Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva riksdagsledamöternas twittrande och försöka lyfta framnågot av det som kännetecknar Twittermediet. Det uppfylls genom att besvara frågorna:? Vilken typ av interpersonella språkhandlingar utförs i riksdagsledamöternas twittrande?? Hur kan man kategorisera och beskriva de interpersonella språkhandlingarna?? Skiljer sig språkhandlingarna åt beroende på parti-, blocktillhörighet eller kön?? Finns det några språkliga särdrag som är typiska för riksdagsledamöternas användande avTwittermediet?Frågorna besvaras genom att undersöka alla tweets som skrevs av någon ledamot av Sverigesriksdag den 5 mars 2013. Uppsatsen beskriver flera aspekter av riksdagsledamöternas twittrande. Vanligaste allmänna språkhandling är ett påstående, ibland följt av en fråga.

The aim of this study was to determine to what degree the framing of the political party the Sweden Democrats had changed in swedish media, from 2010 in contrast to 2012. Particular interest was directed towards the framing of the party as a problem.This was done by studying the news articles during 12 weeks in 2010, and 12 weeks in 2012, in the newspapers Aftonbladet and Expressen. These particular newspapers were especially interesting to study since they have been outspokenly critical of the party. Both of the newspapers can be said to be among the most clearly critical towards the Sweden Democrats.I studied 256 published articles retrieved through the news database Newsline. Quantitative content analysis was used to determine patterns and tendencies.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

Problemformulering och syfteI och med internet och sociala mediers framväxt har förutsättningarna för hur politiska partier kommunicerar med sina väljare förändrats och det finns idag en helt ny möjlighet för dessa att öppna upp för dialog med allmänheten, en möjlighet som inte fanns i traditionella medier. Syftet med vår uppsats är att studera hur Sverigedemokraterna och Miljöpartiet över tid har utvecklat hur de kommunicerar via sina digitala kanaler inför valen 2010-2014.Metod och materialInlägg från Sverigedemokraternas och Miljöpartiets Facebook, Twitter och hemsidor samlades in under en tidsintervall på två veckor före valdagen 2010 respektive 2014. Inläggen analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.HuvudresultatResultatet visar att både Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har utvecklat sin digitala kommunikation mellan valen 2010 till 2014. Under 2010 visade inget av partierna någon särskild förståelse för hur digitala kanaler bör användas men till 2014 har de båda utvecklats och visat sig ha en viss strategi bakom sin kommunikation. Under 2010 var båda partiernas kommunikation envägskommunikativ, något som förändrades till tvåvägskommunikation under 2014, främst hos Miljöpartiet..

This paper examines how the Swedish nationalistic political party Sverigedemokraterna communicates regarding the crisis they experienced when the Swedish newspaper Expressen published a few video clips of three, in that time, highly important party members that got in an argument after a late night of drinking. Two of the party members were at the time of the publication the members of the Swedish parliament and all of them had important senior positions in the party. In the argument one of the party members used abusive, offensive, sexist and racist language while all acted threatening and even armed themselves with iron bars from a nearby construction site.The aim of this paper is to examine how the party Sverigedemokraterna conducts their crisis communication, if they apologies and the fashion of the apology. A press conference with the party leader and the most active user of abusive language and also an interview with the second member of parliament who is involved in the argument are studied. The rhetorical arena is used to describe and pinpoint the most important stakeholders in the crisis.

AbstractTitle: The Sweden Democrat is coming! ? A quantitative study of the framing of the Sweden Democrats in the local press during the month of the parliamentary election in 2010 (Sverigedemokraten kommer! ? En kvantitativ studie av hur Sverigedemokraterna gestaltades i lokalpressen under månaden för riksdagsvalet 2010)Number of pages: 41 (42 including enclosures)Author: Tobias EnefalkTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Autumn 2010University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media, Uppsala UniversityPurpose/Aim: This essay seeks to study how the Swedish political party the Sweden Democrats was framed in Swedish local press during the month of the parliamentary election in 2010. The study is based upon eight local newspapers located in the municipalities where the voting result for the Sweden Democrats increased the most and the least.Material/Method: The material consists of 263 articles from eight different local newspapers gathered from the month of September 2010 (the month of the election). Using a quantitative content analysis and a cluster analysis inspired by Matthes & Kohring, a comparison of the framing is made between the different newspapers. The results of this comparison are then analyzed and discussed by applying theories of political communication, media logic and framing.Main results: The results show that some similarities and some differences occur regarding the framing of the Sweden Democrats between the different newspapers.

The Sweden Democrats achieved great progress in the latest election in the Swedish municipals. The party is now closer than ever concerning reaching the Swedish parliament. This thesis examines the Sweden Democrats in the Swedish municipals with the aim to find out which municipal factors that led to their progress. By looking at the percentage share of unemployment, the percentage share of foreigners, the percentage share of education, average income, traditional political colour, average age, criminality, early representation of a party hostile to foreigners, the municipal type and the sickliness in the municipals I find out which factors explain the progress of the Sweden Democrats. The thesis is an empirical quantitative study build on statistics by the help of regression analysis and diagrams.

The foundations of the Swedish labour market have shifted due to a number of new circumstances affecting its framework. Employment is no longer a right taken for granted but rather something one should work hard to achieve. Given the new conditions, employers are not only trying to ensure their own businesses survival but also uphold the structures of our society. Competition between enterprises forces management to forge new boundaries to maintain profitability.Concerns have arisen whether or not these so called management strategies are within the limitations of the law. As a result and as a response to the design of the labour laws creativity is peaking to overrun the statutory regulations.

I valupptakten hösten 2010 fick Sverigedemokraternas två valfilmer oerhört genomslag i media, och hade inte mindre än en halv miljon visningar på Youtube, på bara några få dagar. Denna här uppsatsen undersöker vilka strategier som ligger bakom ett sådant genomslag i media. Frågeställningen försöker besvara vilka verklighetsbeskrivningar som TV4 respektive Sverigedemokraterna (SD) ger i sitt pressmaterial angående lanseringen av SD:s två valfilmer, och vad de får för effekter.Uppsatsen analyserar nyckelord som används, vilken ram de sätter på situationen och om SD använder sig av anti-etablissemangsstrategin. Den diskuterar också omkring problemformuleringsprivilegiet, det vill säga att den som formulerar frågeställningen alltid äger tolkningsföreträdet till den.Uppsatsens slutsats är att SD:s strategi vid lanseringen av valfilmen var att synliggöra och förstärka avståndet mellan SD och etablissemanget, såväl till politiska partier som till media. SD använde sig av de egna problemformuleringarna massinvandring och censur, som i sin tur skapade egna ramar, till vilka enbart SD hade tolkningsföreträde.

Title: How to Construct the Perfect Scandal ? a study of the news reported by Expressen concerning the SD-scandalAuthor: Linnea IvarssonThis C-paper presents the incident concerning the political party Sverigedemokraterna in Expressen in November 2012. The newspaper was the main source of the news reporting with the mobile phone camera film from the occurance and led the way of the news reporting in Sweden about three party members.The paper investigates how the story telling of the so called SD-scandal was constructed, using Critical Discourse Analysis as the analysis method combined with selected parts from the analysis method of critical linguistics. The theories that have been used to establish the results of the analysis are Critical Discourse as a theory based on Norman Fairclough and Teun A. van Dijks theoretical keystones combined with Sigurd Allerns and Ester Pollacks theories and schematic point of view on the constructions of political scandals in media.With the theories and analysis methods above mentioned the results turned out to confirm the theory about how political scandals in media are constructed and designed with certain strategies and agenda.

Syftet med studien har varit att studera om de politiska partierna i kommunfullmäktige Halmstad är avideologiserade genom att studera vad respektive parti anser vara orsak till ungdomsbrottsligheten samt hur de ser på lösning till ungdomsbrottsligheten. Studien utgår ifrån tre olika perspektiv; det individorienterade, det samhällsorienterade och det samhälls- och individorienterade perspektivet. Vidare har syftet varit att studera var Sverigedemokraterna står i relation till de övriga partierna i det valda politikområdet. I studien användes en kvalitativ metod som utgjordes av samtals intervjuer med en representant från respektive parti med kunskap och kompetens inom det valda ämnesområdet, ungdomsbrottslighet. Intervjuerna avsågs ge en fördjupad kunskap om vad respektive parti anser vara orsak till ungdomsbrottslighet samt vad de fokuserar på för att förebygga ungdomsbrottsligheten i framtiden.

   Den här fallstudien försöker beskriva uppkomsten av populism i Kungälvs kommun. Innan valet 2010 fanns inga aktiva populistiska partier i Kungälvs kommunfullmäktige, efter valet 2010 hade drygt var 10:e invånare i kommunen röstat på ett populistiskt parti och efter valet finns det numera två aktiva populistiska partier i kommunen, Sverigedemokraterna och Utvecklingspartiet.Den här studien riktar sig främst mot att undersöka existensen av Utvecklingspartiet, eftersom jag drar slutsatsen att Sverigedemokraternas intåg i kommunfullmäktige beror på rikstrenden, då det saknas en kommunal politik.   Utvecklingspartiet uppstod som effekter av ett internt politiskt bråk inom Moderaterna och som ett resultat av olika uppfattningar om hur kommunen bör ledas och organiseras. Uppsatsen tar med hjälp av kända forskare som Erlingsson, Panizza och Peters fram orsaker till varför de kommunala partierna har ?misslyckats? med styret, som gjort att två nya partier har fått grogrund och lyckats etablera sig.     Orsakerna har bland annat visat sig vara att den nya organisationsmodellen POF har givit uttryck för många olika åsikter om hur kommunen skall agera samt att en avsaknad av policys kring hur den politiska dialogen skall praktiseras har givit uttryck för missnöje bland politikerna. Detta missnöje är grunden för skapandet av Utvecklingspartiet och det tillsammans med redan existerande kommunala ?misslyckanden?, olika projekt som har retat upp olika delar av kommunens invånare i sakfrågor, har utvecklat populismen inom Kungälvs kommun..

No one believes in Åkesson - a comparative study on the evening press and the publicservice reporting on the Swedish Democrats before the 2014 election.The purpose of this essay was to study how Aftonbladet and Ekot reports about the SwedishDemocrats before the election 2014, as well as comparing the two medias and reasoningabout their agendas towards the party. The tabloid, Aftonbladet, is one of the biggestnewspapers in Sweden, which depends on counter sales and commercials. Ekot, which is apart of public service, is state-funded and regulated by certain guidelines. Using aquantitative method we studied 80 articles, and through a qualitative method, six of thearticles were analyzed to reach a deeper understanding. The theories primary used in thisstudy were agenda-setting and framing, to stress the power of media.

Uppsatsens syfte är att söka fram vanligt förekommande islamofobiska åsikter och motargument och undersöka om motargumenten kan vara användbara ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har valt att använda textanalys som metod. Utifrån artikeln Muslimerna är vårt största utländska hot, författad av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, har jag hämtat de islamofobiska åsikterna då det finns goda skäl att anta att artikeln ger röst åt de mest vanliga främlingsfientliga åsikterna.I uppsatsen redogör jag för den kritik som uppkom i samband med publiceringen av Jimmie Åkessons debattartikel. Kritiken och motargumenten har jag valt att söka på Internet. Det rör sig främst om debattartiklar som publicerats i de stora dags- och kvällstidningarna.