Det kommunala sjÀlvstyret stÄr under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner Àr idag fria att sjÀlva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning pÄ kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte Àr att utjÀmna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ?likvÀrdig service? för alla invÄnare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen vÀljer att fördela det kostnadsutjÀmnande statsbidraget pÄ olika kommunala verksamheter.

Syftet med studien Àr att undersöka hur barn med ett annat modersmÄl Àn svenska trivs pÄ förskolor i ett mindre svenskt samhÀlle och i vilken utstrÀckning de fÄr hjÀlp med sprÄkinlÀrningen. För att ta reda pÄ detta har intervjuer genomförts med förskollÀrare och förÀldrar till barn med annat modersmÄl dÀr erfarenheter frÄn sÄvÀl SprÄkförskola som vanlig förskola fÄngades upp.Studien visar att i de vanliga förskolegrupperna fick barn med annat modersmÄl upp-backning i form av att förskollÀrarna var uppmÀrksamma pÄ barnens sprÄkanvÀndande. NÀr de behövdes var de med och stöttade, hjÀlpte till med nya ord och förtydligade nÀr sÄ behövdes. PÄ individnivÄ anvÀnde lÀrarna inte nÄgra speciella pedagogiska metoder som hjÀlpte barnen att utveckla sprÄket. DÀremot visar studien att i SprÄkförskolan an-vÀnde man medvetet olika metoder för att utveckla barnens sprÄk.

HÄllbar stadsutveckling pÄ stadsdelsnivÄ har blivit populÀrt under de senaste Ären. Det har byggts flera nya stadsdelar i Sverige med en hÄllbarhetsprofil och det pÄgÄr ett arbete med att ta fram ett svenskt certifieringsverktyg och en svensk standard för hÄllbara stadsdelar. Traditionellt har det varit stort fokus pÄ byggnadsnivÄ inom hÄllbar stadsutveckling. Att fokusera pÄ stadsdelsnivÄ gör det möjligt att betrakta byggnaderna i relation till omgivningen och pÄ sÄ sÀtt skapas ytterligare förutsÀttningar att nÄ en hÄllbar stadsutveckling. Denna rapport Àr en del av ett forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun med syfte att utveckla ett processtöd för hÄllbar stadsutveckling pÄ stadsdelsnivÄ.

Peste des petits ruminants (PPR) Àr en epizootisjukdom som drabbar smÄ idisslare. Sjukdomen Àr obotlig, ger allvarliga symptom och har i regel hög morbiditet och mortalitet. Orsakande agens Àr peste des petits ruminants virus (PPRV) som tillhör familjen Paramyxoviridae och genus Morbillivirus. PPR breder ut sig i flera utvecklingslÀnder i framför allt Afrika, Mellanöstern och Asien. Sjukdomen orsakar stora ekonomiska förluster för lantbrukare och bidrar dÀrmed till fattigdom.

Förordningen om inrÀttande av ett europeiskt smÄmÄlsförfarande (EG) nr. 861/2007 trÀdde ikraft den 1 augusti Är 2007. Förordningen tillÀmpas fullt ut frÄn och med 1 januari Är 2009. Förordningen tillÀmpas i samtliga medlemsstater utom i Danmark. Förfarandet som inrÀttas genom förordningen utgör endast ett alternativ till befintliga rÀttegÄngsförfaranden.

Den hÀr uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat vÄld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig pÄ kravallerna i matchen mellan Hammarby och DjurgÄrden, som spelades pÄ Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgrÀnsningen Àr att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat vÄld. Den hÀr matchen symboliserar pÄ ett effektfullt sÀtt de vÄldsamheter som med jÀmna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den hÀr matchen har dessutom varit mer omskrivet Àn nÄgon annan match pÄ svensk mark.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Sveriges Television och TV 4 skildrar socialtjÀnsten i sina nyhetsprogram. FrÄgestÀllningarna som ska ge svar pÄ detta Àr:? Hur ser de program som omnÀmner socialtjÀnsten ut?? Vilken bild förmedlas i programmen?? Vem kommer till tals?Urvalet bestÄr av TV program listade i Svenskt Mediearkiv som förknippas med socialtjÀnsten under perioden 2007 till 2009. Undersökningen Àr en blandning mellan en kvalitativ och en kvantitativ innehÄllsanalys. TillvÀgagÄngssÀttet har inslag av induktion dÀr resultat och teori har tagits fram i en process som varvar genomgÄng av material med analys.

Syftet med undersökningen Àr att redogöra för generationsskifte utifrÄn ett explicit identitetsperspektiv. Vilken roll spelar individers identitet i generationsskiftet inom ett svenskt familjeföretag? Familjeföretaget utgör en förlÀngning av familjen sjÀlva och dÀrmed en stor del av deras individuella identiteter. Att tillhöra Àgarfamiljen medför att individerna upplever ett ansvar gentemot företaget pÄ samma sÀtt som förÀldrar kÀnner ett ansvar gentemot sina barn. Det skapas frÄn omgivningen förvÀntningar pÄ familjemedlemmar som pÄverkar individens beslut.

Sveriges Försvarsmakt har innan 2000-talet inte haft nÄgot formellt faststÀllt dokument som beskriver hur verksamheten skall utövas sÄvÀl i krig som i fred.  I och med 2002-Ärs utgÄva av militÀrstrategisk doktrin faststÀlldes att grunden för Försvarsmaktens agerande skall vara manövertÀnkande. 2004 drabbades Kosovo av upplopp runt om i provinsen, varav den svenska bataljonen SWEBAT, var inblandade i strider kring byn Caglavica. Vid tillfÀllet var flera svenska chefer upp till brigadnivÄ, involverade i beslutsprocesserna som skedde under incidenten.Huvudsyftet med denna uppsats Àr att söka svar pÄ huruvida den svenska officerskÄren faktiskt tillÀmpar vÄra doktriner under insats. FrÄgestÀllningen Àr framtagen att utröna i hur stor utstrÀckning manövertÀnkande existerade och nyttjades pÄ de olika ledningsnivÄerna vid kravallerna i Caglavica 2004, likvÀl i hur stor grad det inte nyttjades.Med utgÄngspunkt i militÀrstrategisk doktrin har ett antal indikatorer pÄ manövertÀnkande valts ut för att appliceras pÄ framtagen fallstudie, vilken grundas pÄ FHS rapport Caglavica 17 mars 2004.Resultatet av uppsatsen visar pÄ ett assimilerat manövertÀnkande inom den svenska officerskÄren under insats i Kosovo..

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare kan utveckla sin undervisning med hjÀlp av digitala hjÀlpmedel och ta del av andra lÀrares erfarenheter med att arbeta med sÄdana hjÀlpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. FrÄgorna var; hur bidrar digitala hjÀlpmedel till att förbÀttra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lÀrare av att arbeta med digitala verktyg; Hur vÀljer estetiska ÀmneslÀrare att kommunicera via nÀtbaserade kommunikationstjÀnster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har anvÀnts för att samla in data till studien, deltagande observationer pÄ en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lÀrare inom estetÀmnen. Enligt lÀrarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess anvÀndning.

Studiens frÀmsta syfte var att undersöka hur medarbetare och chefer pÄ ett större svenskt företag upplevde processen för medarbetarsamtal. Det aktuella företaget var verksamt inom detaljhandeln med enheter geografiskt utspridda över vÀrlden. För att uppnÄ studiens syfte genomfördes sju semistrukturerade intervjuer samt en granskning av företagets dokument innehÄllande riktlinjer för medarbetarsamtalsprocessen. Respondenterna bestod av fyra medarbetare och tre chefer, samtliga verksamma inom samma enhet. Valet av en kvalitativ metod gjordes mot bakgrund av studiens syfte och forskningsfrÄgor.

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka behov av satsning pÄ reduktion avelektriska undervattenssignaturer som föreligger ur ett taktiskt perspektiv.Uppsatsen redovisar Àven bakgrunden till signaturerna samt vilka möjligheter som finns tillreduktion av desamma.En framtida hotbild innefattande minor och spaningssystem med sensorer avseendeelektriska signaturer stÀller nya och högre krav pÄ en fartygsplattform. Ett upptrÀdande inomramen för fredsbevarande operationer i kustnÀra omrÄden med en undervattensmiljö skildfrÄn den pÄ svenskt territorium stÀller krav pÄ möjlighet att mÀta och om möjligt justera enplattforms elektriska signaturer i syfte att reducera undervattenshotet, inte minst i sambandmed minröjningsoperationer.En genomlysning av brittisk och svensk marin doktrin görs i syfte att finna tecken pÄ attbehovet av signaturreducerande ÄtgÀrder Äterfinns i de dokument som tjÀnar som ledstjÀrnorför utnyttjande av marina stridskrafter i en nÀra framtid.Egenskyddet, samt sÀkerstÀllande av egna systems prestanda, kommer att krÀvalÄgsignaturupptrÀdande ur alla aspekter. För att kunna utnyttja framtida tekniskasignaturreducerande system i ett taktiskt syfte krÀvs en förhöjd utbildningsnivÄ hos densjögÄende personalen..

I dagens förÀnderliga vÀrld stÀlls höga krav pÄ att organisationer ska vara flexibla. Ett sÀtt att göra detta Àr genom outsourcing. Att genomföra en outsourcing Àr precis som andra organisationsförÀndringar komplexa och svÄra att genomföra och stöter ofta pÄ motstÄnd. En central del i att implementera en organisationsförÀndring Àr kommunikation. Hur förÀndringen kommuniceras ligger ofta till grund om den blir lyckad eller inte.

Föreliggande examensarbetet hade som mÄl att vara ett hjÀlpmedel för att kontrollera kvaliteten pÄ hjÀlpen i Systerjourens Somaya?s tjejboende Styrka, som Àr ett boende för tjejer med hedersproblematik. Syftet var att undersöka processen i skyddat boende för tjejer som hade bott pÄ Styrka och undersöka om de tre kategorierna aktörer; tjejer, socialsekreterare och personal hade en enhetlig bild gÀllande processen i det skyddande boendet. Via semistrukturerade intervjuer intervjuades tio informanter; fyra tjejer som tidigare hade bott pÄ Styrka, fyra socialsekreterare samt tvÄ ur Somaya?s personal.

Det har aldrig varit sÄ lÀtt att uttrycka sin Äsikt och samtidigt sÄ svÄrt att faktiskt göra sin röst hörd som det Àr idag. För att nÄ ut med sin Äsikt mÄste man uttrycka sig pÄ rÀtt sÀtt och i rÀtt forum. Den hÀr uppsatsen granskar hur man kan pÄverka en samhÀllsdebatt genom strategisk kommunikation och uppnÄ en förÀndring som kommer frÄn publiken man riktar sig till. Uppsatsen sammanför retorik med strategisk kommunikation och undersöker specifikt hur organisationen Ruter Dam arbetar för att pÄverka jÀmstÀlldhet inom svenskt nÀringsliv. Analysen ÄskÄdliggör hur Ruter Dam arbetar mot ett jÀmstÀllt nÀringsliv med utgÄngspunkt i den retoriska situationen, publiker, core message och stakeholders.