Studien bygger pÄ en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf HjÀltar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag pÄ hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat pÄ att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhÀllet. Studien visar hur invandrare framstÀlls som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sÀtts i en stark motsatsbild till ?svenskar? och ?svenskhet?.

En undersökning av hur stort utrymme och i vilka sammanhang som invandrare respektive svenskar fÄr synas i lokalpressen. Tidningarna Sundsvalls Tidning och NSD jÀmfördes under en veckas tid och resultatet sammanstÀlldes..

Syftet med uppsatsen Àr att med diskursanalys undersöka hur det dalgliga talet om invandrare ser ut pÄ diskussionsforumet Passagen.se underkategorin svenska samhÀllet. Dessutom vill vi ta reda pÄ hur invandrare konstrueras som problem och hur det Àr legitimt att tala om invandrare pÄ forumet.Tidigare forskning inom Àmnet har gjorts med diskursanalys pÄ talet om invandrare i media, intervjuer och dagligt tal, men frÀmst i andra lÀnder och inte pÄ internet. Vid diskursanalys gÄr teori och metod hand i hand, vilket innebÀr att de begrepp som vi presenterar i teorin anvÀnder vi till stor del i analysmetoden. I analysen fann vi en mÀngd diskurser i talet om invandrare, vilket resulterade i en dominerande kritisk instÀllning och en underrepresenterad liberal instÀllning till invandrare. Invandrare konstrueras som problem genom att ?de? begÄr brott, luras, hotar vÄr kultur, konspirerar mot oss, Àr kostsamma och pÄ det hela taget Àr alltför mÄnga.

Syftet med min studie var att belysa och jÀmföra sprÄkpolitiken i Sverige ochTyskland med sÀrskilt fokus pÄ styrdokument som gÀller sprÄkundervisning avnyanlÀnda vuxna invandrare. FrÄgestÀllningarna som studien skulle besvara varföljande: Vad Àr det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildestillgÄng till sprÄk bÄde vad gÀller modersmÄl och andra sprÄk? Hur organiserasundervisningen i andrasprÄk för vuxna nyanlÀnda i Sverige respektive Tyskland?Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gÀllerorganisation av andrasprÄksutbildning för nyanlÀnda vuxna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod, dÀr materialurvalet bestod av tyska ochsvenska lagtexter inom relevant omrÄde.Resultatet visade att Sveriges sprÄklag garanterar den enskildes tillgÄng till sprÄk bÄdevad gÀller modersmÄl och annat sprÄk Àn modersmÄl. Tyskland saknar sprÄklag, somtyder pÄ att Tyskland inte kÀnner behovet av att reglera det tyska sprÄket i förhÄllandetill andra sprÄk. Tyska Àr ett starkt sprÄk inom ett nationellt och internationelltsammanhang.

Mot bakgrund av dagens lÀroplaners betoning av att elever inom olika utbildningsnivÄer och frÄn olika kulturella kontexter ska kunna tillgodogöra sig information i text och bild inom olika Àmnen, Àr syftet för denna uppsats att undersöka bilders betydelse för lÀrsförstÄelsen hos vuxna andrasprÄksinlÀrare i Sfi - svenskundervisning för invandrare. Metoden jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod med uppföljande individuella intervjuer. Informanterna delades upp i tvÄ grupper av vilka den ena gruppen fick lÀsa en text med tillhörande bilder samtidigt som den andra gruppen fick lÀsa motsvarande text men utan bilder. Efter lÀsningen fick samtliga informanter svara pÄ ett antal övningsuppgifter till texten. Resultatet visade sig bli att de informanter som lÀst texten med bilder fick ett bÀttre utfall pÄ övningsuppgifterna Àn de som lÀst texten utan bilder.

Den hÀr studien beskriver hur det har varit och hur livet Àr idag för tre grupper av Àldre invandrare med annat modermÄl Àn det svenska och hur det svenska sprÄket har pÄverkat deras liv. I Sverige förvÀntas populationen av Àldre invandrare öka i de nÀrmaste Ären dÀrför Àr det viktigt att försöka fÄ en ökad kunskap om deras liv ? hur det har varit ? hur det Àr och vilka eventuella hinder och förvÀntningar de ser inför sitt Äldrande i relation till det svenska sprÄket. Studien Àr baserad pÄ empirin som kommit frÄn tre fokusgruppintervjuer med Àldre invandrare. De tre grupper har besvarat intervjufrÄgor och dÀrmed har de varit fria att berÀtta om sina erfarenheter, tankar och egna liv.

Rajic, M Diabetes mellitus typ II. Hur invandrares egenvÄrd av diabetes typ II pÄverkas av sprÄksvÄrigheter kultur och kön. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad 2011. Diabetes mellitus typ II Àr en kronisk sjukdom som drabbar vuxna mÀnniskor. Idag sjunker debuten i allt lÀgre Äldrar.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vari det speciella med sÀrskolans pedagogiska arbete bestÄr genom en undersökning om hur man arbetar med elever pÄ gymnasiesÀrskolan inom svenskÀmnet. Studien Àmnade Àven ta reda pÄ om gymnasiesÀrskolans pedagogik skiljer sig gentemot den övriga gymnasieskolan. Som grund för undersökningen intervjuades fyra lÀrare pÄ en skola i Norrbotten. Resultatet visade att gymnasiesÀrskolan har en utgÄngspunkt i elevernas speciella behov och förutsÀttningar, vilket gör att undervisningen prÀglas efter varje individ. Genom undersökningen framkom Àven att pedagogiken inom gymnasiesÀrskolans svenskundervisning bland annat erbjuder struktur, laborativt material och ett individanpassat innehÄll.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och det finns intentioner till integration i samhÀllet och dess olika instanser. Skolan Àr en instans dÀr barn, ungdomar och vuxna med olika bakgrund möts. Studenter med svensk bakgrund och studenter med utlÀndsk bakgrund agerar inom skolan och det sker en kategorisering av studenterna i kategorierna svenskar och invandrare. Syftet med studien Àr att lyfta fram och tolka gymnasiestudenters tankar kring begreppen svenskar, invandrare och integration. Ett delsyfte Àr att genomföra en prövning av flödesskrivning som metod.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Det egna modersmÄlet utgör kÀrnan i en individs identitet och Àr centralt för kÀnslan av social och kulturell tillhörighet. SÀrskilt viktigt blir det egna sprÄket i mötet med en ny kultur och ett nytt sprÄk. Att fÄ anvÀnda sitt modersmÄl i det mötet kan bli en sÀker vÀg in i allt det nya. MÄnga andrasprÄksforskare menar att det rÄder stor enighet inom forskningen idag om modersmÄlets viktiga betydelse för flersprÄkiga elevers kunskapsutveckling och andrasprÄksinlÀrning.                      Syftet med följande arbete Àr att via en kvalitativ metod studera, beskriva och analysera en sprÄkinlÀrningsmodell, MBV, modersmÄlsbaserad svenskundervisning för invandrare, söka likheter och skillnader mellan MBV och alfabetiseringsverksamheten pÄ Vallbacksskolan i GÀvle samt visa pÄ nÄgra möjliga utvecklingsomrÄden för den alfabetisering som jag Àr engagerad i. Om en analfabet fÄr instruktioner och förklaringar pÄ sitt modersmÄl ökar förstÄelsen i inlÀrningen och bÄde modersmÄlet och andrasprÄket utvecklas positivt. En modersmÄlslÀrare skulle kunna ge eleverna en djupare förförstÄelse till presenterade ord och begrepp.

Detta Àr en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt Àmne. Metoder som anvÀnds Àr observationer och fokussamtal. UndersökningsomrÄdet baseras pÄ ett projekt i BorlÀnge kommun som kallas för Tusen Ord, dÀr dramapedagoger arbetar sprÄkfrÀmjande i en interaktiv utstÀllning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten pÄ Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 Äringar inom förskolan, Är 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utstrÀckning finns nÀrvarande i den dramapedagogiska verksamheten pÄ Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berÀttande, kommunikation, sprÄk      .

Sammanfattning Betyg och bedömning Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i alla skolformer och inte minst inom kurser för svenska för invandrare (SFI). Skolverkets reviderade kursplaner för SFI-utbildningen visar pÄ tydliga kunskapskrav för alla kurser inom utbildningsgrenen (Utbildning i svenska för invandrare, Skolverket 2012). Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt kunskapskrav och kursplaner anvÀnds i bedömningen av de vuxna deltagarnas kunskaper. Följande frÄgestÀllningar undersöks: 1. PÄ vilket sÀtt anvÀnds kunskapskraven och kursplanen i bedömningen pÄ SFI? 2.

This work deals with the introductory course for immigrants (Introduktionskurs för invandrare ? IVIK) in the Swedish municipalities. I have studied how the participants in this education are brought into a Swedish understanding of religion, both in the formal SO (social studies) and when it comes to informal transferring of values.I have interviewed teachers and school leaders, interviews which I have then analysed.To understand the educational environment, I have used Antonio GramsciŽs theory of hegemony, as I perceive it, as well as Michel FoucaultŽs ideas of power and knowledge.I have found that fostering into a ?Swedish? view on religion appears in the education, implicitly as well as explicitly, though the informants tend to have an ambivalent opinion as to how this should be carried out, and to which extent..

Detta Àr en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt Àmne. Metoder som anvÀnds Àr observationer och fokussamtal. UndersökningsomrÄdet baseras pÄ ett projekt i BorlÀnge kommun som kallas för Tusen Ord, dÀr dramapedagoger arbetar sprÄkfrÀmjande i en interaktiv utstÀllning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten pÄ Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 Äringar inom förskolan, Är 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utstrÀckning finns nÀrvarande i den dramapedagogiska verksamheten pÄ Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berÀttande, kommunikation, sprÄk      .