FlodkrÀftan har minskat i antal efter att krÀftpesten införts via signalkrÀftor till svenska sjöar och vattendrag. Inplantering av signalkrÀftor har medfört svÄrigheter för flodkrÀftsbestÄnd att ÄterhÀmta sig dÄ signalkrÀftan bÀr krÀftpesten, men inte sjÀlva pÄverkas i större utstrÀckning. Förutom sjukdomar pÄverkas flodkrÀftors populationsstorlek ocksÄ av predation. Om man bortser frÄn pesten Àr det svÄrt att faststÀlla orsaken till populationsminskningen i sjöarna dÄ mÄnga faktorer Àr inblandade. Syftet med detta examensarbete Àr att genomföra en litteraturstudie och att faststÀlla förekomst av flodkrÀfta i fyra sjöar i VÀsternorrlands lÀn. I litteraturdelen behandlas bla.

This paper examines the interpersonal and intercorporate networks of interlocking boardmembers among Sweden's 50 largest publicly traded companies in 1985 and 2005. We find that both the interpersonal and intercorporate networks of 1985 are considerably more coherent and densely connected than those of 2005. The observed changes in social network structure are compared to changes in company ownership in Swedish publicly traded companies during the same period, and it is found that the observed changes in network density and cohesion can be related to a notable increase in the number of foreign board members. These results imply that the social organization of the Swedish system of corporate governance has changed notably during the period. Social network theory suggests that these changes can explain the greater demand for external regulation, decreased homogeneity of board members and increase in board member compensation observed under the period.

NÀtverk med stöd av Internetportaler skulle kunna vara en bra lösning pÄ delar av föreningars kundhanteringsproblem. Det möjliggör skapandet av ökat mervÀrde pÄ sponsorernas satsade kapital samtidigt som det kan generera ett ökat socialt kapital för de involverade aktörerna. Detta sociala kapital skulle sedan kunna omvandlas till ekonomiskt kapital i en förlÀngning. Det Àr dock sÄ att satsningen krÀver en del resurser frÄn föreningens sida och ett brinnande engagemang för att fungera tillfredsstÀllande. Föreningen kan dock vinna mycket dÄ nÀtverket kan skapa en större sammanhÄllning mellan förening och sponsorer vilket borde öka lÄngsiktigheten i sponsorernas engagemang.

SammandragUppsatsen behandlar dansk-svensk sprĂ„kkontakt i Öresundsregionen, bland annat pĂ„ internet. Arbetet har ett tudelat syfte och huvudfrĂ„gorna har varit följande: Vilken bild fĂ„r man av dansk-svensk sprĂ„kkontakt genom Öresundsanknutna webbplatser? Vilken bild fĂ„r man av dansk-svensk sprĂ„kkontakt genom transnationella nĂ€tverkssamarbeten i Öresundsregionen?I ett första skede har nitton dansk-svenska webbplatser studerats och de har fördelats pĂ„ tre kategorier: Intresseorganisationer, Utbildningsanordnare samt Information och marknadsföring.KartlĂ€ggningen visar att intresseorganisationer i hög utstrĂ€ckning anvĂ€nder sig av grannsprĂ„k medan utbildningsanordnarna oftare har engelska som sprĂ„k pĂ„ webbplatsen. I kategorin Information och marknadsföring tycks sprĂ„kvalet vara mĂ„lgruppsanpassat d.v.s. svenska anvĂ€nds till svenskar och danska till danskar.Den andra delstudien Ă€r en nĂ€rstudie av ett dansk-svenskt scenkonstprojekt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om övervikt kan pÄverka mÀns och kvinnors arbetsmarknadsutfall, definierat som arbetslöner och arbetslöshet, pÄ den svenska arbetsmarknaden samt om övervikten har en annan effekt hos individer med ett annat etniskt ursprung Àn svenskt. Huruvida det föreligger ett samband mellan övervikt och arbetslön, övervikt och arbetslöshet, om sambandet Àr genusdifferentierat samt om sambandet ser annorlunda ut för mÀn och kvinnor med en eller tvÄ förÀldrar med annat etniskt ursprung utgör studiens frÄgestÀllningar. Dessa frÄgestÀllningar prövas genom ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning frÄn LevnadsnivÄundersökningen Är 2000 (N=5142) dÀr linjÀr- och logistisk analys anvÀnds. Resultaten tyder pÄ att övervikt inte har nÄgra negativa effekter pÄ arbetslöner oavsett kön eller etnicitet. DÀremot visar resultaten pÄ att övervikt leder till större risk för arbetslöshet för kvinnorna.

Uppsatsens titel lyder: Första linjens chefer ur ett nationalkulturellt perspektiv ? en komparativ studie om svenska och tyska första linjens chefer inom tillverkningsindustrin. Studiens syfte Àr att undersöka skillnader och likheter mellan chefer pÄ linjenivÄ pÄ ett svenskt och ett tyskt företag inom tillverkningsindustrin, dÀr vi dels fokuserar pÄ deras upplevelser som första linjens chef och dels i vilken utstrÀckning nationalkulturen pÄverkar och styr den första chefsrollen. Vi har valt att göra en komparativ fallstudie pÄ linjechefsnivÄn dels pÄ Saab i TrollhÀttan och dels pÄ Polytron i Bergisch-Gladbach. Det primÀra tillvÀgagÄngssÀttet har utgjorts av en deduktiv ansats dÀr semistrukturerade kvalitativa intervjuer med första linjens chefer anvÀnts.

Diversiteten bland gener som ger resistens (R) mot infektionssjukdomar Àr mycket stor i vÀxtriket, sÀrskilt i den effektorutlösta klassen av försvaret. Denna artikel beskriver interaktioner mellan vÀxters effektorutlösta fösvar och patogeners effektorproteiner och undersöker evolutionÀra och genetiska mekanismer för uppkomsten av ny resistens. R-genprodukter har en typisk domÀnstruktur och interagerar bÄde direkt och indirekt med patogeners effektorproteiner.Vid kontakt med ett effektorprotein utlöses en försvarsrespons som kan förhindra fortsatt patogen tillvÀxt. Flera genetiska mekanismer verkar samtidigt pÄ R-gener, nÄgot som resulterar i en hög hastighet för uppkomst av nya R-varianter. Den intima samevolution som existerar hos mÄnga patogen-vÀxtsystem formar det evolutionÀra utvecklingsmönstret av R-gener.

Av naturvÄrdsskÀl Àr det viktigt att förstÄ vilken betydelse area och Älder pÄ anlagda vÄtmarker har för artsammansÀttningen av sjöfÄglar. I Linköpings kommun har man sedan 2004 anlagt ett flertal vÄtmarker och dessa har lockat bland annat den rödlistade arten svarthakedopping, Podiceps auritus, i stor mÀngd. VÄtmarker Àr viktiga för fÄgellivet av mÄnga olika anledningar. Bland annat kan fÄglarna söka skydd mot predatorer, hÀcka dÀr eller rasta pÄ sin vÀg mot hÀckningsplatser. Tidigare studier har bland annat visat att det finns fler fÄglar i större vÄtmarker och att vÄtmarkens Älder spelar roll för vilka fÄgelarter som gÄr att finna dÀr.

The subject of this bachelor thesis is discrimination and unfair treatment in the employment process where employers discriminate against job applicants. The purpose of this study and research questions is to investigate and clarify the legal protection available against discrimination and unfair treatment of pregnant women and persons on parental leave during the employment process and how this protection differs between men and women. This thesis highlights the Swedish law and EU law regarding discrimination and unfair treatment of individuals. The concept of discrimination and its requisites will be accounted for and exemplified by case law. This statement will be analyzed along with the relevant case law of the EU-court and the Labor-court.

Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste Ären, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mÄngfald. I dom besluten som vi har antagit ingÄr vÄra fem stora rovdjur, björn, varg, lo, jÀrv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv stÄr det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fÄngst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall ocksÄ vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, sÀrskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan dÄ Sverige som land bedriva jakt pÄ dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsÀttningar fÄr förekomma jakt pÄ dessa.

En kvantitativ studie gjordes pÄ en grupp anstÀllda pÄ ett medelstort svenskt företag för att undersöka om det fanns skillnader mellan olika anstÀllningstyper vad gÀller graden av MPP (motiverande potentialpoÀng) och de fem motivationsfaktorer MPP bestÄr av.Vi har Àven undersökt i vilken grad de olika motivationsfaktorerna predicerar MPP inom de tvÄ grupperna. Det undersöktes ocksÄ om det fanns nÄgot samband mellan arbetskontrollokusoch MPP samt om intern arbetskontrollokus eller MPP ökar med Äldern.DÄ företaget arbetar med de delar som ingÄr i Hackman och Oldhams jobbkaraktÀrmodell,valdes denna som teori att utgÄ frÄn i undersökningen. Dessutom ingÄr Spectors teori om arbetskontrollokus. 125 personer deltog i undersökningen, varav 49 var kollektivanstÀllda och 76 var tjÀnstemÀn. Deltagandet bestod i att besvara en enkÀtmed pÄstÄenden utifrÄn de teorier som lÄg till grund för studien.

Active work to increase the efficiency of energy use is taking place in Sweden and throughout all of Europe. Electricity is an important part in our society?s energy system which means that the electrical grid operators and associated therewith has a central role in this work. Monitoring and controlling the electrical grids are managed from the distribution system operator?s DC, dispatch center.The aim of this report is to examine how the operations in a typical DC on the Swedish electricity distribution network will look like in five to ten years.

År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angĂ„ende en mĂ€nsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angĂ„ende en mĂ€nsklig gensekvens Ă„r 1988. I Sverige regleras patent pĂ„ uppfinningar i patentlagen, Ă€ven patent pĂ„ gener regleras i den lagen. NĂ€r ett patent beviljas pĂ„ en uppfinning erhĂ„lls en ensamrĂ€tt, alltsĂ„ en ensamrĂ€tt att yrkesmĂ€ssigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).BestĂ€mmelsen kring patent pĂ„ mĂ€nniskokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte gĂ„r att ta patent pĂ„ mĂ€nniskor i olika bildning- och utvecklingsstadier, mĂ€nniskokroppen utgör alltsĂ„ ett undantag för patentering. Isolerade bestĂ„ndsdelar av mĂ€nniskokroppen eller tekniskt framstĂ€llda bestĂ„ndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, Ă€ven om en bestĂ„ndsdels struktur Ă€r identisk med strukturen hos en naturlig bestĂ„ndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio Ă„r lĂ„ng debatt lĂ„g bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rĂ€ttsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

Kantzoner Àr omrÄden dÀr olika ekosystem möts och de varierar i skarphet och omfattning. OmrÄdena erbjuder hög biologisk diversitet dÄ de Àr en blandning av de mötande ekosystemen samt erbjuder sÀrskilda mikroklimat. Den biologiska diversititen pÄverkas av bredden, lÀngden och strukturen pÄ kantzonen och de har en biologisk betydelse i och med att de erbjuder habitat, skydd och föda till flera arter. För att pÄvisa var i landskapet det finns kantzoner kan verktyget GIS anvÀndas. I arbetet anvÀndes GIS för att avgrÀnsa omrÄdena som arbetet skulle handla om samt för att slumpa ut punkter för inventering i kantzonerna i dessa omrÄden.

I den hÀr uppsatsen har vi studerat hur en film aktiverar mÀnniskors sociala och kulturella positioner. Vi visade filmen Crash för Ätta komvuxelever, vilket följdes av en kvalitativ intervju med dem. Eleverna fick svara pÄ frÄgor om sin egen bakgrund, filmens budskap och rollfigurer, hur de uppfattade filmen och den föreslagna verkligheten i filmen, samt frÄgor kring sin egen framtid. Informanternas svar har hjÀlpt oss att synliggöra hur det görs över- och underordningar i filmen. Med hjÀlp av vÄr bakgrund och analytiska verktyg har vi interagerat med vÄra informanter och de har bidragit med perspektiv som vi aldrig hade kunnat se med tillÀmpning av enbart teorier.