Ett europeiskt småmålsförfarande
Förordningen om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande (EG) nr. 861/2007 trädde ikraft den 1 augusti år 2007. Förordningen tillämpas fullt ut från och med 1 januari år 2009. Förordningen tillämpas i samtliga medlemsstater utom i Danmark. Förfarandet som inrättas genom förordningen utgör endast ett alternativ till befintliga rättegångsförfaranden. För Sveriges del innebär detta att förordningen ska vara ett alternativ till bestämmelserna i rättegångsbalken. I verkställighetsdelen ska förordningen vara ett alternativ till Bryssel I-förordningen.Förordningens syfte är att förenkla, påskynda samt kostnadseffektivisera handläggningen av småmål. Förordningen gör det även enklare för parterna att få erkännande och verkställighet av ett avgörande i det europeiska småmålsförfarandet i en annan medlemsstat. Förordningen är tillämplig inom privaträttens område, tvisten ska ha en gränsöverskridande karaktär, fordran får inte överstiga 2 000 euro samt domstolen måste vara behörig.Det finns både för- och nackdelar med förordningen utifrån ett svenskt perspektiv. En nackdel kan vara den ökade målströmningen till de allmänna domstolarna, vilket kan vara resurskrävande. Även antalet exekvaturmål i Svea hovrätt kommer förmodligen att öka. Den största fördelen med förordningen är att den har avskaffat exekvaturförfaranden i form av nationella verkställighetsförklaringar. Sådana verkställighetsförklaringar finns dock i Bryssel I-förordningen men på ett mer förenklat sätt.