I och med Lpo 94 fick naturvetenskapsundervisningen en större betydelse och specificerade mÄl att uppnÄ och strÀva mot i Är 5. Det visade sig dock att naturvetenskapsundervisningen i de lÀgre Ären var nÀstan obefintlig och lÀrarna hade inte kompetens eller intresse att bedriva denna undervisning. Samtidigt har studier visat att intresset för naturvetenskapliga utbildningar minskar hos elever och studenter samtidigt som vÄrt samhÀlle stÀller allt högre krav pÄ fler och vÀlutbildade arbetare inom den naturvetenskapliga grenen.NTA, natur och teknik för alla, Àr ett projekt som startats för att frÀmja intresset hos eleverna för de naturvetenskapliga Àmnena och samtidigt stötta lÀrare och elever i den naturvetenskapliga undervisningen. LÀraren erbjuds lÄdor med material och teori att arbeta utifrÄn. Tanken Àr att lÀraren ska kunna koncentrera sig pÄ de didaktiska frÄgorna och inte behöva leta materiel eller laborationer.

I den hĂ€r studien undersöks somaliska ungdomars attityder till modersmĂ„let och andrasprĂ„ket svenska samt eventuella samband dem emellan. Även faktorer som identitet, sprĂ„kbehĂ€rskning och sprĂ„kdomĂ€ner behandlas. Genom strukturerade intervjuer framkom att informanterna har positiva attityder till det svenska sprĂ„ket. Attityderna till modersmĂ„let varierar mellan informanterna men den generella tendensen verkar vara att man nĂ€rmar sig det svenska sprĂ„ket samtidigt som modersmĂ„let fĂ„r mindre relevans i den nya livssituationen. Undersökningen har ocksĂ„ visat att det rĂ„der samband mellan hur man förhĂ„ller sig till de olika sprĂ„ken.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och rektors uppfattningar om att lÄta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero pÄ att mÄlet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning Àr att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod dÀr jag genomfört intervjuer med fyra lÀrare och en rektor pÄ en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror frÀmst pÄ fyra orsaker, brist pÄ diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist pÄ diskussion gÀllande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristÄende frÄn varandra och att det beror pÄ lÀrares och rektors egna instÀllningar, uppfattningar och kompetens..

BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgÄr man ifrÄn att elever lÀr i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lÀrare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lÀrandesituationer för eleverna. Det ÀrocksÄ viktigt att lÀraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svÄrigheter elevernakan ha dÄ bokstavssymboler ersÀtter tal. Tidigare forskning beskriver att lÀrare kan stÀlla sigfrÄgorna vad, hur och varför dÄ de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbÄde undervisningen och utvÀrderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lÀrares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i Äk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lÀrare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lÀrare utgÄr frÄn lÀroboken dÄ de planerar undervisningen ochutvÀrderar elevernas kunskaper.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Studier har visat att kostfibrer har mÄnga hÀlsofördelar. Vete, rÄg och korn Àr fiberrika cerealier som mÄste undvikas i en glutenfri kost. Tidigare undersökningar har visat att personer med celiaki har haft ett lÄgt fiberintag, men det saknas aktuella svenska studier inom detta omrÄde. Dessutom finns i författarnas kÀnnedom inga studier som behandlar uppfattningar om fibrer hos personer med celiaki.Syfte: Att undersöka fiberintag hos personer med celiaki i Sverige, de huvudsakliga fiberkÀllorna i deras kost samt deras uppfattning om fiberintag i en glutenfri kost.Metod: Tre dagars kostregistrering (39 deltagare) samt en kompletterande enkÀt (37 deltagare). Deltagarna i undersökningen var personer mellan 18-80 Är med diagnostiserad celiaki, men utan andra matrelaterade intoleranser eller allergier.Resultat: Deltagarnas kostfiberintag var 19,0 gram per dag pÄ gruppnivÄ, vilket var i nivÄ med en nationell svensk kostundersökning frÄn 2010-11.

Varför kan vi som vuxna inte mer om rymden? Varför verkar det ibland som om barn i Ă„rskurs tre vet mer? Dessa frĂ„gor ledde oss in pĂ„ Ă€mnet för vĂ„r uppsats. Är det sĂ„ att skolans undervisning bygger pĂ„ ytinlĂ€rning och att kunskap inte befĂ€sts pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt? Denna uppsats försöker visa hur undervisning skall ske för att förstĂ„else skall uppnĂ„s och kunskap om rymden ska befĂ€stas och finnas kvar. VĂ„r litteraturgenomgĂ„ng visar hur viktigt det Ă€r att förstĂ„ hur inlĂ€rning sker.

LÀroplanerna talar om att en av skolans viktigaste uppgifter Àr att erbjuda överblick och sammanhang sÄ att eleverna ska fÄ möjlighet att ta ansvar och initiativ samt utvecklas. UtifrÄn elevernas olika intelligensprofiler ska pedagogen anpassa arbetssÀtet till varje elevs förutsÀttningar och behov samt frÀmja varje elevs lÀrande och kunskapsutveckling. Utbildningspsykologer som exempelvis Bruner talar om olika inlÀrningsmodeller, olika arbetssÀtt, som hjÀlper pedagogen att uppnÄ detta mÄl men hur förhÄller sig eleverna till allt detta? Jag har valt att undersöka vilka arbetssÀtt eleverna lyfter fram och se hur de motiverar sina svar. Jag har Àven valt att beskriva och pÄ detta sÀtt utveckla kunskap om de olika formerna för undervisning? UtgÄngspunkten för denna undersökning Àr i aktuella medieprogram och debatter som har behandlat pedagogiska arbetssÀtt i relation till olika lÀrarroller, men ocksÄ frÄn egna frÄgestÀllningar sÄ som; hur ser variationen ut mellan de olika formerna för undervisning? Resultatet kom att behandla bÄde elevernas attityder till arbetssÀtt men Àven deras syn pÄ lÀraren som ledare i klassrummet.

Undervisningen i skolan kan vara utformad pÄ mÄnga olika sÀtt. I vissa fall fungerar lÀromedel som grunden i undervisningen, i andra fall anvÀnds lÀromedel som endast en utgÄngspunkt vars kÀrna fördjupas med andra anvÀndbara medel. Var man Àn placerar lÀromedlets position inom klassrummets ramar Àr dess anvÀndning nÀrvarande pÄ ett eller annat sÀtt.Det finns dÀrmed ett stort antal elever i den svenska skolan som kommer i kontakt med lÀrobokstexter. KunskapsinhÀmtningen som eleverna gör ger dem perspektiv pÄ vÄr omvÀrld. Vilka dessa perspektiv blir beror pÄ hur lÀroboksförfattarna vÀljer att utforma sina texter.

Uppsatsen handlar om hur ett undervisningsmoment i hÄllbar utveckling kan utformas samt dess för och nackdelar. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad bör undervisning i hÄllbar utveckling innehÄlla samt hur skulle den kunna bedrivas? Vad anser lÀrare och elever om det föreslagna undervisningsmomentet? För att besvara frÄgestÀllningarna har utvecklat ett undervisningsmoment i hÄllbar utveckling, för grundskolans senare del, utifrÄn vÄr tolkning av teoretiker och tidigare forskning. Detta undervisningsmaterial har elever och lÀrare pÄ tvÄ skolor tagit del av. I intervjuer har vi fÄtt ta del av deras Äsikter om undervisningsmomentet.

VÄrt syfte har varit att undersöka hur tvÄ pedagoger ser pÄ temaarbete och hur de vÀljer att arbeta med det. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? VÄrt insamlade material bestÄr av intervjuer med tvÄ pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som Àmnesintegration och undervisning utifrÄn elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna bÄde för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vÄr undersökning Àr att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssÀtt dÀr flera Àmnen integreras till en helhet.

I detta arbete anvÀnds begreppet ?kvalitativt god matematikundervisning? i syfte att ringa in matematikundervisning som Àr framgÄngsrik och leder till meningsfullt lÀrande i matematik. Mot bakgrund av att svenska skolelevers resultatnedgÄng i matematik vÀcker frÄgor kring vad kvalitativt god matematikundervisning Àr, syftar denna studie till att: beskriva vad som kan anses utgöra kvalitativt god undervisning i matematik och försöka överföra beskrivningen till en för lÀrare anvÀndbar undervisningsmodell. För studiens genomförande har forskningsfrÄgorna varit: Vad kÀnnetecknar kvalitativt god matematikundervisning? och vilka roller och ansvar innebÀr kvalitativt god matematikundervisning för lÀraren och eleverna? En metaanalytisk inspiration ligger till grund för en metodologi baserad pÄ systematisk översyn av aktuell svensk matematikdidaktisk forskning.

För mÄnga mÀnniskor innebÀr en hjÀrtinfarkt en tro pÄ att det Àr slut med det yrkesverksamma livet, fritidsaktiviteter och samliv. Flertalet av de riskfaktorer som orsakat hjÀrtinfarkten anses gÄ att förÀndra genom att Àndra pÄ personens livsstil. Dock Àr det mÄnga personer som har svÄrt att ta tag i sÄdana förÀndringar efter infarkten. En fungerande relation mellan vÄrdgivare och patient ligger till grund för att omvÄrdnads- och förÀndringsprocessen ska bli sÄ fullÀndad som möjligt. Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva de faktorer som inverkar pÄ patienters livsstilsförÀndringar efter en hjÀrtinfarkt samt beskriva vilken betydelse sjuksköterskans stödjande och vÀgledande roll har för dessa patienter. Detta Àr en klassisk litteraturstudie som baseras pÄ elva vetenskapliga artiklar.

Syftet med arbetet var att med hjÀlp av en kvalitativ analys av intervjuer genomförda pÄ en medelstor svensk gymnasieskola undersöka hur personalen uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen ser ut pÄ skolan samt vilka möjligheter som finns för utveckling av arbetet. Sex och samlevnadsundervisningen fungerar hÀr som ett exempel av den Àmnesövergripande undervisningen och framför allt den Àmnesövergripande undervisning som ligger under rektors ansvar. Tre lÀrare, tvÄ rektorer samt skolsköterskan intervjuades i vardera ungefÀr en timme. Resultaten visar att det finns en klar sex och samlevnadsundervisning pÄ skolan men att styrning och utvÀrdering av arbetet Àr bristfÀllig. Det finns ett behov av att styra upp och ta tillvara de resurser som existerar pÄ skolan.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka huruvida bolagsstyrning har en pÄverkan pÄ ett bolags rapportering av CSR pÄ den svenska marknaden. Liknande studier finns utförda i andra lÀnder men det finns ett kunskapsgap i Sverige och förhoppningen Àr att komma med ett resultat som Àr mer tillÀmpbart för svenska förhÄllanden. Eventuella resultat kan komma till nytta för företag som vill förÀndra sina CSR policyer.Metod: Vi anvÀnder oss av en kvantitativ ansats för att med hjÀlp av statistiska metoder svara pÄ vÄr problemformulering. De metoder vi har anvÀnt Àr korrelationsanalys, för att undvika problem med multikollinearitet, och dÀrefter en multipel regressionsanalys för att testa sambandet mellan beroendevariablerna (CSR rapportering) oberoende variablerna (styrelsens sammansÀttning) och vÄra kontrollvariabler.Slutsats: VÄr slutsats Àr att en bolagsstyrelses sammansÀttning pÄverkar företagets rapportering av CSR. Fler kvinnliga ledamöter i styrelsen leder till en ökad rapportering av bÄde miljömÀssig och social CSR.

Denna uppsats Àr en fallstudie av en tvÄsprÄkig persons individuella sprÄkhistoria och hennes svenska idiolekt av idag. Studien görs med utgÄngspunkt i ett vidgat lektbegrepp, vilket inkluderar sÄvÀl produktion som konsumtion och reception av texter (enligt ett vidgat textbegrepp) samt attityder och handlingsberedskaper till olika sprÄkliga varieteter.Analysen visar utvecklingen av och vÀxelverkan mellan informantens tvÄ sprÄk under olika perioder av hennes liv. Konvergent och divergent ackommodation beroende pÄ lojaliteter och aversioner gentemot olika grupper och individer pÄverkar pÄ olika sÀtt utformandet av informantens tvÄ idiolekter. En analys görs ocksÄ av hur dialekt, etnolekt, sociolekt, kronolekt och sexolekt samverkar i utformandet av informantens svenska idiolekt av idag..