BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs sprÄket och dess roll i mÀnniskans liv. LÀsaren ges en inblick i hurförstasprÄk - och andrasprÄksinlÀrning sker samt vad som skiljer dessa Ät. Ur ett pedagogisktperspektiv beskrivs skolans roll och ansvar för att hjÀlpa elever att utveckla ett fungerandeandrasprÄk. Olika metoder och arbetssÀtt som undervisningen kan utgÄ frÄn tas upp ibakgrunden. Andra faktorer sÄsom modersmÄlets och familjens roll för andrasprÄksutvecklingbehandlas i slutet av bakgrunden.SYFTE:Syftet Àr att undersöka vad lÀrare har för upplevelser av att undervisa och möta elever medsvenska som andrasprÄk (SVA).

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Under vÄr avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och Àmnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskÀlla. Syftet var att försöka omsÀtta nÄgra av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vÄr utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gÄ in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var ocksÄ att se hur de teorier som vi lÀrt oss pÄ lÀrarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett Àmnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vÀnskap i var sin Ärskurs sex under den avslutande vft:n pÄ fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur undervisningen bedrivs i nÄgra utvalda klasser i Är 1-5. Vi ville undersöka om lÀrarnas teoretiska stÀllningstaganden syns i den undervisning som de bedriver. Vi har observerat fem olika lÀrares undervisning och sedan intervjuat de berörda lÀrarna. Det gÄr att hitta spÄr av lÀrarnas teoretiska stÀllningstaganden i deras respektive undervisningssituationer. Vi kan dock konstatera att undervisningen ser mycket olika ut i de olika klasserna och att lÀrarens syn pÄ hur kunskap bildas pÄverkar undervisningen..

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad man kan förvÀnta sig för refraktionsfel av barn genom att undersöka en Äldersgrupp frÄn nio till elva Är med Mohindra nÀrretinoskopi. Resultaten skulle sedan jÀmföras med fem andra studier gjorda inom omrÄdet. Syftet var vidare att fördjupa sig inom emmetropisering och refraktionsutveckling.Metod: 77 barn frÄn tre skolor i Vadstena kommun i Äldrarna 9 till 11 Är undersöktes under april 2009 med Mohindra nÀrretinoskopi. De sfÀriska ekvivalenta refraktionsmedelvÀrdena togs fram och jÀmfördes med likvÀrdiga resultat frÄn fem andra studier genomförda i olika lÀnder.Resultat: De sfÀriska ekvivalenta medelvÀrdena var för 9-, 10- och 11-Äringar +1.29 D, +0.97 D respektive +1.22 D för pojkarna och +1.00 D, +1.22 D respektive +0.92 D för flickorna i Vadstena. I de asiatiska studierna var medelvÀrdena mot mer myopi medan den svenska och chilenska studien liknade medelvÀrdena frÄn studien i Vadstena.Slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att refraktionsutvecklingen tenderar att gÄ mot mer negativa vÀrden med ökande Älder, dock Àr det lÄngt ifrÄn alla barn som blir myopa nÀr de börjar skolan.

Arbetet syftar till att ge exempel pÄ hur konstruktivismen kan anvÀndas praktiskt genom olika arbetssÀtt inom fysikundervisningen i den svenska gymnasieskolan. ArbetssÀtten som tas upp Àr demonstrationsexperimentet, den induktiva och den deduktiva klassrumslaborationen, hemlaborationen samt problemlösningen. För vart och ett av dessa arbetssÀtt ges ett exempel i konstruktivistisk anda, som sÄ vitt upphovsmÀnnen vet, inte tidigare har anvÀnts i detta sammanhang. NÄgra av arbetssÀtten har testats i undervisning av upphovsmÀnnen och dÀrefter utvÀrderats..

Texten undersöker hur bildlÀrare och bildlÀrarstudenter anvÀnder sig av bildanalysen inom Àmnets undervisning. Metoder, begrepp och instÀllningar till bildanalys granskas ur ett lÀrarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. DÀrtill Àr ett förslag utformats till bildanalytiskt lÀrarmaterial som kan anvÀndas som ett grundlÀggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.

Syftet med detta examensarbete var att fÄ en bild av eventuella skillnader nÀr det gÀller pedagogers syn pÄ det skönlitterÀra arbetets roll i olika skolÄr. I vÄrt syfte ingick Àven att undersöka om man i praktiken kan se tecken pÄ ett snÀvt synsÀtt nÀr det gÀller litterÀrt arbete relaterat till elevers Älder sÄsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska kursplanen. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade pÄ samma skola, tvÄ i varje skolÄr. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en nÀr de undervisade med och kring skönlitteratur.

Bakgrund: Att kostbehandlingar utförs Àr först och frÀmst patientens eget ansvar. Dietister arbetar dÀrför med att stödja egenvÄrden och ge rÄd vid oklarheter. MÄnga dietister anvÀnder hjÀlpmedel för att kunna underlÀtta patientens vardag, men inga kÀnda studier innan denna har undersökt hur dietister ser pÄ möjligheten att anvÀnda mobilapplikationer som hjÀlpmedel för egenvÄrd.Syfte: Syftet med studien var att undersöka yrkesaktiva svenska dietisters syn pÄ mobilapplikationer som hjÀlpmedel för patienters egenvÄrd. Samt om synen varierar med dietisternas Älder och arbetsplats.Metod: En webbenkÀt skickades ut via e-post till svenska dietister. Urvalet gjordes genom Dietisternas Riksförbunds (DRF) medlemsregister.

 Vi har under vÄr studietid blivit informerade om de formella skillnaderna mellan en revisorsassistent och en godkÀnd/auktoriserad revisor, men inte de faktiska skillnaderna. Syftet med denna uppsats var att fÄ en bild över vilken roll professionen spelar för anstÀllda pÄ de stora svenska revisionsbyrÄerna.Det fanns inte tidigare studier som stÀmde överens med vÄr frÄgestÀllning vilket innebar att vi hade ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt. Med hjÀlp av det insamlade materialet frÄn empirin kunde vi sedan dra slutsatser. Empirin samlades in genom intervjuer med en anstÀlld frÄn varje av de stora byrÄerna och vi kunde dÀrmed skapa oss en uppfattning hur professionen skiljer sig Ät de olika revisionsbyrÄerna emellan, med utgÄngspunkt frÄn olika forskares professions- och statusteorier.Vi kan konstatera att professionens roll för anstÀllda pÄ de stora svenska revisionsbyrÄerna varit betydligt mindre Àn vi trodde pÄ förhand och istÀllet Àr det interntitlarna tillsammans med status som spelat den största rollen. .

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt uppfattningar om undervisning och lÀrande i relation till InternetanvÀndning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som gÄr yrkesförberedande och som gÄr studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkÀter. Studiens resultat visade att fler elever i bÄda grupperna ansÄg att InternetanvÀndning har en positiv inverkan pÄ undervisning och lÀrande Àn de som ansÄg att inverkan Àr obetydlig. Ingen elev ansÄg att lÀrande pÄverkas negativt och en elev ansÄg att undervisningen pÄverkas negativt av InternetanvÀndning.

Den 1:a januari 2005 infördes nya redovisningsregler gÀllande företagsförvÀrv. Samtliga svenska börsnoterade företag skall redovisa i enlighet med IFRS 3 FöretagsförvÀrv och IAS 38 Immateriella tillgÄngar. De nya reglerna innebÀr bland annat att varumÀrken och andra immateriella tillgÄngar skall vÀrderas separat frÄn goodwill i balansrÀkningen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka effekten av IAS 38 pÄ svenska företags redovisning av immateriella tillgÄngar, med fokus pÄ varumÀrken. Studien gÀller företagens hantering av varumÀrken vid förvÀrv samt vÀrderingsmetod för dessa.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhÀllsorienterade lÀromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhÀllskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förÀndrar elever och samhÀlle med hÀnsyn till normer om kön och sexualitet, sÄ som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjÀlp av diskursanalytiska verktyg visat att sÄ inte Àr fallet. IstÀllet visar studien att lÀromedlen till största delen osynliggör bÄde genusvetenskapliga och queera perspektiv, Àven om det Àven finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien Àr de förtydligade mÄlsÀttningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument LÀroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel dÀr man finner lÀromedlens tal om kön och sexualitet.