom att studera fyra företag, tvÄ frÄn industribranschen och tvÄ frÄn servicebranschen har vi besvarat vÄr problemstÀllning ?Hur fungerar internkommunikation och skiljer sig denna Ät mellan olika kontexter?? Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd utifrÄn de aspekter vi funnit betydande för internkommunikationen vilka vi sedan utformat en modell som vi anser beskriver hur internkommunikationsprocessen fungerar.Vi kan konstatera att vÄr modell kan anvÀndas för att skapa en tydlig bild över hur internkommunikationen fungerar samt att den underlÀttar vid identifiering av problem som skapar instabilitet i modellen, det vill sÀga en sÀmre fungerande internkommunikation. UtifrÄn detta kan vi rekommendera företagen till utöka anvÀndandet av elektroniska kanaler, förtydliga mÄlen med internkommunikationen samt att göra specifika medarbetarundersökningar pÄ hur internkommunikationen uppfattas fungera i företaget..