I denna kvalitativa studie undersöks hur ungdomar i 19-25 ÄrsÄldern ser pÄ hÀlsa och hÀlsokommunikation. De Àr sÄ kallade ?digitala infödingar? dvs. ungdomar som Àr uppvÀxta med och anvÀnder sig av digital teknik. Tio ungdomar har intervjuats med syftet att fÄ ett underlag som kan öka förstÄelsen för digitala infödingars beteende och behov nÀr det gÀller hÀlsa.

FrÄgor som berör ungdomar med sociala problem har lÀnge varit av intresse för mig. I inledningsskedet av uppsatsarbetet kom jag att bli sÀrskilt intresserad av en ung flicka, Saga. Hennes liv har fyllts med sociala problem som i grunden har varit kopplade till förÀldrarnas missbruk, frÀmst till mammans. Hennes pappa dog av sitt missbruk nÀr hon var tolv Är. Jag valde att göra en fallstudie om Saga för att skildra hennes liv och för att lyfta fram den problematik som finns hos ungdomar med liknande sociala problem.Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett enskilt fall kunna illustrera djupet, detaljerna och skildringar om det konkreta.

Introduktion: LÀpp-kÀk-gomspalt (LKG) Àr en av de vanligaste medfödda defekterna. Det berÀknas att det i Sverige föds cirka 200 barn per Är med olika typer av lÀpp-kÀk-gomspalt, drygt 2/1000 födslar varje Är. Defekten medför ett stort behandlingsbehov, vanligtvis utfört av ett specialiserat LKG-team. Teamet bestÄr av flera specialister inom olika omrÄden, till exempel plastik- och kÀkkirurger, ortodontister, logopeder med flera dÄ defekten bland annat medför pÄverkan av ansiktets utseende, talsvÄrigheter samt bett- och tandavvikelser. LÀpp-kÀk-gomspalt kan pÄverka livskvaliteten hos barn och ungdomar och behandling och hjÀlp frÄn olika vÄrdgivare kan hjÀlpa till att höja livskvaliteten.

Inledning: Studien Àr en explorativ kvalitativ undersökning av psykoterapeuters upplevelser i terapier med ungdomar med narcissistisk problematik. Fem psykoterapeuter deltog i kvalitativa intervjuer. Intervjumaterialet bearbetades utifrÄn en tematisk analys. Genom ett relationellt terapeutiskt arbete gÄr det att fÄ en "genuin" kontakt och bygga allians, men att det ocksÄ Àr osÀkert och inte en sjÀlvklarhet. I resultatet framkommer att det krÀvs tÄlamod, uthÄllighet, lÄng klinisk erfarenhet, goda teoretiska kunskaper samt professionell handledning.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgon samvariation mellan förÀldrar som hade tillÄtande attityder samt lÄg monitoring(förÀldrars bristande tillsyn över sina ungdomar) och riskbeteende i alkohol, tobak, narkotika och/eller spel hos deras ungdomar, samt att studera eventuella könsskillnader. Studien gjordes i samarbete med SamhÀllsmedicin vid Landstinget GÀvleborg. Metoden som anvÀndes var en kvantitativ och studien grundades pÄ datamaterial pÄ 1735 ungdomar frÄn Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningens (CAN) totalundersökning som hade genomförts bland eleverna i Ärskurs nio i GÀvleborgs lÀn i Är 2008. Eventuell samvariation undersöktes med hjÀlp av korstabeller och det berÀknade 95 procents konfidensintervall. Resultatet visade att ungdomar till förÀldrar med tillÄtande attityder och lÄg monitoring hade ett riskbeteende i alkohol, tobak, narkotika och spel i större utstrÀckning jÀmfört med ungdomar som inte hade detta, dÀr förÀldramonitoring var den mest betydelsefulla pÄverkansfaktorn för ungdomars substansbruk.

Denna studie syftar till att fÄ en inblick i vilka attityder ungdomar har gentemot homosexuella och homosexualitet. SÄledes valde vi att göra en attitydundersökning om gym-nasieelevers syn pÄ homosexuella och homosexualitet. VÄr metod bestod av en kvantitativ enkÀtundersökning samt kvalitativa intervjuer i tvÄ fokusgrupper. Resultaten visar att ungdomarna ansÄg sig vara positivt instÀllda till homosexualitet och att homosexuella ska behandlas jÀmlikt med och ha samma rÀttigheter som heterosexuella. Dock visade det sig ocksÄ att ungdomarna, trots denna uttalade positiva instÀllning mot homosexuella, Àven gav uttryck för negativa attityder, som att homosexualitet Àr motbjudande. Resultatet visade ocksÄ att flickorna var mer positivt instÀllda till homosexuella Àn pojkarna, samt att ungdomarna med utlÀndsk hÀrkomst var mer positivt instÀllda Àn vi vÀntat oss..

Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till förÀldrar vid förklaring av ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen Àr otillrÀcklig men lÀmnar vissa indikationer pÄ att interaktionen kan ha en inverkan pÄ ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till förÀldrar minskar livsstilens effekt pÄ ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras pÄ kvantitativ data frÄn en enkÀtundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) Är 2005. Fyra blockvisa multipla linjÀra regressionsmodeller berÀknas dÀr den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till förÀldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till förÀldrar och livsstilsrisk.

Studiens huvudsyfte Àr att undersöka förekomsten och graden avfunktionella sidoskillnader hos ungdomar med diagnosen lindrigidiopatisk utvecklingsstörning. Tidigare forskning indikerar attpersoner med utvecklingsstörning i större omfattning uppvisar enatypisk lateralitet, samt ökad förekomst av otydlig sidopreferens.Sidoskillnader undersöktes avseende sensomotorisk förmÄga,visuell uppmÀrksamhet och sprÄkprocessande. De fyra ungdomarnamed lindrig utvecklingsstörning jÀmfördes med fyra typisktutvecklade ungdomar, matchade med avseende pÄ kön,handpreferens och Älder. Deltagarna genomförde finmotoriskauppgifter, test av visuell uppmÀrksamhet, sprÄkprocessande samt besvarade frÄgor om sidopreferens. Resultaten visar inga avgörande sidoskillnader mellan grupperna, i motsats till tidigare forskning.

Under de senaste Ă„ren har medierna byggt upp en bild dĂ€r budskapet stĂ„r tydligt; Brottsligheten ökar och blir vĂ€rre bland ungdomar! Men en rapport som BRÅ, brottsförebyggande rĂ„det, lĂ„tit göra visar dock att antalet ungdomar som misstĂ€nks för brottsbalksbrott inte förĂ€ndrats mĂ€rkvĂ€rt under de senaste trettio Ă„ren.Även om ungdomsbrottsligheten inte kan sĂ€gas öka nĂ€mnvĂ€rt visar kriminalstatistiken att ungdomar Ă€r den mest brottsaktiva gruppen i samhĂ€llet. Man kan se en tydlig topp i brottsaktivitet under ungdomsĂ„ren men för majoriteten kan denna tid ses som en övergĂ„ende fas.Detta innebĂ€r att samhĂ€llet har mycket att vinna pĂ„ med att sĂ€tta in resurser sĂ„ tidigt som möjligt. PĂ„ sĂ„ vis kan samhĂ€llet undgĂ„ kostnader, brottslighet, mĂ€nskligt lidande och skapa en tryggare framtid.För att lyckas bryta en kriminell livsstil Ă€r det viktigt med ett bra bemötande frĂ„n samhĂ€llets rĂ€ttsskyddande aktörer. Det krĂ€vs att polis, kriminalvĂ„rd och socialtjĂ€nsten tillsammans och i samarbete med ungdomen sĂ€tter in lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder.Denna rapport handlar hur samhĂ€llet bemöter unga lagövertrĂ€dare med utgĂ„ngspunkt i polisens arbete. Framförallt har arbetet med ungdomar i UmeĂ„ studerats dĂ€r intervjuer genomförts med personer som pĂ„ nĂ„got sĂ€tt arbetar med dessa frĂ„gor idag..

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka det kliniska anvÀndandet av melatonin vid sömnsvÄrigheter hos barn och ungdomar pÄ barnpsykiatriska kliniker i Uppsala lÀn.Metod: En tvÀrsnittsstudie genomfördes med en webbaserad enkÀt utformad i Google Forms. EnkÀten sÀndes sedan till urvalsgruppen som var lÀkare (n=29) pÄ barnpsykiatriska kliniker i Uppsala lÀn.Resultat: Resultatet visar att 13 av 14 lÀkare förskriver melatonin och Àven circadin till barn som lider av sömnproblem. De diagnoser som lÀkemedel vanligen förskrivs för Àr frÀmst ADHD, autism och depression. Förskrivning av lÀkemedlen sker till alla Äldersgruppen, vanligast var dock frÄn sju Är och uppÄt.Slutsats: Trots lÀkemedelsverket tveksamma instÀllningar till melatonin för behandling av sömnproblem bland barn förskriver 13 av 14 lÀkare i denna undersökning ut preparatet och anser att det fungerar..

Antalen ensamkommande barn/ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl har markant ökat. Migrationsverkets prognoser pekar inte heller pÄ att ökningen kommer att avstanna. DÄ barnen kommer till Sverige har de ofta olika traumatiska hÀndelser med sig i bagaget men tidigare studier frÄn barn i konfliktlÀnder visar att det Àr förhÄllanden i ankomstlandet som kommer att pÄverka dem pÄ sikt. DÀrför Àr en etablering i samhÀllet av stor betydelse för de ensamkommande barnens/ungdomarnas framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan vara bidragande för en gynnsam etablering i samhÀllet.

Epilepsi Àr en kronisk sjukdom och Àr en av de vanligaste diagnoserna inom neurologin. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara pÄfrestande. Barn och ungdomar som lever med epilepsi kan uppleva en stor pÄfrestning dÄ bÄde kroppen och sinnet utvecklas som mest under ungdomsÄren. En kronisk sjukdom kan leda till begrÀnsningar i vardagen. Syftet med studien Àr att beskriva barn och ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi.

The aim with the study has been to take to find out what young people has for view/opinion about the police. The theory acts about attitudes and opinions, and a short summary of what the law book says about young people that have been taken in by the police. Questionnaire survey was done on two different schools in three different classes; total were 49 young people that filled the questionnaire. T-tests, diagrams and mean were done in order to show the result. The results show that there were some young people that had a negative attitude opinion to the police.

Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva viktiga aspekter i omvÄrdnaden av ungdomar med anorexia nervosa och deras förÀldrar ur ungdomars, förÀldrars och sjuksköterskors perspektiv. De vetenskapliga artiklarna (n=16) hittades i databaserna Medline (PubMed), PsycInfo och Academic Search Elite (ASE) och samtliga genomgick en kvalitetsanalys. I resultatet framkom att det var viktigt att sjuksköterskor utvecklade goda relationsband med anorektiska ungdomar vilket lÄg till grund för en effektiv behandling. Genom motivation och stöttning kunde sjuksköterskor stÀrka anorektikerns sjÀlvkÀnsla och pÄ sÄ vis lÀgga en bra grund för en verksam behandling. Sjuksköterskor behövde ocksÄ sÀtta upp regler och vara kontrollerande för att hjÀlpa ungdomarna att hÄlla sig inom behandlingens ramar.

Syftet med arbetet var att genomföra en inventering av forskarnas teorier om ungdomsturism och applicera dem pÄ resebranschen för att skapa en förstÄelse om hur resebranschen förhÄller sig till ungdomsturism.Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr fokus lÄg pÄ tre teman som vi fann inom ungdomsturism. De tre temana var Alkohol, sex och droger, SÀkerhet och risktagande samt Lönsamhet och nytta. Genom intervjuer med researrangörer fick vi en djupare förstÄelse för ungdomsturister och hur resebranschen arbetar med ungdomar som mÄlgrupp. Vi kom fram till att flera av de teorier vi prövade visade en bild som inte var representativ för ungdomar. Trots att vi förkastade flera av teorierna inom de tre olika temana anser vi att det Àr relevanta teman att forska om inom ungdomsturism.