Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om Àldre Syrianers deltagande i den kommunala ÀldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för Àldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, sprÄktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik Àr inte endast ett svenskt utan Àven ett globalt fenomen eftersom det kommer att stÀlla andra och högre krav pÄ Àldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte Àr att undersöka Àldre syrianers deltagande i den kommunala Àldreomsorgen. Dessutom Àmnas tvÄ frÄgestÀllningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga Àldreomsorgen. Dessutom rör frÄgestÀllningarna vad som kan pÄverka deltagandet i den offentliga Àldreomsorgen och kan det pÄverkas av religiösa, sprÄkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgÄr ifrÄn en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig pÄ en enkÀtundersökning innehÄllandes totalt 31 respondenter.

The aim of this study is to have a deeper understanding about the motivations and the obstacles of an immigrant?s language learning. I have studied the problem with focus on integration and language learning. The study is principally based on deep interviews with Turkish immigrants. I have studied the question by means of a socio-cultural perspective of learning; Mead?s conceptions I, Me and the generalised other; Scheff?s conception, the social bonds and Freire?s conception, dialog and Asplund?s conception social responsiveness.

Denna uppsats Àmnar behandla hur barn i de smÄ storlekarna mellan 62-86 framstÀlls i Hennes & Mauritz-klÀdkataloger. Syftet med studien Àr att uppmÀrksamma hur normer och förestÀllningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klÀdkatalogerna för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen bestÄr av tre H&M-kataloger frÄn Äret 2013. Annonsbilder pÄ barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framstÀlls i olika sorters reklam.

Idén till denna uppsats kom ifrÄn den svenska dokumentÀren Det svenska sveket som sÀndes pÄ SVT den trettonde maj 2007. DokumentÀren behandlade den svenska synen pÄ barnuppfostran ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsÀttas för vÄld i hemmet, samtidigt som samhÀllet idag inte riktar nÄgra specifika ÄtgÀrder mot denna utsatta grupp.Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser pÄ vÄld som en kulturell faktor. De frÄgestÀllningar som vi frÀmst har arbetat efter Àr: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende pÄ uppfostring, barnsyn och förÀldraskap? Vilka konsekvenser innebÀr det för barn att vÀxa upp med aga, enligt vÄra intervjupersoner och forskning?Undersökningen Àr kvalitativ i sin form och baseras pÄ fem intervjuer med professionsföretrÀdare som i sitt yrke möter barn och familjer.

I den offentliga sektorn sker idag en genomgripande övergÄng till att erbjuda service via Internet genom elektroniska tjÀnster, e-tjÀnster. FÄ tjÀnster utvecklas utifrÄn ett anvÀndarperspektiv och mÄnga brister i tillgÀnglighet. Funktionshindrade, invandrare och Àldre Àr tre grupper vars behov sÀllan uppmÀrksammas i utvecklingen av dessa tjÀnster. Detta ökar klyftorna i samhÀllet.Studien undersöker hur metoden personas kan anvÀndas för att kommunicera vilka behov som ett urval av dessa grupper har i sin anvÀndning av offentliga e-tjÀnster. Personas Àr en anvÀndarcentrerad form av mÄlgruppsanalys dÀr anvÀndare representeras genom personliga berÀttelser.

För att bibehÄlla en god hÀlsa under hela livet Àr fysisk aktivitet av stor betydelse. Tidigarestudier har visat att den fysiska aktivitetsnivÄn Àr lÄg bland unga kvinnor med annan kulturellbakgrund Àn svensk, men orsakerna Àr emellertid relativt okÀnda. Syftet med studien var attbelysa förutsÀttningar för unga kvinnor med annan kulturell bakgrund Àn svensk att utövafysisk aktivitet i skolan och pÄ fritiden, samt att söka förklaringar till upplevda möjligheteroch hinder som kan ligga till grund för fortsatt hÀlsofrÀmjande arbete riktat till mÄlgruppen.Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med Ätta unga kvinnor som alla hade enannan kulturell bakgrund Àn svensk, dÀr en fokusgruppintervju och fyra individuellaintervjuer genomfördes. Resultatet, genom kvalitativ innehÄllsanalys, visade till största del dehinder för utövande av fysisk aktivitet som de unga kvinnorna upplevde. De hinder sombelystes var bland annat kulturella faktorer, utanförskap, informationsbrist och ointresse förfysisk aktivitet, vilka frÀmst var kopplade till skolans lektioner i Idrott och HÀlsa men Àven tillfysisk aktivitet pÄ fritiden.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ge en bild av hur somaliska individer uppfattar socialtjÀnstens arbetsuppgifter, befogenheter och hur socialtjÀnstens bemötande upplevs samt vad detta fÄr för konsekvenser för dessa individer. I teori delen har vi tittat pÄ symbolisk interaktionism och stÀmplingsteorin och dÀr har vi haft fokus pÄ begreppen kultur, makt och grupp. VÄr empiriska undersökning bestÄr av sex kvalitativa intervjuer. Undersökningen har fokus pÄ olika frÄgeomrÄden som Äterspeglar sex kvinnors upplevelser, uppfattningar och förstÄelse av den svenska socialtjÀnsten. Vi har analyserat resultatet utifrÄn tidigare forskning, symbolisk interaktionism och stÀmplingsteori.

Risker och risktagande Àr en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit mÄnga vad gÀller om banker pÄ ett effektivt sÀtt arbetar för att minimera riskerna. AllmÀnheten Àr beroende av banker samtidigt som bankerna Àr lika beroende av sina kunder. DÀrför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förÀndrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen Àr att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna pÄ nÄgra av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat sex personer frÄn tre olika kontor och pÄ olika positioner inom banken. DÄ vi ville fÄ respondenternas personliga Äsikter var det hÀr den metod som passade vÄr studie bÀst.

Att lÀra sig att tala ett sprÄk innebÀr sÄ mycket mer Àn att lÀra sig ord och grammatik. Det handlar ocksÄ om att lÀra sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man anvÀnder sprÄket. Forskning kring kön och sprÄk har pÄvisat hur dessa normer varierar sÄvÀl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och mÀn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrÄn ett genusperspektiv.

Invandringen till Sverige har ökat det senaste Äret, vilket medfört att antalet individer som har svÄrigheter att förstÄ och tala det svenska sprÄket ökat inom vÄrden. Forskning visar att patienter till följd av sprÄkbarriÀrer Àr mindre nöjda med vÄrden. Eftersom kommunikationen utgör en viktig del av vÄrdpersonals arbete, behövs kunskap om vÄrdpersonals upplevelser av sprÄkbarriÀrer och hur de hanterar dem. Syftet med studien Àr att beskriva vÄrdpersonals upplevelser av sprÄkbarriÀrer. Studien Àr en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga kvalitativa artiklar.

NÀr en individ kommer till en ny och obekant plats Àr det normalt att han/hon inte kÀnner till det nya omrÄdets symboler, regler och normer, nÄgonting som han/hon mÄste lÀra sig för att kunna förstÄ och kommunicera med sin omgivning. Det hÀr förhÄllandet kan leda till irrationella beteenden som kan hindra ?nykomlingen? att lyckas förÀndra sin situation till det bÀttre och kunna tillfredsstÀlla sina grundlÀggande behov. Syftet med examensarbetet Àr hur uppsatsens teoretiska byggstenar kan tillÀmpas pÄ invandrarnas verklighet i Sverige. Det teoretiska ramverket utgörs framför allt av George Kellys teori (1991) och gÄr ut pÄ att nÀr en individs konstruktionssystem, det vill sÀga uppfattning av vÀrlden inte kan tillÀmpas pÄ de situationer han/hon befinner sig i upplever han/hon Ängest och det föranleder honom/henne att genom strategier som definitionsmÀssigt Àr försvarsmekanismer försöka komma tillrÀtta med den obegripliga verkligheten.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ invandrarkvinnors motiv för att vÀlja VÄrd- och omsorgsutbildningen och att studera hur utbildningsvalet samverkar med klass, utbildningsbakgrund och invandring. Tidigare forskning har visat att sprÄkkunskaper, utbildningsnivÄ och diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr betydelsefulla faktorer nÀr det gÀller invandrarnas situation pÄ den svenska arbetsmarknaden. Klass har inte diskuterats i tidigare forskning nÀr det gÀller invandrarkvinnor och utbildningsval. Jag har med inspiration frÄn Pierre Bourdieus klassteori och Beverley Skeggs resonemang kring omvÄrdnadskurser valt att undersöka vilken roll klasstillhörighet, tidigare utbildning, arbetsbakgrund och invandring spelar för informanternas val av VÄrd- och omsorgsutbildningen. I den hÀr uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio invandrarkvinnor som studerar VÄrd- och omsorgsutbildningen pÄ Komvux.

SammanfattningUtifrÄn en uppmÀrksammad efterfrÄgan av mer feedback i en kommuns medarbetarenkÀt syftar uppsatsen till att undersöka hur man som enhetschef inom en statlig verksamhet kan hitta handlingsutrymme och strategier för att framgÄngsrikt implementera feedback som nÄgonting naturligt pÄ arbetsplatsen. För att kunna ge svar pÄ syftet har uppsatsen utgÄtt frÄn tidigare forskning i form av aktuell litteratur samt intervjuer av tvÄ doktorander med fördjupad kunskap inom omrÄdet feedback eller ledarskap. Fyra narrativa intervjuer genomförde Àven med enhetschefer inom LSS som ansÄg sig arbeta framgÄngsrikt med feedback. Tidigare forskning analyserades tillsammans med enhetschefernas uppfattningar dÀr sedan gemensamma faktorer för ett lyckat arbete med feedback tematiserades, samtidigt som olikheter och effekter analyserades. Uppsatsens resultat kopplades ihop med teorierna KASAM och Behovsteorin.

I vÄr undersökning ville vi belysa unga förtagenerations-invandrarkvinnors identitets förÀndring. Dessa unga kvinnor lever under inflytande av tvÄ kulturer dÀr deras identitetstillhörighet till sitt ursprung oftast bestÀms av ett essentialistiskt synsÀtt, vilket innebÀr att den definieras av ett gemensamt ursprung och en speciell kulturtillhörighet. Men kvinnorna i vÄr studie visar att deras identitet egentligen bygger mer pÄ ett konstruktivistiskt synsÀtt dÀr den kulturella identiteten inte bestÀms av en gemensam tillhörighet utan att identiteten förÀndras och omskapas hela tiden beroende pÄ den situation man befinner sig i. Vi har gjort ett urval dÀr vi har valt aktiva och kvinnor som har anstrÀngt sig för att integreras i det svenska samhÀllet och inte valt ?den traditionella hemmafrun?.

SamhÀllet förÀndras och blir allt mer mÄngkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och förÀldrar.I min undersökning intervjuade jag tvÄ pedagoger och fem förÀldrar pÄ en mÄngkulturell förskola, dÀr jag gjorde tre observationer. Pedagogerna Àr mycket positiva i sin kommunikation med förÀldrarna. NÀr inte det talade sprÄket rÀcker till anvÀnder man hela sin kropp och tecken, alltsÄ pekar och ritar och ber barnen hjÀlpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det hÀnder att man inte förstÄr varandra och det kan skapa frustration nÀr man inte kan förmedla sitt budskap till den andra.