Syftet med studien har varit att undersöka hur barn av idag mellan 7-8 Är, pÄ fritidshem, uppfattar sin egen inlÀrning enligt Pramlings modell frÄn 1983..

Syfte Syftet med denna uppsats Àr att ta fram en modell som vÀgleder svenska medicintekniska företag genom tre centrala aspekter av outsourcingprocessen fram till utformningen av ett utkontrakteringsavtal. Modellens huvudfunktion Àr att lyfta fram viktiga ekonomiska och legala infallsvinklar pÄ de tre delmomenten i outsourcingprocessen. MetodUppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie av ett svenskt medicinteknikföretag. Den har ett hermeunistiskt synsÀtt, ett explorativt syfte och en abduktiv ansats. Teoretiska perspektivUppsatsens teori utgörs av transaktionskostnadsteorin, det resursbaserade synsÀttet, produktlivscykeln samt teori för val av outsourcingpartner.

Globaliseringen innebÀr möjligheter för företag att verka pÄ en större marknad, men detta innebÀr ocksÄ att organisationen blir mer utspridd och svÄrkontrollerad. Ett ökat fokus pÄ kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att anvÀnda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrÄn vÄr modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara pÄ repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vÄr undersökning pÄ företag noterade pÄ Stockholmsbörsen som anvÀnder sig av expatriering utanför Norden.Som grund för vÄr modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjÀnstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stÀrka dess konkurrenskraft. UtifrÄn vÄr modell har vi sedan skapat ett frÄgeformulÀr som ligger till grund för vÄr empiri.

FöretagsvÀrlden, med avseende pÄ företagets mognad och om de vÀljer hemmamarknaden eller den internationella marknaden som den primÀra, tidigare var indelad i tre större omrÄden. Dock har det under de senaste Ären skapats en fjÀrde typ av företag, Born Globals. Dessa företag utnyttjar det faktum att vÀrlden virtuellt sett har blivit mindre, exempelvis genom anvÀndandet av Internet. Dessa verkar skilja sig frÄn de traditionella företagen i bÄde struktur och tillvÀgagÄngssÀtt. Vi analyserar dÀrför i denna studie möjligheten att applicera traditionella affÀrsmodellsteorier pÄ de nya Born Global företagen. Studien avser Àven delvis att identifiera potentiella faktorer för teoretiskt skapande av nya affÀrsmodellsteorier, men ocksÄ till att identifiera en grund till en modell som Born Global företagen praktiskt kan anvÀnda i uppstartsfasen.Hur kan dagens traditionella affÀrsmodellsteorier appliceras pÄ de moderna Born Global företagen, vilken Àr den eventuella diskrepansen och varför?För att besvara problemformuleringen pÄ bÀsta sÀtt genomförde vi fyra djupintervjuer med nystartade företag som avser operera pÄ den internationella marknaden redan i uppstartsfasen.

Denna uppsats behandlar lyssnartrötthet vid telefonintervjuer i radio. AnvÀndningen av telefonhybrider för intervjuer i radio Àr vanligt förekommande och det anvÀnds dagligen inom till exempel Sveriges Radio. I jÀmförelse med en studiointervju finns det stora ljudkvalitativa nackdelar vid anvÀndningen av telefonhybrider i form av en kraftigt förminskad bandbredd, ledningsbrus, bakgrundsbrus och i viss mÄn ocksÄ distorsion. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka om den bristande ljudkvalitén, vid anvÀndning av telefonintervjuer i radio, skapar lyssnartrötthet och dÀrmed pÄverkar lyssnarens förmÄga att tillgodogöra sig innehÄllet. DÄ inga tester pÄ lyssnartrötthet vid upplÀsning av lÀngre texter med telefonkaraktÀr har utförts, varken inom Sveriges Radio eller hos telecom-tillverkaren Ericsson, blir detta arbete ocksÄ en ansats till att utveckla en metod för denna typ av test.

De tillverkar vÄra favoritviner. Mer mat pÄ bordet och makt att bestÀmma över sina egna liv. Det önskar arbetare som gör Sveriges mest sÄlda viner. För första gÄngen inför Systembolaget en uppförandekod bland sina leverantörer men den missar det viktigaste: krÀva en lön som arbetarna kan leva pÄ..

Dricksvattenförbrukningen pÄ Iggesunds Bruk Àr hög och stora delar av denna ÄtgÄng beror troligen pÄ fysiskt utlÀckage i dricksvattennÀtet. MÄlet med examensarbetet Àr att för Iggesunds Bruk finna en praktisk och anvÀndbar modell för lÀcksökning i vattenledningssystemet dÀr bÄde större och mindre lÀckage snabbt kan indikeras och hittas, samt att fÄ en ökad kunskap om lÀcksökningsmetoder och Iggesunds Bruks dricksvattennÀt. Jag har genom att rÀkna fram den teoretiskt normala förbrukningen av dricksvatten kunnat med hjÀlp av den verkliga dricksvattenÄtgÄngen per Är Àr kunnat rÀkna ut hur stora förlusterna i Iggesunds Bruks dricksvattensystem kan vara. JÀmförelser pÄ storleken för dricksvattenförbrukningen har gjorts mellan liknande företag. För att underlÀtta lÀckagesökning har jag undersökt om fler flödesmÀtare behövs.

Den klassiska approachen till navigering innefattar att agenten hÄller en intern representativ modell av omgivningen. Denna approach har emellertid mÄnga nackdelar, speciellt för dynamiska miljöer. En modernare approach Àr att förlita sig pÄ den faktiska omgivningen istÀllet för en modell av denna. Detta arbete presenterar en undersökning av navigeringsproblemet och hur vÀl det löses av agenter vars kontrollmekanismer utgörs artificiella neurala nÀtverk. Tillförlitligheten hos de tvÄ neurala arkitekturerna Extended sequential cascaded network och Self-organized recurrent network bestÀms genom experiment.

I denna uppsats görs ansatsen att, med hjÀlp av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell, belysa eventuella skillnader och likheter mellan tvÄ olika typer av lÀrarutbildningar: Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lÀrarutbildning och Regeringens proposition 2009/10:89 BÀst i klassen ? en ny lÀrarutbildning. UtifrÄn denna modell analyseras de passager frÄn texterna, vars innehÄll bÀr relevans till de skÀl som stÄr till grund för förÀndring av utbildningen, ur ett grammatisk och lingvistiskt perspektiv. I nÀsta steg belyses den diskursiva praktik som Àr framtrÀdande i bÄda propositionerna. Det tredje och sista steget behandlar den sociala praktiken som analyseras utifrÄn ett fokusgruppssamtal som hölls mellan tre pedagoger som Àr verksamma pÄ Högskolan i Halmstad.

Fenomenet nedladdning har blivit allt mer uppmÀrksammat, speciellt dÄ det planeras en lagförÀndring i juni i Är, vilket innebÀr att nedladdning av upphovsrÀttsskyddat material blir olagligt. Allt fler anvÀnder sig av fildelningsapplikationer för att skaffa musik och vi frÄgar oss varför detta beteende har blivit sÄ utbrett och accepterat? Vad driver mÀnniskoratt ladda ner Àven om de vet att det moralisk fel? Beror det endast pÄ ekonomiska faktorer eller Àr för att folk har blivit lata? VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar nedladdningen av upphovsrÀttsskyddad musik frÄn Internet via fildelningsapplikationer.Vi valde att avgrÀnsa oss mot nedladdning av musikfiler och endast undersöka den svenska marknaden. Undersökningen utfördes pÄ studenter frÄn Ekonomihögskolan i Lund. VÄrt arbete började med att vi genomförde en litteratursökning för att se vad som var skrivet om Àmnet.

Offentliga verksamheter genomgÄr stÀndigt olika typer av omorganisationer. Sedan 1950-talet har Sveriges förvaltning prÀglats av omvÀxlande mer centraliserad styrelseform eller mer decentraliserad styrelseform. Uppsatsen syftar till att undersöka hur regeringar, genom tiderna, argumenterat för omorganisationer av offentliga verksamheter. Förvaltningen Àr av en sÀrskild karaktÀr och skall ta hÀnsyn till bÄde demokrati- och ekonomivÀrden. Uppsatsen belyser de vÀrden som i olika tider har prioriterats i argumentationen.UtifrÄn teorier om organisationsförÀndringar och Sveriges olikartade ekonomiska förutsÀttningar har vi gjort en argumentationsanalys dÀr vi utgÄtt frÄn budgetpropositioner samt Statens offentliga utredningar.

Detta examensarbete Àr utfört vid Sandvik Materials Technology i Sandviken, avdelning SFLD under perioden december 2005 ? april 2006. Uppgiften i examensarbetet var att skapa en parametriserad finita element modell i programmet MSC.Marc Mentat för rörbockning, primÀrt för simulering av smÄ bockningsradier Syftet med modellen Àr att kunna studera restspÀnningar, töjningar, ovalisering, ÄterfjÀdring och förÀndringar i godstjocklek för det bockade röret ur ett tredimensionellt perspektiv för att skapa en djupare teoretisk förstÄelse för vad som sker med ett rör dÄ det bockas. Modellen ska Àven fungera som ett verktyg för att kunna svara pÄ kundförfrÄgningar, gÀllande ett specifikt materials bockbarhet. Modellen Àr utvecklad för dragbockning i kallt tillstÄnd, vilket Àr den bockningsmetod som anvÀnds inom Sandvik AB för smÄ bockningsradier.

1999 fick Sveriges miljöpolitik en helt ny struktur; regeringen antog de femton nationella miljökvalitetsmÄlen som ett nytt angreppssÀtt för att verka för en hÄllbar utveckling. Sveriges miljöarbete Àr varje medborgares och myndighets ansvar men kommunen och lÀnsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att möjliggöra genomförandet av miljömÄlen pÄ en lokal och regional nivÄ. Denna studie behandlar kommunens och lÀnsstyrelsens uppfattningar kring ÄtgÀrderna av genomförandet av de nationella miljökvalitetsmÄlen. Studien baseras pÄ ett antal kvalitativa intervjuer som har analyserats med hjÀlp av Fredrik Burströms teori om kommunal miljömanagement. Studien visar att miljömÄlens struktur ger en bra möjlighet i det lokala miljöarbetet.

Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? AnvÀnds interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lÀrarlagen upp de svenska minoriteternas stÀllning eller vet lÀrarna vilka de Àr? Finns det lÀrare med mÄngkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka Àmnen undervisar i sÄdana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frÄgor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola Äk 6 ? 9. De 10 medverkande lÀrarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lÀrarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frÄgeformulÀr. Kompletterande frÄgor stÀlldes genom intervjuer.

Neospora caninum Àr en relativt nyupptÀckt intracellulÀr protozo som kan orsaka sjukdomen neosporos hos framför allt nötkreatur och hundar. Antikroppar mot parasiten har hittats hos en mÀngd olika djurslag i naturen, men vilken roll den vilda faunan spelar i parasitens epidemiologi Àr inte helt kÀnd. Det har gjorts fÄ seroprevalensstudier av Sveriges vilda fauna men resultaten frÄn dessa tyder pÄ att N. caninum inte Àr nÄgon utbredd smitta i Sveriges natur. I andra lÀnder Àr parasiten mer vanligt förekommande.