Genom nÀrlÀsning av Àmnesplanen i svenska samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger Àr detta en undersökning som har fokuserat pÄ varför och hur litteraturundervisning sker i klassrummet. Hur kan en pedagog tolka de nya styrdokumenten och dÀrefter lÀgga upp undervisning i litteratur? Pedagogerna som intervjuades valde, ofta utan elevpÄverkan, vilka skönlitterÀra texter som skulle belysas. Synen pÄ hur litteraturhistorien skulle bearbetas skilde sig Ät beroende pÄ den gemensamma hÄllningen att lÄta elevernas intressen och erfarenheter stÄ i centrum. Under lÀsningen var den vanligaste instÀllningen att lÄta eleverna lÀsa enskilt hemma.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Denna studie har en kvalitativ ansats dÀr observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare arbetar och diskuterar om etik. Jag har anvÀnt mig av grundad teori, dÀr teorier framtrÀder ur det insamlade materialet. I analysen har försök gjorts till att identifiera och förstÄ etiska situationer utifrÄn lÀrarnas syn pÄ elever. LÀrarnas undervisning har kunnat kopplas till olika mÀnniskosyner och dÀrigenom tolkat hur de ser pÄ elever och vad de ska lÀra sig.

Arbetets syfte Àr att beskriva och förstÄ vad fem stycken framgÄngsrika svenska klÀdskapare sjÀlva uttrycker som avgörande för sin framgÄng. Med framgÄng menas i arbetet framgÄng ekonomiskt sett. Metoden för arbetet har varit en deskriptiv studie med utgÄngspunkt i fem kvalitativa intervjuer. Respondenter som har visat positivt resultat i de tre senaste Ärsboksluten har valts ut att deltaga. Resultatet visar vilka faktorer som klÀdskaparna sjÀlva uttrycker vara avgörande för sin framgÄng.

Det finns barn som aldrig fÄtt möjlighet att lÀra sig lÀsa och skriva. Syftet med fallstudien Àr att bidra till kunskap om hur tvÄsprÄkig undervisning uppfattas av nÄgra romska barn i tolv Ärs Älder, som var analfabeter, samt att ge en inblick i deras modersmÄlslÀrares arbetssÀtt. Tre huvudfrÄgor stÀlldes: Vad betyder tvÄsprÄkig undervisning för nÄgra romska barn? Hur arbetar modersmÄlslÀraren? Hur upplever dessa romska barn momentet lÀs- och skrivinlÀrning? Som metod anvÀndes observation och kvalitativ intervju. ModersmÄlslÀraren agerade som tolk under intervjun.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Hösten 2006 genomförde vi en undersökning vars syfte var att utifrÄn ett lÀrarperspektiv se vad som görs för att stimulera starka elever i matematik. Denna undersökning genomfördes med hjÀlp av en enkÀt som via mail skickades till matematiklÀrare vid Nv-program. FrÄgorna som vi ville undersöka var hur lÀrarna identifierar de starka eleverna, hur de anpassar undervisningen efter deras behov, samt hur stor andel av eleverna som kommer att kunna bedriva studier vid högre lÀroverk. Resultatet av undersökningen visade pÄ att en majoritet av lÀrarna har vÀldigt hög tilltro till sina elevers förmÄga att bedriva studier vid universitet/högskola, att det Àr svÄrt att generellt sÀga vad som kÀnnetecknar en stark elev och att det behövs mer grundliga undersökningar inom detta omrÄde, samt att starka elever oftast fÄr jobba med fördjupningsuppgifter i sÄdant de redan har gÄtt igenom eller att de fÄr börja pÄ högre kurser..

Jag hÀvdar att religionsundervisningen för ungefÀr tre decennier sedan var mindre öppen för flera religioner, till skillnad frÄn dagens religionsundervisning pÄ grundskolan. DÀrför Àr mitt syfte att undersöka om religionsundervisningen förr var lika öppen för andra religioner som dagens undervisning Àr och dessutom försöka fÄ nÄgra Äsikter om framtidens undervisning. För att besvara mitt syfte anvÀnder jag följande frÄgestÀllningar:Hur sÄg religionsundervisningen ut för tre decennier sedan?Hur ser religionsundervisningen ut i dag?Vad lÄg/ligger fokus pÄ i undervisningen?Hur sÄg/ser lÀrarna pÄ lÀroplanerna?Hur kan religionsundervisningen komma att se ut i framtiden? .

Problem: Kvinnor har lÀnge varit underrepresenterade i styrelsesammansÀttningar runt om i vÀrlden. Sverige Àr ett land som frÀmjar likvÀrdighet och anses dÀrför vara ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste Ärtiondena, men trots detta Àr de svenska bolagsstyrelserna inte jÀmstÀllda. Ibland anvÀnds argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts mÄnga studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bÀttre lönsamhet Àn bolag med homogena styrelser.

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan pÄverka och stimulera lÀrandet hos elever. Jag har dÀrför följt undervisningen i en Äk 3 - 5 som kallas ?bildklass? pÄ Centralskolan i Kristianstad, dÀr jag försökt se vilka metoder som anvÀnts i lÀrandeprocessen. Jag har intervjuat klasslÀraren och gett enkÀter rill elever och förÀldrar. Jag har sökt svar pÄ vilka konsekvenser som följer pÄ ett lÀrande genom bilder.

Syfte ? Syftet med denna studie Àr att identifiera om valutan utgör ett hinder i utlandshandeln för svenska smÄföretag och undersöka om ett medlemskap i Ekonomiska och MonetÀra Unionen (EMU) skulle kunna minska det motstÄnd som företag upplever inför utlandshandeln. Argumenten att EMU skulle underlÀtta för företagens utlandshandel har anvÀnts i debatten för eller emot ett medlemskap i över tio Är.Metod? Metoden i denna studie har byggt pÄ en kvantitativ undersökning i form av en enkÀt till 21 olika svenska smÄföretag. Svaren analyserades i ett spridningsdiagram och en regressionsanalys.

Titel: Private equity-Àgande och dess ekonomiska konsekvenser hos portföljbolagBakgrund: Det finns omstridda resultat inom den akademiska vÀrlden nÀr det gÀller vilka ekonomiska konsekvenser private equity-Àgande leder till. Olika studier har kommit fram till att private equity-Àgda portföljbolag bÄde över- och underpresterar gentemot jÀmförbara företag. Skillnaderna i studiernas resultat tycks pÄverkas av vilken marknad som studien Àr utförd pÄ. Detta dÄ studier som Àr gjorda pÄ marknader med spridd Àgarkoncentration tenderar att visa pÄ att private equity-Àgande leder till positiva ekonomiska konsekvenser och tvÀrtom pÄ marknader med koncentrerat Àgande. Tidigare studier har ocksÄ valt att fokusera pÄ att studera private equity-Àgda portföljbolag under högkonjunktur eller under bÄde hög- och lÄgkonjunktur, det finns sÄledes till vÄr kÀnnedom ingen tidigare studie som isolerar sin studie till att endast inkludera lÄgkonjunktur, vilket understryker relevansen av denna studie.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att genom en empirisk analys avgöra om och vilka ekonomiska konsekvenser PE-Àgande fÄr hos portföljbolag under en lÄgkonjunktur pÄ den svenska marknaden som prÀglas av hög Àgarkoncentration.Metod: Denna studie har en deduktiv ansats dÀr fokus ligger pÄ teorier som berör private equity-bolags applicering av strategiska och organisatoriska förÀndringar hos portföljbolag.

Den hÀr rapporten tittar pÄ innehÄllet i de lÀroplaner som funnits i den svenska grundskolan, frÄn den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar ocksÄ Àmnet geografi, hur Àmnets innehÄll sett ut och förÀndrats över den hÀr tiden samt intervjuer med verksamma lÀrare.Man kan se att lÀroplanerna inte förÀndras direkt mycket i sin allmÀnna del, men att kursplanen förÀndrats en hel del med förskjutning frÄn kartografi och fokus pÄ nÀrmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus pÄ samspel mellan mÀnniska natur, vilket Àven framkommer i de svaren lÀrarna ger..

InterdisciplinĂ€rt arbete, SSA133, 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: Vt 2014Handledare: Ann-Christine Randahl.