Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och vÀrdegrundsarbete. FrÄgestÀllningen Àr huruvida vÀrdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande nÀr de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av tvÄ metodmaterial visade att sÄdana tendenser finns, bÄda materialen uppvisade exempel pÄ förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte Àr att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsÀger sitt syfte. Den diskuterar Àven svÄrigheten i att tillhandahÄlla specifika metoder nÀr det kommer till normkritik.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

Syftet med studien Àr att analysera hur nyanlÀnda elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lÀrare i förberedelseklass, och lÀrare som arbetar med svenska som andrasprÄk anvÀnder sig av i utbildningen av nyanlÀnda elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lÀrare pÄ tre skolor i tvÄ olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna lÄg fokus pÄ vilka arbetssÀtt lÀrare anvÀnder sig av, gÀllande tvÄ viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen Àr relativt liten sÄ ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men dÄ likheterna Àr uppenbara sÄ antyder det att samma arbetssÀtt förekommer pÄ andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes pÄ liknande sÀtt pÄ alla undersökta skolor, det vill sÀga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartlÀggningen pÄbörjades omgÄende.

Bakgrund: För att behandla vissa former av cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar kan det ibland bli aktuellt för patienter att fÄ en stomi. Att leva med en stomi Àr inte oproblematiskt, det kan ge upphov till komplikationer och det pÄverkar sjÀlvbild och kroppsuppfattning vilket medför psykosociala konsekvenser för individen. Sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder kan vara betydelsefulla för dessa personers vÀlbefinnande. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med stomi. Metod: En litteraturöversikt med 11 studier med kvalitativ data.

I uppsatsen tittar jag pÄ hur tre sprÄk (svenska, tyska, engelska) har hanterat stavningsreformer, eller planer pÄ en sÄdan. Jag Àr intresserad av hur de olika sidorna i en stavningsreform positionerar sig, och om det Àr samma typ av argument oavsett vilket sprÄk det gÀller. Ja det Àr det. BÄda sidor tar till brösttoner..

Patienter med kronisk njursvikt Àr beroende av sjukvÄrden och har behov av kunskap och stöd för att hantera sin egenvÄrd. Patientundervisning Àr en vanlig verksamhet och ett viktigt verktyg inom njurmedicinsk omvÄrdnad. Att förmedla kunskap och arbeta för patienters delaktighet Àr till stor del sjuksköterskans uppgift. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka undervisnings betydelse för patienter med kronisk njursvikt. Litteraturstudien baserades pÄ sex artiklar med kvalitativ ansats och tre artiklar med kvantitativ ansats.

SyfteEn utgÄngspunkt för hela uppsatsen Àr att lÀra mig mer om formativ utvÀrdering (kontinuerlig framÄtstrÀvande utvÀrdering/reflektion) som undervisningsmetod. Min avsikt blev dÀrför att studera om det fanns nÄgra kopplingar till lÀrares bakgrund/ arbetsförutsÀttningar (lÀrarens engagemang för ÀmnesinnehÄllet, planeringsrutiner inkl. utvÀrdering, Är i yrket, utbildning) till hur de upplever och genomför sin undervisning? Vad Àr lÀraren sjÀlv nöjd med i sin undervisning? FrÄgor jag stÀllde mig var: Hur undervisar lÀrare i NO? Hur utvÀrderar lÀrare sin NO-undervisning? Finns det Mina förhoppningar Àr Àven att min studie kan leda till ett utvecklingsarbete för NO-undervisningen i stadsdelen dÀr jag arbetar. MetodJag genomförde en sÄ kallad ostrukturerad enkÀtstudie, d.v.s.

Det finns i Norden en sprÄklig gemenskap pÄ sÄ sÀtt att skandinaver antaskunna kommunicera med varandra pÄ sina respektive modersmÄl och detfinns en unik politisk vilja att grannsprÄksförstÄelsen upprÀtthÄlls. Exempelvisfinns det i de danska, norska och svenska lÀroplanerna för modersmÄlundervisningenreglerat att eleverna ska lÀra sig om sina skandinaviskagrannlÀnders sprÄk. Trots detta finns det rapporter som visar att skandinaverinte förstÄr varandra sÄ bra och framförallt svenskar Àr dÄliga pÄ att förstÄdanska och till viss del Àven norska. Vad detta skulle bero pÄ finns detmÄnga teorier om.I denna undersökning tittar jag pÄ hur grannsprÄksförstÄelsen ser ut hossvenska gymnasieelever idag och om det finns faktorer som kan ha haftinverkan pÄ hur mycket danska och norska eleverna förstÄr. Följande faktorerhar anvÀnts som bakgrundsvariabler: kön, kontakt med Danmark ochNorge, tidigare undervisning om danska och norska, attityder till undervisningi eller om danska och norska i skolan, attityder till Danmark och Norge,attityder till danska och norska sprÄket samt elevernas egna uppskattadeförmÄga att förstÄ dessa sprÄk.32 gymnasieelever har svarat pÄ en enkÀt med frÄgor som rör de variablersom tas upp i ovanstÄende stycke samt hur de sjÀlva tycker att undervisningenom danska och norska ska gÄ till.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av anvÀndandet av skönlitteratur i skolorna och hur lÀrarna upplever anvÀndandet. Arbetet undersöker hur litteraturundervisningen gÄr till i Är 1-3, hur lÀsmiljön ser ut och vilka fördelar och nackdelar som lÀrarna ser i litteraturarbetet. I undersökningen anvÀndes en enkÀt som delades ut till lÀrare för Är 1-3. Resultatet visade att skönlitteraturen anvÀnds till stor del i undervisningen och att lÀrarna överlag Àr positiva till arbetet med skönlitteratur. SvÄrigheten med litteraturanvÀndningen Àr enligt lÀrarna att hitta rÀtt litteratur till rÀtt elev..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare gÄr tillvÀga dÄ de planerar sin undervisning och dÄ de sÀtter betyg i Ärskurs nio i fysik, samt vilka förutsÀttningar detta ger för rÀttvisa betyg. Vi ville med detta arbete fördjupa vÄr förstÄlese för och vÄr kunskap om hur man som lÀrare uppnÄr rÀttvis betygssÀttning. Vi Àr inte ute efter att generalisera eller göra nÄgra jÀmförelser mellan de utvalda lÀrarna, utan snarare att visa pÄ likheter och skillnader i deras arbetssÀtt och tankegÄngar kring planering av undervisning och betygssÀttning. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra utvalda lÀrare, verksamma pÄ högstadiet. Det Àr deras uttalanden samt relevant litteratur som ligger till grund för detta arbete.

Syftet med denna studie var att utifrÄn ett sprÄkutvecklande perspektiv, i en Ärskurs fem dÀr man regelbundet tittar pÄ nyheter i undervisningen, undersöka vad sÄdan undervisning fÄr för konsekvenser för undervisningssituationen, undervisande lÀrare och de elever som finns representerade i klassen.För att genomföra undersökningen valde jag att anvÀnda mig av tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder, intervju och observation. Studien visar att arbetssÀttet med nyheter ger en vardagskunskap, Àr Àmnesintegrerat och utvidgar barnens sprÄk och tÀnkande.Den dialogiska undervisningen frÀmjar och skapar förutsÀttningar för alla elever att möta och tillÀgna sig ett rikt och utvecklat sprÄk. .

Detta arbete utgÄr frÄn frÄgestÀllningen om vad det finns för förutsÀttningar för att anvÀnda elektroniska spel med avseende att anvÀndas i matematikundervisning (matematikundervisningsspel) i de svenska skolorna. Arbetet ser sÀrskilt till kultur, teknisk infrastruktur och lÀrarutbildning, men ocksÄ till vilka krav som skolan stÀller pÄ ett matematikundervisningsspel. För att besvara arbetets frÄgestÀllning har intervjuer och spelanalyser genomförts. Vidare har ocksÄ litteratur och förelÀsningsinformation studerats.Resultatet tyder pÄ att matematikundervisningsspel behöver betraktas och anvÀndas som ett pedagogiskt medel av bÄde elever och lÀrare för att de ska vara effektiva. MatematiklÀrare behöver utbildas om hur dessa spel ska anvÀndas, dÄ spelen blir som mest effektiva först nÀr eleverna fÄr reflektera över sitt spelande och dÄ lÀraren kopplar samman spelandet med resterande undervisning.

Syftet med studien Àr att utifrÄn tvÄ skolor lyfta lÀrares och elevers syn pÄ betydelsen av estetiska uttrycksformer som hjÀlpmedel i undervisningen och hur lÀrare planerar sin undervisning. Den empiriska undersökningen genomfördes i tvÄ olika skolor genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. Resultatet av vÄr studie visade att lÀrare till viss del anvÀnder estetiska uttrycksformer i sin undervisning. LÀrarna skulle vilja anvÀnda sig mer av estetiska uttrycksformer, men kÀnner sig osÀkra i sin egen förmÄga och hur de kan ta in det estetiska i undervisningen. Resultatet av elevernas intervjuer visar att de upplever undervisningen i skolan som trÄkig och de skulle vilja ha mer av estetiken i skolan.

Remitteringar utgörs av de pengar som immigranter skickar hem till anhöriga i hemlandet. Dessa penningförsÀndelser utgör för flera utvecklingslÀnder en betydande andel av BNP och dess positiva konsekvenser för utveckling har under senare Är uppmÀrksammats. I denna studie undersöks det svenska remitteringsflödets bestÀmningsfaktorer. TvÄ modeller utvecklas för skattning av remitteringsflödet. Med vanlig OLS pÄvisas att remitteringsflödet Àr konjunkturkÀnsligt och att antalet immigranter pÄverkar flödet positivt.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasielÀrare inom Àmnet matematik förhÄller sig till undervisning om hÄllbar utveckling. Det syftar ocksÄ till att undersöka i vilken omfattning omrÄdet hÄllbar utveckling behandlas i Àmneslitteraturen. Förhoppningen har varit att hÀrigenom fÄ en bild av hur matematikÀmnet kan vara en del i arbetet för hÄllbar utveckling. Metoden jag har anvÀnt mig av i min undersökning innefattar en kvalitativ intervjustudie med ett antal gymnasielÀrare i matematik dÀr undervisning om hÄllbar utveckling behandlas. Dessutom har jag gjort en kvantitativ litteraturstudie dÀr jag undersöker ett representativt lÀromedel för gymnasieskolans matematik och kartlÀgger förekomsten av innehÄll som behandlar hÄllbar utveckling.