Det utvecklas dagligen mĂ€ngder av nya webbsajter i försök att bli den nya Facebook eller YouTube. Folket har insett de stora potentialer som finns att med vĂ€ldigt enkla medel starta en webbsajt för att sedan vĂ€xa, bli stora och enormt inkomstdrivande. Det enda som tycks behövas Ă€r oftast bara en bra idĂ©. Är det emellertid sĂ„ enkelt? Den hĂ€r studien försöker ta reda pĂ„ om det finns nĂ„gon modell man som webbutvecklare kan relatera till och viktiga faktorer man bör ta hĂ€nsyn till för att bli framgĂ„ngsrik.

Billboarding Àr en teknik som ofta anvÀnds i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken gÄr ut pÄ att istÀllet för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut pÄ ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktÀrer som representeras av billboards ur flera vinklar istÀllet för en 3d-modell?En spelmiljö med bÄde 3d-karaktÀrer och billboardskaraktÀrer skapades. BillboardskaraktÀrerna bestod av bilder av 3d-karaktÀrerna för att ge illusionen av att de ocksÄ var 3d-karaktÀrer.

Upprepade gÄnger under de senaste Ären har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsÀkras sin konventionsenliga rÀtt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För nÀrvarande Àr de gömda barnens rÀtt till utbildning i landet helt beroende av att vÀlvilliga kommunala skolor sjÀlva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges Ätaganden finns det inte nÄgon rÀttighetsgivande lagstiftning, ej heller erhÄller de kommunala skolorna nödvÀndigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förÀndra situationen och dÀrigenom pÄ ett bÀttre sÀtt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 SkolgÄng för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Gruppbehandling för personer med social Ängest har under 5 Är bedrivits pÄ en öppenvÄrdspsykiatrisk mottagning. Sammanlagt har 10 grupper med totalt 50 deltagare behandlats. Gruppbehandlingen bygger pÄ Clarks & Wells KBT modell. Social Ängest och socialt undvikande minskade signifikant frÄn för- till eftermÀtning, vid uppföljningen sjönk vÀrdena ytterligare. Graden av depression minskade pÄ motsvarande sÀtt.

Dagens företag befinner sig i en förÀnderlig omvÀrld som krÀver flexibilitet, kreativitet och innovationsförmÄga frÄn dess aktörer. Bland annat utifrÄn den kritik som framkommit mot traditionell ekonomistyrning, har ett flertal prestationsmÀtningssystem vuxit fram, varav det balanserade styrkortet Àr ett. Att utforma och implementera ett balanserat styrkort Àr ett komplext och resurskrÀvande arbete som Àr mycket avgörande för funktionen. Men att följa upp och uppdatera det Àr Àn betydelsefullare. Ett balanserat styrkort som inte följs upp, Àr till slut ett balanserat styrkort utan funktion.

I dagens samhÀlle förs det diskussioner hur vi kan sÀnka vÄr energiförbrukning i olika sektorer. En av dessa sektorer som förbrukar mycket energi Àr IT sektorn. De mÀtningar som har gjorts i USA visar att Är 2011, sÄ har energiförbrukningen för datacenters fördubblats jÀmfört mot Är 2006. Strategier har tagits fram för att sÀnka energiförbrukningen för datacenters och dÄ framför allt pÄ servrar och kylsystem. Dessa strategier benÀmns med allmÀna ordalag Grön IT.

Denna studie undersöker vilka förÀndringar som har skett ute pÄ förskolor efter revideringen av LÀroplanen för förskolan Är 2010. Undersökningen ger perspektiv frÄn sex förskolor med olika förutsÀttningar och tre förskolechefer i en medelstor stad. Dokumentation som anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt, Àr bra för att lyfta fram verksamheten. I Förskolan hÄller dokumentationen pÄ att bli en naturlig del av planerings- och utvÀrderingsarbetet, dÀr tanken Àr att man kontinuerligt ska anvÀnda dokumentation som medel för reflektion kring arbetet som görs samt att reflektionerna ska leda till ett utforskande arbetsÀtt. Detta har visat sig vara en stor utmaning för en del förskolor.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur kultur pÄverkar strategiutveckling för ett internationellt företag. Vi vill ÄskÄdliggöra kopplingen mellan kultur och strategi och hur denna koppling pÄverkar det internationellt verksamma företagets agerande och dess strategiutveckling. Vi har valt att skapa en modell som beskriver hur kulturella skillnader pÄverkar ett företags internationella strategiutveckling. För att verifiera modellen, valde vi att genomföra en kvalitativ fallstudie och illustrera modellen med hjÀlp av Pharmacia och dess globala varumÀrke Nicorette. Den internationella marknaden blir allt mer homogen, men trots det krÀvs anpassningar till de kulturella skillnader som rÄder.

Tanken med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀgen till att bli valificerad revisor ser ut i Ätta europeiska lÀnder genom en kartlÀggning av lÀndernas revisorsnivÄer, utbildningskrav, examination och dess innehÄll, samt andelen godkÀnda. KartlÀggningen sker för att kunna se likheter och skillnader mellan Sverige och de andra lÀnderna, samt för att kunna dra slutsatser om hur vi anser att Sveriges system eventuellt bör förÀndras. Uppsatsen har en teoretisk grund i harmonisering och standardisering och baserar sig pÄ bÄde primÀr- och sekundÀrdata, i huvudsak insamlat genom mailkontakt och via Internet. Vi ser att det gÄr att urskilja tvÄ grupperingar bland lÀnderna gÀllande de undersökta faktorerna. Tydligt Àr att Sverige inte helt passar in i nÄgon av dessa.

Denna uppsats tar sin utgĂ„ngspunkt i frĂ„gestĂ€llningar som berör handledarens yrkeskunnande. BenĂ€mningen handledare syftar i detta fall pĂ„ lĂ€rare som Ă€r VFU-handledare för lĂ€rarstudenter eller mentorer för nyutexaminerade lĂ€rare. VFU och introduktionsĂ„r för nya lĂ€rare befinner sig i grĂ€nsomrĂ„det mellan utbildning och yrkespraktik. Vilka Ă€r de kritiska punkterna i handledarrollen? Är det möjligt att följa en modell och vad fungerar i verkligheten? Vilka omrĂ„den och frĂ„gestĂ€llningar Ă€r relevanta för blivande handledare? Hur kan man utbilda för att kunna hantera dessa omrĂ„den?Det empiriska material som ingĂ„r i denna uppsats har bland annat arbetats fram med hjĂ€lp av dialogseminariemetoden.

Arbetet handlar om publika skjutningar i skolmiljö, d.v.s. dÄd dÀr förövare har skjutit mot individer i skolmiljö, utan att ha uppvisat förklaringar till varför gÀrningen genomförts. Syftet med rapporten var att finna hur förvaltningsmodeller hanterar effekterna av en skolskjutning, för att se om nÄgon Àr bÀttre rustad. Samt, om en koppling mellan modell och effektiv hantering kunde göras och Àven se vad som skiljde modellerna Ät i behandlingen av situationerna.En jÀmförande, mest-olika-modell har nyttjats, och rapporten begrÀnsades till synen av tre olika förvaltningsmodeller. Undersökningen Àr Àven begrÀnsad i tid av hÀnsyn till förekomsten av de undersökta dÄden. Bruket av InternetkÀllor har varit omfattande, dÄ mycket av det som skrivits kring dÄden förekommit i dagspress. För utvecklandet av förvaltningsteorier har Àven vetenskaplig litteratur nyttjats. Resultatet har varit att fÄ sÀkra slutsatser kan dras av de dÄd som intrÀffat.

PÄ StorÀngen i Söderköping bygger Bygg GG i Norrköping i samarbete med G Gunnarsons Fastighets AB ett hus innehÄllande 14 ÀgarlÀgenheter. DÄ försÀljningen av lÀgenheterna startade innan huset var fÀrdigt bestod den största delen av sÀljunderlaget av ritningar och skisser.Syftet med examensarbetet var att utföra en visualisering av det blivande husets yttre i form av en digital 3d-modell samt att visa hur nÄgra av de blivande lÀgenheterna skulle komma att se ut. DÄ mÄnga av lÀgenheterna i huset liknar varandra togs beslutet att visualisera tre av husets lÀgenheter.Rapporten beskriver hur arbetet med att ta fram visualiseringen genomförts. Den ger Àven en inblick i visualiseringsprocessen samt de programvaror som anvÀnts för projektet.Projektet kan delas in i tvÄ delar. En exteriör del och en interiör del.I den exteriöra delen byggdes en 3d-modell av huset i 3d-programmet Google SketchUp som Àr ett lÀttanvÀnt program för att skapa digitala skisser och 3d-modeller.

I detta arbete behandlas polisens verksamhetsstyrning och nya metoder att redovisa de faktiska arbetsinsatserna samt hur dessa metoder att styra och mÀta polisens arbete uppfattas av poliser pÄ ingripandeenheten i Sundsvalls nÀrpolisomrÄde. Arbetet bygger pÄ genomförda intervjuer med poliser pÄ ingripandeenheten. Under kapitlet förklaringsmodell sker en genomgÄng av hur polisen styrs samt förÀndringen av polisens verksamhetsstyrning och den nya modell som implementerats. Resultaten frÄn intervjuerna visar pÄ att mÄnga poliser uppfattar den nya verksamhetsstyrningen som nÄgot negativt och en produkt av chefer för chefer. Intervjuerna ger Àven en bild av att mÄnga poliser inte Àr insatta i det arbetssÀtt som bör tillÀmpas i enlighet med den nya modellen.

I dagens turismbransch ökar konkurrensen stÀndigt mellan olika besöksmÄl vilket har lett till att lÀnder mÄste finna nya sÀtt att differentiera sig pÄ. I Sveriges fall Àr det den statliga organisationen VisitSweden som har det yttersta ansvaret för att skapa ett konkurrenskraftigt land. Syftet med studien var att undersöka vilken bild VisitSweden förmedlar av Sverige som besöksland och vilken bild internationella turister har av Sverige. För att ta reda pÄ detta valde studien att anvÀnda en hermeneutisk metod dÀr det genomfördes en diskursanalys av VisitSwedens marknadsföringsmaterial 2014, intervjuer med VisitSweden samt intervjuer med internationella turister. Studien kom fram till att VisitSweden förmedlar en bild av Sverige genom kÀrnvÀrdena natur och orördhet, tradition, och unicitet.

Med denna uppsats har vi försökt modellera sannolikheten för förÀndringar i den kommunala skattenivÄn i svenska kommuner givet deras politiska styre, som Àr kodade enligt definition av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Genom att göra det försöker vi fÄ svar pÄ frÄgan om det finns blockpolitiska skillnader i kommunal skattepolitik. Genom att kombinera SKL:s klassificering av kommunala politiska styren 2002-2006 med 2006-2010 har vi skapat sÄ kallade maktskifteskategorier, som vi sedan anvÀnder som kategoriska variabler nÀr vi modellerar sannolikheten för olika förÀndringar i de kommunala skattenivÄerna. För att i viss mÄn renodla politikens inflytande och skilja det frÄn andra strukturer som kan tÀnkas pÄverka skattenivÄn har vi skapat variabler som vi kallar för kontrollvariabler. Dessa försöker spegla strukturella förutsÀttningar för den kommunala ekonomin.