Syfte: Att undersöka SVT Barnkanalens anstÀlldas syn pÄ public service och hur de anser att de tillÀmpar denna syn i sitt arbete.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalys, intervjuer samt observation.Material: InnehÄllsanalys av Ätta dokument om public service, intervjuer med sex anstÀllda pÄ SVT Barnkanalen samt en observation pÄ SVT i Malmö.Resultat: Resultatet av denna studie visar att alla de sex personer som vi varit i kontakt med har sin egen syn pÄ begreppet public service och vad detta innebÀr i praktiken. Beroende pÄ vad respondenten har för yrkesroll pÄ SVT anges olika definitioner pÄ vad som Àr det mest centrala kÀrnvÀrdet inom public service-television. Kanalcheferna tycks ha en mer övergripande syn pÄ vad public service-uppdraget innebÀr för dess organisationer. Producenter, inköpare och programledare tycks dock ha en mer branschorienterad syn pÄ uppdraget och har sjÀlva plockat ut relevanta komponenter som passar deras yrkesroll. Vi anser att ingen syn pÄ public service-uppdraget Àr helt fullstÀndig, men adderar vi alla medarbetares tolkningar anser vi att hela public service-uppdraget representeras..

Uppsatsen Àr en mÄngfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och Àr genomförd som en fallstudie under vÄren 2012. Syftet med studien Àr att undersöka vilka som fÄr komma till tals i nyheterna och utifrÄn vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, mÀn och personer med minoritetsbakgrund. DÀrtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren pÄ SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att pÄverka nyhetsinnehÄllet ur ett mÄngfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rÄdande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram Àr det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehÄll. DÀrtill har mÄngfald pÄ SVT varit ett intressant undersökningsomrÄde dÄ det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahÄlla ett utbud som prÀglas av mÄngfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sÀndning i tre sammanhÀngande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie pÄ SVT Riksnyheter under tvÄ arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnÄr en relativt jÀmn könsfördelning i nyhetsinnehÄllet i avseendet presentationen av kvinnor och mÀn, men att nyhetsinnehÄllet Àr könsmÀrkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vÄr litterÀra kompetens genom att studera ett litterÀrt verk. I vÄr forskning har vi studerat vÄr egen litterÀra kompetens genom att lÀsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjÀlp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jÀmfört vÄr analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jÀmförelsen har vi valt att anvÀnda oss av en teoretisk modell om litterÀr kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi lÀser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent anvÀnder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar nÀr vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebÀr ett bredare förhÄllningssÀtt till mönster och strukturer.

Sverige har traditionellt sett haft en negativ instÀllning till erkÀnnande och verkstÀllighet av utlÀndska domar. Enligt 3 kap 2 § utsökningsbalken krÀvs stöd i lag för erkÀnnande och verkstÀllighet av en utlÀndsk dom i Sverige.Sedan Sveriges intrÀde i EU, och Bryssel I-förordningens införande, har synen pÄ domar som hÀrrör frÄn medlemstater inom EU förÀndrats. Det kan numera sÀgas att fri rörlighet av domar förekommer inom EU. Det leder till att Sverige erkÀnner och verkstÀller utlÀndska domar som har avgjorts inom EU.Mellan Sverige och tredje land Àr lÀget ett annat. Problem uppstod dÄ Nacka tingsrÀtt valde att lÀgga amerikanska domar till grund för en svensk dom, utan stöd i lag.

Den klassiska approachen till navigering innefattar att agenten hÄller en intern representativ modell av omgivningen. Denna approach har emellertid mÄnga nackdelar, speciellt för dynamiska miljöer. En modernare approach Àr att förlita sig pÄ den faktiska omgivningen istÀllet för en modell av denna. Detta arbete presenterar en undersökning av navigeringsproblemet och hur vÀl det löses av agenter vars kontrollmekanismer utgörs artificiella neurala nÀtverk. Tillförlitligheten hos de tvÄ neurala arkitekturerna Extended sequential cascaded network och Self-organized recurrent network bestÀms genom experiment.

Den samordnade va?rdplaneringen genomförs nÀr ansvaret för fortsatt vÄrd för en patient efter sjukhusvistelse övergÄr frÄn landsting till kommun. Ett vÄrdplaneringsmöte ska hÄllas och en vÄrdplan upprÀttas. I vÄrdplanen ska det framgÄ vilka insatser som behövs efter slutenvÄrden. Involverade parter vid en samordnad va?rdplanering Àr landsting, kommun, primÀrvÄrd och eventuella privata utförare, oftast inom Àldreomsorg, samt patienten och nÀrstÄende.

I Kalmar kommun finns en datormodell över hela kommunens vattenledningsnÀt. Detta examensarbete gick ut pÄ att med datormodellen samt med tryck- och flödesmÀtningar ge svar pÄ ledningarnas kondition vad gÀller rÄhetstal och eventuella dimensionsminskningar, samt framförallt lÀckagepotentialen i ledningarna. MÄlet var att fÄ en sÄ pass vÀlkalibrerad modell att en avvikelse i tryck mellan det uppmÀtta och det berÀknade vÀrdet kunde detektera en flödesförÀndring, vilket i sin tur kunde bero pÄ ett lÀckage. Modellen ska kunna anvÀndas som ett direkt lÀckageanalysinstrument. BerÀkningsmetodiken som anvÀnts Àr State Estimation, som baseras pÄ minsta kvadratmetoden.

Billboarding Àr en teknik som ofta anvÀnds i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken gÄr ut pÄ att istÀllet för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut pÄ ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktÀrer som representeras av billboards ur flera vinklar istÀllet för en 3d-modell?En spelmiljö med bÄde 3d-karaktÀrer och billboardskaraktÀrer skapades. BillboardskaraktÀrerna bestod av bilder av 3d-karaktÀrerna för att ge illusionen av att de ocksÄ var 3d-karaktÀrer.

Billboarding Àr en teknik som ofta anvÀnds i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken gÄr ut pÄ att istÀllet för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut pÄ ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktÀrer som representeras av billboards ur flera vinklar istÀllet för en 3d-modell?En spelmiljö med bÄde 3d-karaktÀrer och billboardskaraktÀrer skapades. BillboardskaraktÀrerna bestod av bilder av 3d-karaktÀrerna för att ge illusionen av att de ocksÄ var 3d-karaktÀrer.

Billboarding Àr en teknik som ofta anvÀnds i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken gÄr ut pÄ att istÀllet för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut pÄ ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktÀrer som representeras av billboards ur flera vinklar istÀllet för en 3d-modell?En spelmiljö med bÄde 3d-karaktÀrer och billboardskaraktÀrer skapades. BillboardskaraktÀrerna bestod av bilder av 3d-karaktÀrerna för att ge illusionen av att de ocksÄ var 3d-karaktÀrer.

Billboarding Àr en teknik som ofta anvÀnds i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken gÄr ut pÄ att istÀllet för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut pÄ ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktÀrer som representeras av billboards ur flera vinklar istÀllet för en 3d-modell?En spelmiljö med bÄde 3d-karaktÀrer och billboardskaraktÀrer skapades. BillboardskaraktÀrerna bestod av bilder av 3d-karaktÀrerna för att ge illusionen av att de ocksÄ var 3d-karaktÀrer.

Syftet med examensarbetet Àr att digitalt tillÀmpa en stabilisering av pendlingar i den aktiva effekten hos en synkrongenerator för vattenkraft kopplad till ett distributionsnÀt.Implementeringen Àr tÀnkt att ske i en PLC som redan hanterar andra delar av magnetiseringen.Effektstabiliseringen görs genom att en motverkande styrsignal skickas till magnetiseringsutrustningen vilken i sin tur pÄverkar generatorns uteffekt. Denna motverkande styrsignal kan tas fram pÄ olika sÀtt.TvÄ modeller, av IEEE standardiserade, för effektstabilisering undersöks, PSS1A och PSS2B.En Simulink-modell över ett distributionsnÀt med generator byggs upp för att testa effektstabiliseringen.Diskretisering av den ena standarden utförs för att digital implementering ska kunna ske. Tester utförs Àven pÄ denna modell för att kunna validera dess funktion i jÀmförelse med den kontinuerliga.Den tidsdiskreta modellen görs om till ett matematiskt uttryck tillÀmpbart i PLC:n.JÀmförelse sker mellan simuleringarna och den tillÀmpade modellen genom mÀtningar..

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga och beskriva Karlstads universitets studenters klÀdbehov. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva en segmentering av studenterna samt skapa en förstÄelse för det kartlagda köpbeteendet utifrÄn sociologiska och ekonomiska teorier och perspektiv.Idén till den hÀr uppsatsen uppstod delvis utifrÄn en förundran över vÄrt eget beteende nÀr det gÀller att köpa nya klÀder. Trots att vi egentligen har mer klÀder Àn vi faktiskt behöver köper vi stÀndigt nya plagg. Hur kommer det sig att vi som ?fattiga studenter? vÀljer att lÀgga en del vÄra knappa resurser pÄ just klÀder, trots att vi egentligen inte behöver nya klÀder? FrÄgan vi stÀllde oss var om det skulle kunna vara lika viktigt för andra studenter? Vi funderade ocksÄ pÄ om det dÄ Àven skulle kunna finnas nÄgon medveten eller omedveten avsikt bakom den klÀdstil som studenterna vÀljer?Med utgÄngspunkt frÄn vÄrt syfte att ta reda pÄ vad studenter vill uppnÄ med sin klÀdkonsumtion valde vi att göra en kvantitativ studie.

I Volvo Personvagnars tillverkningsanlÀggning i Torslanda utanför Göteborg tillverkas personbilar av flera modeller och en mÀngd olika varianter av varje modell. I dagslÀget Àr produktivitetskraven höga vilket medför risker för belastningsbesvÀr eller skador föroperatörerna som monterar ihop bilen. SÄledes blir belastningsergonomi en viktig del i arbetsmiljöarbetet.Man har pÄ Volvo Personvagnars slutmonteringsanlÀggning i Torslanda utvecklat en berÀkningsmodell för att beskriva belastningsergonomin i tillverkningen som man kallar BME (BerÀknings Modell Ergonomi). Problemet bestÄr i att utvÀrdera validiteten hos BME utifrÄn ettpersonalekonomiskt perspektiv, det vill sÀga huruvida kostnader relaterade till sjukfrÄnvaro,sjukskrivningar, rehabilitering, personalomsÀttning och omplaceringar kan knytas till belastningsergonomi med hjÀlp av BME. Genom litteraturstudier, undersökningar om hur den belastningsergonomiska situationen förÀndrats sedan BME infördes samt genom studier av hur sjukdomsbilden ser ut kunde samband stÀllas upp mellan belastningsergonomisk tyngd ochförekomst av skador..

Inför detta arbete hade vi en förvÀntad leverans att utgÄ ifrÄn, en stor del av dessa förvÀntningar lÄg i att redogöra för anvÀndningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affÀrsomrÄde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gÄng har dock strukturen förÀndrats och denna rapport kom att bygga mer pÄ utformingen och styrningen av ett lager. För att pÄ ett effektfullt sÀtt visa pÄ, hur ett lager under optimala förhÄllanden utformas och styrs sÄ tog vi litteraturen till hjÀlp och utformade en modell som vi sedan anvÀnt i vÄrt arbete. Syftet med detta examensarbete kom dÀrför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som Àr viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.