Denna undersökning Àr en analys av fem ungdomar med invandrarbakgrund. I uppsatsen har jag anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ fram den empiri som jag grundar min analys pÄ. Adriana kommer frÄn Bosnien, Zelko Àr född och uppvuxen i Sverige av kroatiska förÀldrar, Natasha kommer fram Tjetjenien, Noah kommer frÄn Irak och Albina kommer frÄn Montenegro. Genom att fÄtt ta del av respondenternas berÀttelser om vem de Àr, hur deras liv sett ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt hur deras identitetsskapande pÄverkats av detta. Syftet Àr att analysera och fÄ en inblick i hur nÄgra ungdomar med invandrarbakgrund identifierar sig sjÀlva i samhÀlle dÀr de ses som invandrare.

Vi lever idag i en tid dÀr media i hög grad Àr integrerat i vÄrt vardagsliv. Medieutbudet genomgÄr samtidigt en fas av bÄde utökning och förÀndring. Till detta har vi alla att förhÄlla oss till. Detta gÀller inte minst ungdomar i sitt identitetsarbete. VÄr studie har som syfte att beskriva ungdomars identitetsarbete i en kontext av medial pÄverkan och kompisar.

Vi befinner oss idag i en tid med hög ungdomsarbetslöshet. Arbetsmarknaden för unga har förÀndrats och deras intrÀde pÄ arbetsmarknaden har senarelagts. Till viss del handlar det om att ungdomar befinner sig i utbildningssystemet lÀngre men Àven arbetslösheten bland unga har stigit. Det har gjort att arbetslöshet bland ungdomar ofta har hamnat i fokus i den politiska debatten. I debatten har förslag pÄ hur situationen kan förÀndras diskuterats, de största förslagen Àr utbildning, praktik och sÀnkta arbetsgivaravgifter.

Denna studies syfte Àr att undersöka och analysera hur socialsekreterare diskuterar könets betydelse i utredningsprocessen av ungdomar. För att kunna besvara syftet utfördes en kvalitativ fokusgruppsintervju dÀr fyra socialsekreterare diskuterade problematiken i ungdomsÀrenden. UtifrÄn en vinjettövning med fallbeskrivning av ett typiskt Àrende diskuterade socialsekreterarna hur de tÀnker och agerar i dessa fall. Det ligger i studiens intresse att belysa om skillnader görs pÄ grund av kön samt om förvÀntade förestÀllningar av kön har nÄgon betydelse. Ur resultatet kunde det utlÀsas att vissa skillnader görs pÄ grund av kön i utredningsprocessen.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar Ă€r ett stort problem runt om i vĂ€rlden. Olika program för att hjĂ€lpa dessa individer finns bĂ„de inom skolan och pĂ„ vĂ„rdcentraler. Skolsköterskan har en naturlig ingĂ„ng till dessa problem dĂ„ den yrkeskategorin trĂ€ffar alla elever som gĂ„r pĂ„ en skola för lĂ€ngd- och tillvĂ€xtkontroller. För att bli bĂ€ttre rustad inför dessa möten Ă€r det viktigt att fĂ„ inblick i hur barnen och ungdomarna sjĂ€lva upplever sin övervikt.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att systematiskt analysera och sammanstĂ€lla litteratur för att belysa barn och ungdomars upplevelser av att leva med övervikt eller fetma.Metod: Sju artiklar valdes ut genom sökningar i olika databaser. Samtliga artiklar byggde pĂ„ intervjustudier med barn och ungdomar i Ă„ldrarna 8-20 Ă„r.

Studiens syfte Àr att studera hur ungdomar som genomgÄtt Multisystemisk Terapi, MST, upplever denna behandling. Författarna avser sÄledes ge en bild av och fÄ en djupare förstÄelse av deras tankar kring denna behandlingsform. MST Àr en öppenvÄrdsbehandling som vÀnder sig till antisociala ungdomar och deras familjer. Det har visat sig att institutionsplacering av ungdomar mÄnga gÄnger inte leder till önskvÀrda resultat. Metoden, som grundar sig pÄ systemteori och socialekologiska teorier, utvecklades som ett alternativ till dessa ofta kostsamma placeringar.

Studiens syfte var att kartlÀgga ungdomars upplevelser av sin institutionsplacering samt sÀtta detta i relation till socialpsykologiska begrepp som stÀmpling och sjÀlvbild. Undersökningen bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med fyra ungdomar placerade pÄ institution. Resultaten analyserades i relation till socialpsykologiska begrepp som stÀmpling och sjÀlvbild, utifrÄn symbolisk interaktionism och stÀmplingsteorin samt om disciplinering utifrÄn social responsivitet. I studien har framkommit att ungdomarna ofta har en problematisk relation till sina förÀldrar. Ungdomarna har en klar uppfattning om hur mÀnniskor i deras sociala nÀtverk skulle beskriva dem och det verkar som att de Àr vana vid att se sig sjÀlva utifrÄn andras ögon.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar med utvecklings störning upplever sin fritid. Genom intervjuer ville jag fÄ ett inifrÄnperspektiv pÄ hur sju ungdomar 12 ? 18 Är upplever tillgÀngligheten till olika fritidsaktiviteter samt vad en meningsfull fritid betyder för dem. DÄ flera ungdomar i studien hade begrÀnsade möjligheter att samtala utan AKK, alternativa och kompletterande kommunikationssÀtt valde jag att genomföra intervjuerna med hjÀlp av samtalsmatta, ritprat samt tecken som stöd. Studien visar att ungdomarna i det stora hela Àr nöjda med sin fritid.

CI-metoden Àr en ny behandlingsmetod för barn och ungdomar med CP-hemiplegi. Metoden innebr att man genom en restrikion pÄ den intakta armen och handen frÀmjar rörelse i den hemiplegiska armen oc handen i syfte att förbÀttra anvÀndningen av den armen och handen i dagliga aktiviteter.Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva CI-metoden och dess effekter pÄ funktions- och aktivitetsförmÄga hos barn och ungdomar med CP-hemiplegi.För att fÄ svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar gjordes en systematisk litteraturstudie som baseras pÄ vetenskapliga artiklar om effekter av behandling med CI-metoden pÄ barn och ungdomar med hemiplegi till följd av en CP-skada. Studien baseras pÄ sammanlagt 12 artiklar, varav 11 studier frÄn Ären 2001-2006 och en studie frÄn 1997. Artiklara Àr sökta i AMED, Cinahl samt Medline.Resultatet visar att barnen och ungdomarna genom behandling med CI-metoden gjorde förbÀttringar i bÄde funktions- och aktivitetsförmÄga. MÄnga av de förbÀttringar som gjorts under behandlingen kvarstod Àven vid uppföljningen, fyra veckor till sex mÄnader senare.

Ungdomspsykopati tillsammans med normbrytande beteende Àr ett outforskat Àmne pÄ uppgÄng. Denna studie undersökte ifall skyddsfaktorer i form av förÀldraegenskaper och ungdomars anpassning till skolan pÄverkar psykopatiska drag och normbrytande beteende, var för sig och tillsammans. Data som har anvÀnts kommer frÄn ett stort urval av ungdomar frÄn skolor i en medelstor svensk stad. Resultaten visade att förÀldrafaktorer endast predicerar en ökning i psykopatiska drag och normbrytande beteende. God anpassning till skolan minskade bÄde psykopatiska drag och normbrytande beteende.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken omfattning ungdomar har erfarenheter av att utsÀttas för vÄld frÄn sina förÀldrar. Studien syftar ocksÄ till att undersöka ungdomarnas erfarenheter av kontrollerande beteende och vÄld i nuvarande och tidigare relationer, samt ungdomarnas attityder till mÀns vÄld mot kvinnor. I syftet har följande frÄgestÀllningar varit centrala:? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld frÄn förÀldrarna?? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld i nuvarande och tidigare relationer?? Vilka erfarenheter har ungdomar av kontrollerande beteende i nuvarande och tidigare relationer?? Finns det skillnader i pojkars och flickors attityder gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor?För att bÀst besvara vÄrt syfte föll valet av metod pÄ att genomföra en enkÀtundersökning bland ungdomar pÄ en gymnasieskola, 60 elever i Ärskurs tre besvarade enkÀten. Av resultatet framgÄr att en fjÀrdedel av ungdomar har utsatts för vÄld av sin pappa och mer Àn en tredjedel av ungdomarna har utsatts för vÄld nÄgon gÄng under uppvÀxten av nÄgon av förÀldrarna.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur och varför ungdomar kan delta i den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga mÄl Àr att undersöka vilka planeringsmetoder och modeller det finns för att inkludera ungdomar i planeringen av vÄra offentliga miljöer. Detta görs genom en litteraturstudie och genom att studera och delta i workshopen ?Gör (om)rÄdet?, som gav mig en möjlighet att inhÀmta information och praktisk erfarenhet kring hur olika planeringsmetoder för ungdomars inflytande anvÀnds i praktiken..

I dagens samhÀlle ökar vÄldsbrotten bland ungdomar och vÄld, hot, mobbning och vandalism Àr vanligt förekommande. Vi har valt att titta pÄ aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, frÀmst inlÀrningsteori och kognitiv teori. SamhÀllet behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda Àn med aggression i olika situationer, ett sÀtt Àr behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) Àr en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ SIS-institutioner, dÀr ungdomar med tung social problematik Àr placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgÄtt behandlingen har för Äsikter om den och om de sjÀlva tror sig kunna ha nytta av behandlingen Àven i framtiden.

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

Bakgrund: Övervikt Ă€r ett ökande problem bland barn och ungdomar. Ett försök att minska denna problematik Ă€r att fysisk aktivitet pĂ„ recept (FaRÂź) ordineras. Hur detta upplevs av barnen/ungdomarna och deras förĂ€ldrar Ă€r inte klarlagt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn/ungdomar och deras förĂ€ldrar upplevde bemötande och information i samband med att fĂ„ fysisk aktivitet pĂ„ recept ordinerat samt vad de hade för förvĂ€ntningar pĂ„ detta. Metod: Studien utgjordes av en deskriptiv design med kvalitativ data, i form av semi-strukturerade intervjuer med familjer vars barn/ungdomar förskrivits FaRÂź.