Byggsektorn är en av de äldsta projektbaserade industrierna i vår tid. I byggprojekt skapas och delas en stor mängd information, ofta i form av bygghandlingar som är juridiskt bindande dokument vilka ligger till grund för utförandet av byggnadsverk. Det kan vara oklart vem som ska läsa vilka handlingar, vem som ansvarar för att handlingarna blir lästa, att handlingarna blivit förstådda, efterföljda och hur informationen vidarebefordras på arbetsplatsen. Det är många parametrar som spelar roll för att hanteringen av bygghandlingarna skall fungera bra, så som ansvarsfördelning, kommunikation etc. Målet med studien var att kartlägga och besvara frågan om hur STRABAG Sveriges hantering av bygghandlingar fungerar.

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

Vin har konsumerats i 8000 år och idag är bedömningen av dess kvalité mer utbredd än någonsin. Men begreppet är inte definierat på ett tillfredställande sätt ännu och uppfattningen av kvalité är även beroende av engagemanget för vin. Syftet med denna studie är därmed att undersöka uppfattningen av begreppet vinkvalité hos personer med stort engagemang för vin samt att undersöka hur uppfattningen av vinkvalité förändras med förhöjd engageringsnivå. Studien genomfördes med hjälp av två fokusgruppsintervjuer vars deltagare var första- och tredjeårsommelierstudenter vid Örebro universitets Restaurang- och hotellhögskola samt en intervju med en Master of Wine där deltagarnas uppfattning av vinkvalité utforskades. Resultatet visade att en större kunskap om vin möjliggör en mer ingående och detaljerad beskrivning av hur vinkvalitet bedöms något som kunde iakttas mellan alla grupper.

Behörighetsutredning tillsattes år 2009 för att ta reda på huruvida legitimerade svenska op-tiker med kontaktlinsbehörighet bör få använda diagnostika eller ej. Ett godkännande skulle innebära utökade arbetsuppgifter och större ansvar.Syftet med denna studie var att ta reda på hur svenska optiker ställer sig till en eventuell lagändring där diagnostika godkänns som hjälpmedel i det kliniska arbetet. Även viljan att vidareutbildas för att få behörigheten utreds.Enkäter i pappersform skickades ut till optiker i Sveriges alla 21 län. Det som tillfrågades var bland annat inställning till diagnostiska droppar som hjälpmedel, inställning till vidare-utbildning, kön, ålder, kedjetillhörighet, antal år i branschen samt antal år som kontaktlins-behörig.53 personer deltog i undersökningen, varav 30 kvinnor och 23 män. 64 % av alla frågade ställer sig positivt till förslaget.

SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi III ? Ekonomistyrning (2FE40E), VT-12  Författare:Marlena Glans och Anna Scheler Handledare:Petter Boye Titel:"Individuella förmåner ? en möjlighet till ett mer åtråvärt lojalitetsprogram i hotellbranschen" Bakgrund och problemdiskussion:Lojalitetsprogram används av många företag för att bygga kundrelationer genom att belöna frekvent återkommande kunder med förmåner. Inom hotellbranschen erbjuds gäster i dagsläget standardiserade förmåner som baseras på gästens grad av medlemsnivå. Individuella förmåner som anpassas till varje enskild gäst går inte att identifiera, och det är denna aspekt vi valt att utforska i vår uppsats. Syfte:Syftet med vår uppsats är att uppmärksamma samt undersöka viktiga faktorer som kan uppstå i arbetet med individuella förmåner hos hotellkedjor. Vi vill ta fram underlag som kan vara intressant att beakta vid ett sådant arbete. Metod:Vi har i vår uppsats använt oss av en kvantitativ studie i syfte att ta reda på hotellgästers behov av individuella förmåner och därigenom få empiriskt underlag för att besvara våra forskningsfrågor. Analys och slutsats:Vi har utifrån vårt teoretiska och empiriska material skapat en modell i analysen som förbinder teori och empiri.

Inom kort stundar en av Försvarsmaktens kanske största processer sedan förändringen mot ett insatsförsvar påbörjades under 90-talet. Soldatförsörjningen övergår från värnplikt till en professionalisering av hela personalstyrkan och soldater skall på frivillig bas rekryteras och anställas för att fylla upp Försvarsmaktens insatsförband. Med grund i Bernt Öströms rapport från 2008: Soldatförsörjning ? Redogörelse för modellerna i Danmark, Nederländerna och Spanien studeras de två nationerna Danmark och Nederländerna för att identifiera påverkande faktorer inom de bådas soldatförsörjningssystem. De två nationernas försvarsmakter, samt Sveriges, beskrivs övergripande med historisk bakgrund och nuläge angående soldatförsörjning.

I flera undersökningar framgår att det vanligaste sättet som bedrägerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptäcks är genom tips från anställda inom organisationen eller av en ren tillfällighet. Det är tämligen sällsynt att ekonomiska brott upptäcks av externa revisorer. Detta pekar på vikten av att ha ett väl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen är därför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrägerier samt att analysera hur detta arbete kan förbättras.Vi ämnar besvara vårt syfte genom att utifrån vår analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. Då COSO-modellen är en allmänt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgångspunkt i analysmodellen.

Bakgrund: Studier visar att struktur och relevans i muntlig överrapportering är av stor vikt då detta ökar patientsäkerheten. I nuläget finns ingen allmänt accepterad mall för muntlig överrapportering av patienter i Sverige. En modell för muntlig överrapportering som nu börjat introduceras på svenska sjukhus är SBAR, vilken rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting. Syfte: Att undersöka akutmottagningssjuksköterskors uppfattningar av muntlig överrapportering från ambulanspersonalen vid larm/prioritet 1, på ett av Stockholms sjukhus. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med enkät som underlag för datainsamlingen utfördes.

Byggbranschen har på senare tid, som ett led i att sänka kostnaderna och öka marginalerna, uppmärksammat besparingspotentialen i att arbeta mer aktivt med inköp. Syftet med uppsatsen innebär att hitta en rad mått, både på för den strategiska inköpsfunktionen på koncernnivå och i inköpsfunktionen i Skanska Sverige, som kan beskriva inköpsfunktionens prestationer. Vidare innebär syftet också att lägga grunden för en modell som kan mäta hur inköpsfunktionen presterar. Med modell avses den gruppering av mått och tillvägagångssätt och resonemang som använts för att hitta måtten. Modellen och måtten behandlar Skanska, år 2010.

I flera undersökningar framgår att det vanligaste sättet som bedrägerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptäcks är genom tips från anställda inom organisationen eller av en ren tillfällighet. Det är tämligen sällsynt att ekonomiska brott upptäcks av externa revisorer. Detta pekar på vikten av att ha ett väl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen är därför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrägerier samt att analysera hur detta arbete kan förbättras.Vi ämnar besvara vårt syfte genom att utifrån vår analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. Då COSO-modellen är en allmänt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgångspunkt i analysmodellen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett tjänsteföretag inom upplevelseindustrin arbetar för att stärka sitt varumärkeskapital, samt även undersöka hur associationer kan skapas till företagets varumärke. Att stärka sitt varumärke är synonymt med att skapa varumärkeskapital. Forskningen inom varumärken har varit ganska koncentrerad mot varumarknaden och inom upplevelseindustrin saknar vi helt liknande forskning. Vi har utgått från en modell med sex olika faktorer som bidrar till att stärka varumärket genom att öka sitt varumärkeskapital. Med hjälp av denna modell samt en modell som visar hur associationer kan skapas till organisationen och dess produkter kommer vi i denna uppsats att undersöka hur ett företag inom upplevelseindustrin stärker sitt varumärke.

Uppsatsen behandlar människohandel för sexuella ändamål och prostitution och är en komparativ studie av Sveriges-, Estlands-, Lettlands och Litauens lagstiftningar och deras internationella åtaganden. Människohandel är ett globalt problem och staterna kring Östersjön är alla berörda av problemet på ett eller annat sätt i form av att de är ursprungs-, transit- och destinationsstater. Prostituerade ses som en riskgrupp som potentiella människohandelsoffer och det faktum att det finns en efterfrågan på sexuella tjänster kan öka människohandeln. Det finns delade meningar om människohandel och  prostitution har ett samband, dock är det efterfrågan på sexuella tjänster som gör att problemet existerar. Sveriges uppfattning är att det kan finnas ett samband mellan människohandel och prostitution.

Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrågor snabbtökat. Miljöcertifieringar är marknadsbaserade alternativ som företag kan välja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har påverkats av arbetet med certifieringarna.

Sammanfattning:I studien intervjuas sju religionskunskapslärare angående undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion. Studiens utgångspunkt är att fornskandinavisk religion och samisk religion kan ses som en del av Sveriges kulturarv. Informanternas utsagor studeras utifrån didaktikens tre översiktliga frågor: undervisningens vad?, hur? och varför? Deras utsagor diskuteras även mot tidigare läromedelsforskning som anknyter till pedagogiska texters framställande av fornskandinavisk religion och samisk religion. Sammantaget diskuteras informanternas utsagor mot utmålad fond.Studien visar att undervisning om religionerna anknyter till både gällande och annalkande nya styrdokuments yttranden om kulturell mångfald och identitet.

En viktig del av vårt syfte är att utveckla en modell och därmed förklara vad som skiljer den lojala kunden ifrån den icke-lojala kunden. Vårt syfte är också att studera den eventuella koppling som finns mellan varumärkeskapital och varumärkeslojalitet. Ytterligare en viktig del av arbetet är att lyfta fram argument för varför mer fokus bör läggas på icke-lojalitet. Med utgångspunkt från en redan operationell modell för konsumentbaserat varumärkeskapital har vi kompletterat modellen. Genom en kvantitativ metod har vi lyckats skapa en ny struktur i varumärkeskapitalsmodellen.