På Västervångskolan i Ystad hade eleverna skolval den 15 september 2006. SD blev det tredje största partiet, efter Moderaterna och Socialdemokraterna. Syftet med min undersökning är att försöka finna svaret på frågan varför SD fick sådan framgång i skolvalet på Västervångskolan. Den metod jag har använt mig av i denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en av skolans samhällslärare, gruppintervjuer med 19 av skolans elever samt intervjuat en representant från SD som besitter ett mandat i kommunfullmäktige i Ystad kommun.

I denna fallstudie skapas förståelse för projektorganisationers organisering. Detta har gjorts genom att inledningsvis beskriva den organisatoriska utvecklingen, där byråkrati och postbyråkrati präglar introduktionen. Problemdiskussionen förstärks genom användning av dikotomi, där grekiska mytologins gudar gestaltar organiserandets utveckling. Syftet med studien är att bidra till en nyanserad bild av hur projektorganisationer organiserar sig och anmanar system. För att möjliggöra syftet angrips fallstudien med en abduktiv forskningsansats.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga och analysera svenska kvällstidningars representation och konstruktion av hotbilder i flyktingdebatten. Vi sökte också svar på hur journalister förhåller sig till begrepp så som ?invandrare? och ?flyktingar? i förhållande till ?etniskt svenska?. För att nå önskat resultat har vi använt oss av en kritisk diskursanalys, en metod som sträcker sig längre än en analys av bara texten, här sätts texten in i en samhällelig kontext. Vi har valt att analysera artiklar skrivna av Aftonbladet och Expressen, två ledande aktörer på den svenska kvällstidningsmarknaden.För att finna relevanta artiklar för vår studie använde vi oss av databasen Mediearkivet.

The aim of the research project ?The menacing immigration and ideal Swedishness:A semiotic analysis of the Sweden Democrats campaign films? was to highlight how ethnicities are portrayed in five different campaign films produced by the Swedish party the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna). The applied theories are stereotypes, binary oppositions as well as the theory of whiteness and blackness. The method used to analyse the campaign films are semiotics, and the tools denotation, connotation, anchoring, relay, metonymy and myths. The results show that a person?s skin colour is of minor importance.

AbstractTitle: Similar but different ? Sweden Democrats and Swedish Social Democratic Party in Swedish newspapers online during 2010 (Lika men olika ? Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna i svensk rikspress på nätet 2010).Number of pages: 35 (40 including enclosures)Author: Magnus MjöhagenTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication studies CPeriod: Autumn 2010University: Division of Media and Communication, Department of Information and Media, Uppsala UniversityPurpose/aim: To discover any possible difference between the media report concerning The Sweden Democrats and the Swedish Social Democratic Party in Swedish news press.Material/method: A quantitative content analysis has been made with 64 articles from the homepages of the four biggest news papers in Sweden: Aftonbladet.se, Expressen.se, DN.se (Dagens Nyheter) and SvD.se (Svenska Dagbladet). The analysis focused on four themes: 1) framing in the articles, 2) impersonation in the articles, 3) the democratic task of journalism and 4) the expectations of journalism in an election campaign.Main results: The main results showed that the difference between the two parties either was nonexistent or very small. The articles were sometimes framed in specific ways, but a big amount of the articles were not framed. Impersonation occurred in about half of the cases, concerning both parties.

Populism has been an integral part of the Finnish political system since the late 1950's. At that time the Agrarian Populist Party, better known as The Rural Party, emerged and thrived for decades until the party financially broke down in the 1990's. Reemerging on the political scene as the True Finns, the party is more radical and more influential than ever, gaining enough support to be the third largest party of the 2011 parliamentary election. Sweden, Finland?s neighbor, in contrast has a history with very little populist presence or radical right populist parties (RRP-parties).

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

Sverigedemokraterna tog plats i Sveriges riksdag i valet 2010. I detta land, där invandring länge tillbaka har varit en naturlig del av samhället och där endast ett invandrarkritiskt parti tidigare suttit i riksdagen har nu ett främlingsfientligt parti tagit plats. Denna uppsats söker att förklara hur texterna i partiets medlemstidning, SD-Kuriren, har förändrats.Genom att analysera 7 texter från 1988?1994 och 7 texter från 2008?2010 försöker jag att se hur denna förändring tar sig uttryck. Fokus ligger på texter som handlar om invandrare och brott, även om några texter som också tas upp kretsar kring den svenska identiteten.

Syftet med studien är att studera medierapporteringen avSverigedemokraterna i samband med Järnrörsskandalen med hjälp avgestaltnings- och primingteorin. Materialet bestod av artiklar från Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Fria Tider. Materialet analyserades både kvantitativt och kvalitativt.Våra analyser från denna studie visar hur informationsflödet sprids mellan tidningarna och hur de med hjälp av ett gemensamt underlag har konstruerat händelsen. Samtliga tidningar gör sin egen tolkning av Järnrörsskandalen med hjälp av individuella källor och perspektiv. Expressens gestaltning av avslöjandet ifrågasätts aldrig utan godtas i samtliga tidningar som vi tittat på..

Sverige har under lång tid varit ett av få länder i Västeuropa där ett radikalt högerpopulistiskt parti inte haft väljarmässiga framgångar. Detta har numera förändrats och Sverigedemokraterna finns idag representerade i Riksdagen. Samtidigt har det under senare år skett en betydande ökning av hatbrott med främlingsfientliga motiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hurvida det finns något samband mellan Sverigedemokraternas stöd och begångna hatbrott på kommunnivå. En regressionsanalys av tvärsnittsdata genomförs utifrån minsta kvadratmetoden (OLS), där resultatet visar på att variationen i partiets stöd enbart förklarar en liten andel av variationen i hatbrott.

En vanlig inställning är att ingen ska behöva tigga i dagens välfärdsamhälle. I och med ökadrörlighet och globalisering har dock tiggeri som fenomen blivit allt synligare på våra gator iGöteborg. Medierna uppmärksammar frekvent tiggeri vilket även gör det till en aktuell del avallas vår verklighet. I Göteborgs stad är även tiggarna en grupp människor som dykt upp påsocialpolitikens agenda. Syftet med denna studie är därför att undersöka lokala politikers bildav tiggeri i Göteborgs stad samt dess kopplingar till samhällsdiskursen.

A controversial party?s entry into parliament - a review of Expressen?s depiction of the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna)The purpose of this essay was to study how Expressen presents the Sweden Democrats, as well as reasoning about the effects this depiction could have on the citizens? opinion. Using a quantitative method I studied 122 articles, and through a qualitative method four of these could be further analyzed to reach a deeper result. The theoretical perspective that was applied in this study was primary agenda-setting and framing theory, to illuminate the power of media. The result showed that a prominent theme was to present Sweden Democrats as racists.

The purpose of this study is to present populism as a political phenomenon and to impose focus on the rightwing populist parties that are active in Scandinavia. This essay begins with a presentation of the three rightwing political parties in Scandinavia. The rightwing populist parties have successfully developed their rhetoric and effectively influenced the political establishment in Sweden, Norway and Denmark. The parties that the essay focuses on are theSwedish democrats (SD), the Norwegian Progress party (FRP) and the Danish People`s party (DF). These parties are interesting in the sense that they share many opinions and are active in comparable political atmospheres, but also that they use approximately the same rightwing populist rhetoric as a way of exerting leverage on political policy.The theoretical segment is constructed on a descriptive historical background of populisms three different phases.