Den hÀr studien beskriver hur det har varit och hur livet Àr idag för tre grupper av Àldre invandrare med annat modermÄl Àn det svenska och hur det svenska sprÄket har pÄverkat deras liv. I Sverige förvÀntas populationen av Àldre invandrare öka i de nÀrmaste Ären dÀrför Àr det viktigt att försöka fÄ en ökad kunskap om deras liv ? hur det har varit ? hur det Àr och vilka eventuella hinder och förvÀntningar de ser inför sitt Äldrande i relation till det svenska sprÄket. Studien Àr baserad pÄ empirin som kommit frÄn tre fokusgruppintervjuer med Àldre invandrare. De tre grupper har besvarat intervjufrÄgor och dÀrmed har de varit fria att berÀtta om sina erfarenheter, tankar och egna liv.

Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra hur svenska ungdomar som arbetar inom servicebranschen i Sverige respektive Danmark ser pÄ arbete. Vad driver vissa ungdomar att ta steget över till den danska arbetsmarknaden, medan andra vÀljer att stanna kvar i Sverige? Avsikten Àr att undersöka detta utifrÄn utbildningsbakgrund, kön, social klass, familjesituation och Älder för att se om det finns nÄgra samband mellan dessa faktorer och val av land att arbeta i. Vi har gjort en enkÀtundersökning bland svenska ungdomar som arbetar inom handel i Sverige respektive Danmark. De resultat vi har fÄtt fram visar att de frÀmsta motiven till att arbeta i Danmark för dessa ungdomar Àr en högre lön och en bÀttre arbetsmarknad i Danmark.

En jÀmforelse mellan tvÄ olika typer av arbeten inom datorgrafik varav det ena Àr utfört pÄ en mindre firma i Sverige som producerar spel för casinomarknaden medan det andra arbetet var utfört pÄ ett stort postproduktionsföretag belÀget i centrala London. Arbetet Àr tÀnkt att belysa och jÀmföra vÀrdet av specialisering inom ett litet omrÄde och en bredare typ av kunskap..

Undersökningens syfte Àr att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i lÀromedel i svenska som andrasprÄk. Dessa lÀroböcker Àr för mÄnga vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige dÄ böckerna inte bara ger information om sprÄket utan ocksÄ om svenska traditioner, levnadssÀtt och hur man klarar sig i samhÀllet.I resultatet framgÄr att lÀroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invÄnare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del Àr relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer ocksÄ vilket kan vara ett problem dÄ lÀsaren, d.v.s. invandraren fÄr en skev och vinklad bild av verkligheten..

WHO har tagit fram riktlinjer gÀllande fysisk aktivitet för att motverka fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet kan innehÄlla kondition, koordination och styrka i olika former. Har man nÄgon form av fysisk, utvecklingsmÀssig eller intellektuell funktionsnedsÀttning bör WHO:s riktlinjer gÀllande fysisk aktivitet följas i största möjliga mÄn. I Polen, liksom i Sverige har varje individ rÀtt till utbildning. I Polen har alla individer skolplikt till 18 Ärs Älder.

Modern förhandlingsteknik arbetades fram av FBI och Scotland Yard efter den dramatiska gisslansituationen i MĂŒnchen 1976. Svensk polis utbildade förhandlare som kallades in vid mycket extrema situationer sĂ„som flygplanskapningar. Efter hĂ€ndelsen pĂ„ Möja 1995 dĂ€r en psykiskt sjuk man sköts ihjĂ€l, började svensk polis att utveckla sin strategi kring sĂ€rskild hĂ€ndelse och man började se sig om efter andra sĂ€tt att lösa liknande situationer pĂ„. Förhandling anvĂ€nds idag i ett mycket vidare spektrum Ă€n tidigare. Idag anvĂ€nds förhandlare Ă€ven vid mindre hĂ€ndelser för att undvika vĂ„ldsamheter, som exempel gripande av farliga personer, hjĂ€lpa sjĂ€lvmordsbenĂ€gna personer och omhĂ€ndertagande av psykisk sjuka.

BogsÄr sÀnker vÀlfÀrden för de grisar som drabbas av det. BogsÄr har blivit ett uppmÀrksammat djurvÀlfÀrdsproblem och branschen försöker jobba förebyggande för att minska förekomsten av dem. BogsÄr kan liknas vid trycksÄr hos mÀnniska och drabbar frÀmst suggor under laktationstiden dÄ de ligger ner mycket. Det rÄder oenighet i hur bogsÄr utvecklas. Vissa studier visar pÄ en utveckling dÀr sÄret startar med att epidermis skadas.

Inom stadsplanering har vi sett att kvaliteten i det offentliga rummet har minskat under det senaste Ärhundradet. Under 1960-talet utvecklades det, exempelvis, i Sverige en modell för stadsplanering med hÀnsyn till trafiksÀkerhet, SCAFT (Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för trafiksÀkerhet), som strÀvade efter separering av de olika trafikslagen. Trafikseparering av de olika trafikgrupperna medförde samtidigt separering av funktioner och sociala företeelser i det offentliga rummet. Det gjorde att stÀderna prÀglades av rum avsedda för transport och inte för social interaktion med vackra och inbjudande platser att vara pÄ. En motsatt modell har dÀremot utvecklats i andra lÀnder i Europa.

Sverige har traditionellt sett haft en negativ instÀllning till erkÀnnande och verkstÀllighet av utlÀndska domar. Enligt 3 kap 2 § utsökningsbalken krÀvs stöd i lag för erkÀnnande och verkstÀllighet av en utlÀndsk dom i Sverige.Sedan Sveriges intrÀde i EU, och Bryssel I-förordningens införande, har synen pÄ domar som hÀrrör frÄn medlemstater inom EU förÀndrats. Det kan numera sÀgas att fri rörlighet av domar förekommer inom EU. Det leder till att Sverige erkÀnner och verkstÀller utlÀndska domar som har avgjorts inom EU.Mellan Sverige och tredje land Àr lÀget ett annat. Problem uppstod dÄ Nacka tingsrÀtt valde att lÀgga amerikanska domar till grund för en svensk dom, utan stöd i lag.

Idag finns det mÄnga outforskade omrÄden nÀr det handlar om anvÀndandet av prydnadsgrÀs i Sverige, inte minst vad det gÀller hÀrdighet. Utbudet pÄ de svenska plantskolorna Àr ofta litet och möjligheten att hitta information om prydnadsgrÀs för svenska förhÄllanden Àr begrÀnsat och mycket svÄra att hitta. Med tanke pÄ att Poaceae Àr en stor familj bland vÀxter finns det förvÄnansvÀrt fÄ arter och sorter att vÀlja mellan i Sverige. Med bakgrund av detta vill jag i min uppsats undersöka och diskutera möjligheten att finna nya, mindre beprövade slÀkten, arter, sorter och hur dessa kan anvÀndas i Sverige. .

Syftet med detta studium Àr att studera skillnader och likheter i attityder angÄende inklusiv utbildning i Kina och i Sverige; skall alla barn gÄ i samma skola? Detta görs genom kvalitativa studier bland nÄgra av skolans aktörer i de respektive lÀnderna. Som metod anvÀndes djupintervjuer. Den yttre likheten med en obligatorisk nioÄrig skolgÄng i de bÄda lÀnderna sammanföll med en överraskande stor inre likhet i form av ett gap mellan skolpolitisk retorik och praktik. Det offentliga mÄlet i Sverige Àr ?en skola för alla?, men i praktiken gÄr skolan mot allt större segregering av elever.

Antalen ensamkommande barn/ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl har markant ökat. Migrationsverkets prognoser pekar inte heller pÄ att ökningen kommer att avstanna. DÄ barnen kommer till Sverige har de ofta olika traumatiska hÀndelser med sig i bagaget men tidigare studier frÄn barn i konfliktlÀnder visar att det Àr förhÄllanden i ankomstlandet som kommer att pÄverka dem pÄ sikt. DÀrför Àr en etablering i samhÀllet av stor betydelse för de ensamkommande barnens/ungdomarnas framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan vara bidragande för en gynnsam etablering i samhÀllet.

KlimatförÀndringen Àr en aktuell frÄga och ett förÀndrat klimat kommer att inverka pÄ  utbredningen av vektor-burna sjukdomar sÄsom malaria. Malaria Àr en sjukdom som Àr extremt klimatkÀnslig och det dör miljontals mÀnniskor i sjukdomen varje Är. Syftet med studien Àr att se vilka samband som finns mellan malaria och klimatförÀndringen i Sverige. Finns nÄgon risk för malariaspridning i Sverige Är 2100 pÄ grund av den pÄgÄende klimatförÀndringen. Studien baseras pÄ fem intervjuer med forskare som Àr insatta i malaria och klimatförÀndringen.

Detta arbete har jÀmfört penningpolitiken som bedrevs i Japan under 90-talet och början av 00-talet med den situation som Sverige stod inför i början av 2015. Syftet var att klargöra i fall Sveriges riksbank hade nÄgot att lÀra frÄn situationen i Japan och utreda om Sverige befann sig i en likviditetsfÀlla. Arbetet har haft en kvalitativ forskningsstrategi med makroekonomisk inriktning och anvÀnt sig av en komparativ forskningsdesign. Data samlades in genom en litteraturstudie. AvgrÀnsningar till att endast behandla penningpolitiken irespektive land gjordes samt att fokusera pÄ BNP, rÀnta och inflation.

Denna rapport syftar till att undersöka hur NCC i Sverige kan ta lÀrdom av NCC i Finland för att effektivisera sitt eget industriella bostadsbyggande. I rapporten behandlas synen pÄ prefabbyggande inom NCC Sverige idag, prefabindustrins struktur samt en jÀmförelse med NCC Finland. Arbetet har utförts inom ramarna för ett examensarbete i bÄde Sverige och Finland. I Sverige har tvÄ examensarbetare jobbat, i Finland en. Arbetet har resulterat i en generell beskrivning av förhÄllandena i Sverige och Finland, faktorer som skiljer sig signifikant mellan de bÄda lÀnderna har utförligt analyserats.