SammanfattningSÄ lÀr jag ut hÀlsa Àr en uppsats pÄ avancerad nivÄ skriven vÄren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och Àr pÄ 15 högskolepoÀng.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare i Södra Australien och Sverige skapar en lÀrandemiljö i hÀlsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frÄgestÀllningarna:? Hur gör lÀrare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lÀrmiljö i hÀlsa?? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ hÀlsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lÀrares förhÄllningssÀtt i hÀlsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lÀrare och tre svenska lÀrare dÀr urvalet byggde pÄ ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsÀtt dÀr det insamlade materialet analyserades utifrÄn KASAM och tidigare forskning inom hÀlsa, hÀlsoarbete och hÀlsa i idrott och hÀlsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lÀrare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvÀgagÄngssÀtt i hur de undervisar i hÀlsa i Idrott och HÀlsa Àven fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. LÀrarena sÀger att de Äterkopplar till hÀlsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen Àr att Södra Australien Àr undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan Àr mer konkret och pÄ det sÀttet styr den mer vad lÀrarna lÀr ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och HÀlsa som Àr vÀldigt tolkningsbar. PÄ grund av detta var de australiensiska lÀrarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

Med hjÀlp av intervjuer av sex pedagoger pÄ en mÄngkulturell skola i Malmö har jag undersökt synen pÄ Àmnet svenska som andrasprÄk. Jag har med hjÀlp av dessa sex personer haft ambitionen att skapa en bild av hur man arbetar med svenska som andrasprÄk pÄ en skola. En bidragande faktor till min undersökning Àr det ökande antalet barn med annat modersmÄl Àn svenska som uppstÄtt i mitt undersökningsomrÄde. Som utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av Skolverkets lÀgesbedömning 2005, dÀr anmÀrkningar finns angÄende brister i hur undervisningen i svenska som andrasprÄk bedrivs..

Följande frÄgor ligger till grund för vÄrt arbete: - Har eleverna förstÄtt No-undervisningen pÄ det sÀtt lÀraren undervisat? - Vilka metoder Àr bÀttre Àn andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgÄng dels en enkÀtstudie för att fÄ svar pÄ frÄgorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstÄtt lÀrarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat..

Enligt LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94, mÄste undervissningen anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lÀrarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda pÄ hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke pÄ gruppstorlek, förutsÀttningar och elevnivÄ.Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) Àr individanpassad undervisning ett relativt outforskat omrÄde eftersom lÀrarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhÄller att i de flesta klassrum i vÀrlden ges en undervisning som förutsÀtter att elever lÀr sig pÄ samma sÀtt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlÀrningsmodell som utgÄr frÄn hjÀrnans sÀtt att arbeta och den beskriver Àven hur vÄrt inlÀrningsbeteende fungerar.

Syftet med vÄr undersökning var att söka kunskap om olika faktorer som pÄverkade elevers möjligheter att nÄ kursmÄlen i idrott och hÀlsa. Vi ville med undersökningen som grund skapa diskussion kring kursmÄl, betygsÀttning och undervisning i idrott och hÀlsa pÄ grundskolan.FrÄgestÀllningarna gÀllde:1. Vad som utmÀrker en skola med en hög andel godkÀnda elever i Àmnet idrott och hÀlsa med avseende pÄ betygskrav, undervisningens innehÄll och lÀrmiljö?2. Vad kÀnnetecknar en skola dÀr flickor i minst lika hög grad som pojkar nÄr betyget GodkÀnd i idrott och hÀlsa?3.

Bakgrunden till min uppsats Ă€r att man i slutet pĂ„ 1970-talet började införa Ă„ldersblandade klasser med pedagogiska motiv. Det avgörande var inte som tidigare att det var för fĂ„ elever för att bilda en Ă„ldershomogen klass utan tanken var att det skulle föra med sig andra fördelar. Syftet med min studie Ă€r att undersöka hur lĂ€rare me d erfarenhet frĂ„n bĂ„de Ă„ldershomogen och Ă„ldersblandad undervisning upplever utvecklingen av deras lĂ€rarroll och arbetssĂ€tt i och med att de bytt organisationsform. Jag har Ă€ven försökt att i min litteraturgenomgĂ„ng ge fler exempel pĂ„ vad som kan pĂ„verka undervisningens utformning. Övergripande nĂ€mner de lĂ€rare som jag intervjuat att deras roll har gĂ„tt frĂ„n den traditionella lĂ€rarrollen dĂ„ man undervisar inför hela klassen till att man istĂ€llet Ă€r handledare till eleverna.

För tjugo Är sedan lades fartygstillverkningen ned vid Kockums varv i Malmö. Det blev inledningen för en strukturomvandling pÄ Malmös arbetsmarknad som Àn idag inte ÄterhÀmtat sig. Under dessa 20 Är har Malmö förÀndrats i mÄnga avseende, och den hÀr studien Àr inriktad pÄ de senaste 13 Ären. För ungefÀr 13 Är sedan upplöstes Àven det som i samhÀllsekonomiska kretsar kallas den svenska modellen och som bland annat gick ut pÄ att staten skulle ta ett ansvar för att arbetskraftens kompetens motsvarar arbetsmarknadens efterfrÄgan. I inledningen av 2007 bantade Komvux Kronborg kraftigt sin verksamhet som en följd av bland annat minskat stadsbidrag. Syftet med undersökningen Àr att se vem som lÀser pÄ komvux Kronborg ur ett individperspektiv och varför de gör de ur ett samhÀllsperspektiv.

Bakgrund: Astma Àr en folksjukdom som ökar kraftigt bland den svenska befolkningen. Sjukdomens svÄrighetsgrad kan pÄverka livskvalitet och arbetsförmÄgan.För att kunna hantera sjukdomen och minska besvÀren kan sjuksköterskan lÀra ut handlingar för egenvÄrd. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor undervisar vuxna patienter med astma bronkiale. Metod: Litteraturstudien grundade sig pÄ tidigare forskning och anvÀndes 10 vetenskapliga artiklar frÄn Cinahl, PubMed och Psykinfodatabas. Artiklarna har varit bÄde kvalitativa och kvantitativa.

Examensarbetet skildrar olika lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisning med matematik som utgÄngspunkt. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer med verksamma lÀrare som tagit del av det temaarbete vi konstruerat och som kommit med synpunkter pÄ hur temaarbetet kan förÀndras till det bÀttre. Resultatet visar att alla de intervjuade lÀrarna Àr positiva till att arbeta Àmnesintegrerat, trots att de ser vissa hinder som kan uppstÄ. I resultatet gÄr Àven att utlÀsa hur de intervjuade lÀrarna stÀller sig till vÄrt temaarbete..

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av och förstÄelseför hur ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av tvÄ olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvÀnts Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal frÄn dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrÄn Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de ideellaorganisationerna bidrar till integration pÄ flera sÀtt, frÀmst genomsprÄkundervisning som fyller en sÀrskild funktion dÄ den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI.

SprÄket spelar en avgörande roll för individen pÄ vilket sÀtt han/hon kan klara av sin skolgÄng och integreras i det svenska samhÀllet pÄ ett sÄ smidigt sÀtt som möjligt. DÀrför Àr det viktigt att alla pedagoger, som undervisar andrasprÄkselever, har kunskap om hur sprÄkinlÀrningen underlÀttas för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska.MÄnga sprÄkforskare har kommit fram till att anvÀndning av skönlitteratur i undervisningen frÀmjar sprÄkutvecklingen pÄ olika sÀtt, bÄde inom Àmnet svenska och svenska som andrasprÄk.Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning pedagoger inom andrasprÄksundervisningen anvÀnder skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning och vilken typ av skönlitteratur som anvÀnds. I min undersökning vill jag fÄ veta vad pedagogerna anser om sprÄkinlÀrning med hjÀlp av skönlitteratur och pÄ vilket sÀtt det lÀsta bearbetas. En viktig frÄgestÀllning Àr ocksÄ huruvida andrasprÄkselevernas sprÄkutveckling underlÀttas med hjÀlp av skönlitteratur.Jag har valt att göra en kvalitativ intervjuundersökning och mÄlet Àr att fÄ bekrÀftat det som sÀgs i litteraturen om betydelsen av att lÀsa skönlitteratur för sprÄkinlÀrningen. Informanterna som jag har intervjuat Àr sex lÀrare i svenska som andrasprÄk, bÄde inom ungdomsskolan och vuxenutbildningen.

De senaste Ärens kraftiga prisökningar pÄ den svenska bostadsmarknaden har fÄtt stor uppmÀrksamhet, bÄde i Sverige och utomlands, eftersom utvecklingen Àr ganska unik i vÀstvÀrlden. Med bakgrund av tidigare studier av bostadsmarknader Àmnar denna studie undersöka vilka faktorer som styr prisutvecklingen i Sverige. Resultaten av ekonometriska tester visar att flera faktorer har pÄverkat prisutvecklingen de senaste 30 Ären. Demografi, disponibel inkomst samt brukarkostnad Àr de fundamentala faktorer som frÀmst pÄverkar bostadspriser i Sverige dÀr framför allt den exceptionellt lÄga rÀntan under och efter finanskrisen drivit prisutvecklingen..

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra huruvida undervisningen anpassas vid de samhÀllsorienterande Àmnena i en mÄngkulturell klass, dvs. vilka aspekter som pedagogerna tar hÀnsyn till i samband med sin undervisning. VÄrt arbete syftar till att undersöka huruvida pedagoger arbetar inkluderande med sprÄkinriktad undervisning i samband med de samhÀllsorienterande Àmnena. Uppsatsen utgÄr frÄn vÄra frÄgestÀllningar: Vilka pedagogiska aspekter finns att ta hÀnsyn till i samband med undervisning för andrasprÄkselever vid de samhÀllsorienterande Àmnena? Följande underfrÄgestÀllningar tillkommer; I vilken utstrÀckning tillÀmpas det sociala samspelet för att gynna sÄvÀl första- som andrasprÄkselever i samband med den samhÀllsorienterande Àmnesundervisningen? Vad för resurser tillÀmpas för att uppnÄ en likvÀrdig utbildning? Empirin Àr inhÀmtad frÄn verksamma pedagoger i grannkommuner till Malmö och i Malmö Stad.

Under min tid som lÀrare i vuxenutbildningen har jag trÀffat mÄnga elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet Àr att mÄnga av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie Àr att belysa hur vuxenelever ser pÄ sitt lÀrande i Àmnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som anvÀnts i studien Àr en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berÀttar om sina upplevelser av sitt lÀrande i Àmnet svenska.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och hur vi bemöter olika kulturer i skolans vÀrld Àr av stor betydelse för hela samhÀllet. Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur sex sfi-lÀrare arbetar för att frÀmja inlÀrningsklimatet i det mÄngkulturella klassrummet. Syftet var ocksÄ att undersöka hur dessa lÀrare ser pÄ Àmnet svenska som andrasprÄk som allmÀnt tenderar att vÀrderas som ett lÄgstatusÀmne. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor utfördes semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lÀrare pÄ sfi. Deras tankar kring Àmnet och kring sin undervisning har sedan stÀllts i relation till befintlig forskning inom interkulturell pedagogik.