Syftet med uppsatsen Àr undersöka huruvida utbildningsnivÄ och arbetssituation har ett samband med attityder till invandring i Sverige idag. I litteraturen finns det förklaringar som menar att lÀgre utbildade individer hyser mer negativa attityder mot invandrare och invandring jÀmfört med högre utbildade individer som genom sin utbildning fÄr ett mer upplyst perspektiv som hÀmmar de negativa attityderna. Det förekommer Àven förklaringar som menar att arbetslöshet och en upplevd konkurrens frÄn invandrare leder till negativa attityder mot invandrare och invandring. I den hÀr uppsatsen anvÀnds material frÄn European Social Survey 2012 för att se hur attityderna mot invandring och invandrare ser ut i Sverige idag. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ hypoteser.

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur diskrimineringen pÄ arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta stÄndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svÄrt att inkluderas pÄ svensk arbetsmarknaden pÄ grund av diskriminering, pÄ grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gÄtt genom det svenska skolsystemet stÄr det kvar ett hinder för dem att inkluderas pÄ arbetsmarknaden pÄ grund av fördomar.

Syftet med följande studie Àr att undersöka betydelsen av estetiska lÀroprocesser i svenskundervisning. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur och varför lÀrare valt att arbeta med estetiska lÀroprocesser i svenskundervisningen pÄ gymnasiet, samt vilka möjligheter och begrÀnsningar lÀrarna ser i sitt arbete. I undersökningen kommer jag fram till fyra övergripande omrÄden inom vilka störst potential för arbetat med de estetiska lÀroprocesserna i svenskundervisning Äterfinns. Det första omrÄdet rör att fÄnga eleven medan de övriga tre Àr mer elevrelaterade. 1.

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Svenskundervisning för invandrare Àr en mÄngfacetterad verksamhet med mÄnga olika undervisningsinslag. Undervisningen syftar frÀmst till att ge kursdeltagarna sprÄkliga kunskaper och fÀrdigheter samtidigt som det finns ett behov av arbetslivs-, kultur- och samhÀllsstudier inom ramen för sfi. Behovet har sin grund i sprÄkets roll som kulturbÀrare samt i undervisningens kommunikativa mÄl som finns presenterade i styrdokumenten för sfi. Arbetslivs-, kultur- och samhÀllsstudier Àr olika vanligt förekommande i sfi-undervisningen. Vardagslivsundervisning anses vara det undervisningsinslaget som det Àr svÄrast att undervisa i.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur vuxna invandrare upplever sin stress, sina stressreaktioner samt hur de hanterar sin stress. För att uppfylla detta anvĂ€ndes en kvalitativ metod. UtifrĂ„n de presenterade teorierna formulerades ett halv-strukturerat intervjuformulĂ€r för att fĂ„ informanterna att fritt berĂ€tta om sina egna upplevelser av stress. I undersökningen deltog 11 personer i Ă„ldrarna 21-60 Ă„r. Åtta av informanterna var kvinnor och tre var mĂ€n.

För etthundrafjorton Är sedan sa en man vid namn Oskar Trapp att Helsingborg behöver ett museum. Etthundratolv Är senare invigdes Dunkers Kulturhus, ett efterlÀngtat tillskott tillkulturutbudet i staden. Under de tvÄ Är som huset har funnits har vissa grupper lyst med sin frÄnvaro. En av de grupperna Àr invandrare. Eftersom Dunkers Kulturhus ska finnas dÀr för allasÄ behövdes det en plan för att locka invandrare till huset.

I detta examensarbete presenteras en studie med syftet att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till uttalsundervisning pÄ SFI. En webbaserad enkÀtundersökning har frambringat kvantitativ och kvalitativ data. Resultatet visar att uttalsundervisningens roll i sprÄkundervisningen varierar stort bland SFI-lÀrare.Slutsatsen Àr att trots tillgÀngliga metoder med stöd i aktuell forskning, formuleringar i styrdokument, konsekvenser för inlÀrarens sprÄkutveckling och socialisering, uttalsundervisning bortprioriteras av vissa lÀrare. Endast en knapp majoritet av den uttalsundervisning som förekommer Àr systematisk utformad och avsaknad av generella inriktningar visar pÄ en instabilitet rörande uttalstrÀning i SFI-utbildningen. NÄgra lÀrare visar dock pÄ specifika insikter om just prosodins och satsintonationens betydelse för uttalsutvecklingen; för de studerande innebÀr resultatet att av lÀraren medvetet utformad uttalsundervisning i utbildningen Àr slumpartad. .

I den svenska skolan i dag finns elever med ursprung frÄn en mÀngd olika delar av vÀrlden. DÀremot Àr de yrkesverksamma vuxna till allra största delen svenska. VÄra invandrarelever möter sÀllan vuxna frÄn den egna kulturen i de miljöer de vistas större delen av sin vakna tid. SÄvÀl ute i samhÀllet som i skolan saknas yrkesverksamma invandrare som kan tjÀna som förebilder för dessa ungdomar. VÀrst drabbade Àr flickorna eftersom invandrarkvinnor toppar statistiken över arbetslöshet och sjukskrivningar.

Uppsatsen har till syfte att analysera och utvÀrderar fyra lÀroböcker i Àmnet svenska för invandrare. TvÄ problemformuleringar besvaras: vad bör en lÀrobok i sfi pÄ nybörjarnivÄ för vuxna innehÄlla och vad Àr tecken pÄ god kvalitet för en lÀrobok i sfi. Analysen visar att en lÀrobok i sfi pÄ nybörjarnivÄ för vuxna bör innehÄlla ett stoff som Àr korrekt, aktuellt och objektivt. Stoffet ska ocksÄ vara anpassat till rÀtt stadium och Älder för mÄlgruppen samt presenterat pÄ ett sprÄk som Àr begripligt för den som ska ta del av innehÄllet. Stoffet bör vidare spegla det mÄngkulturella samhÀllet, bestÄ av olika typer av texter samt behandla olika sprÄkliga element som grammatik, ordförrÄd och ordförklaringar, uttal och prosodi pÄ ett varierat och autentiskt sÀtt.

Vi lever i ett mÄngfaldssamhÀlle dÀr alla medborgare ska ha rÀtt till lika service frÄn förvaltningen. NÀr förvaltningen utformar sin lagstadgade serviceskyldighet mÄste man beakta mÄngfalden som ska genomsyra hela verksamheten. Men frÄgan Àr om det skett en anpassning för invandrare för att servicen ska omfatta denna grupp ? vilket vi undersöker. Kan man i anpassningen se att demokrativÀrden fÄtt stÄ tillbaka för ekonomiska vÀrden?I en normativ och empirisk studie undersöker vi vilka anpassningar förvaltningen, specifikt FörsÀkringskassan, gjort för att möta invandrare.

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras pÄ den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker Àven om förhÄllandet skiljer sig nÀr vi endast tittar pÄ gruppen kvinnor, och gör en jÀmförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi anvÀnder oss av tvÄ modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. VÄra resultat ger tydliga indikationer pÄ lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en Ànnu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en sÄ kallad dubbel diskriminering, dÀr den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön Àn invandrarkvinnor..

Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida sfi (svenskundervisning för invandrare)-bransch har varit en lyckad socialpolitisk satsning frÄn Linköpings kommuns sida. Med intervjuer som det största empiriska materialet behandlar uppsatsen Àmnen som anses vara relevanta för eleven pÄ sfi-bransch. Sfi-bransch framtrÀder som en plats för lÀrdom men ocksÄ som en del av en kedja av restriktioner som tillsammans motverkar syftet med sfi, det vill sÀga att berÀttiga sig ett arbete och i vidare mening integreras. Uppsatsen diskuterar Àven enheter som under studien framtrÀtt som betydelsefulla för eleven, utifrÄn syftet med sfi. Med teoretisk utgÄngspunkt i Bourdieus symboliska kapital ger sig mÄnga intressanta aspekter inom sfi-utbildningen tillkÀnna..

Titel: NyanlÀnda invandrare och deras medievanorFörfattare: Joel AbrahamssonUppdragsgivare: Hadda Konsult ABKurs: MK1500, Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias FÀrdighSidantal/antal ord: 38 exklusive bilagor/ 14 900 ord exklusive bilagorSyfte: Att undersöka hur nyanlÀnda invandrares medievanor ser ut, utifrÄn tre aspekter; medieanvÀndning, hur aktiv man Àr vad gÀller införskaffande av samhÀllsinformation och faktorer som pÄverkar val av tillvÀgagÄngssÀtt för att tillskansa sig information.Metod: EnkÀtundersökning med 47 frÄgor och sex svarsalternativ pÄ de flesta frÄgorna.Urvalsgrupp: Drygt 180 nyanlÀnda invandrare som genomförde samhÀllsorientering vid Göteborgs enhet för samhÀllsorientering för nyanlÀnda invandrare, ett obligatoriskt moment för alla som fÄr uppehÄllstillstÄnd av asylskÀl eller Àr anhörig till nÄgon med uppehÄllstillstÄnd av asylskÀl.Huvudresultat: NyanlÀnda invandrares medievanor Àr till stor del precis lik den svenska befolkningens medievanor. Detta innebÀr att tidigare forskning och teorier till stor del gÄr att tillÀmpa pÄ gruppen. Endast vad gÀller sociala medier och nyheter via Internet gÄr det att se nÄgon skillnad. DÀr Àr nyanlÀnda invandrare betydligt aktivare. NyanlÀnda invandrare Àr aktiva ocksÄ vad gÀller sökandet efter samhÀllsinformation.Vid kommunikation med nyanlÀnda invandrare Àr sprÄket en viktig faktor att ta hÀnsyn till.