Bakgrund Tidigare studier belyser vikten av att företag integrerar marknadsfunktionen och logistikfunktionen, detta dÄ en sÄdan integration leder till fördelar för företag. NÀr funktionerna Àr integrerade kan företag bland annat möta kunders förvÀntningar vad gÀller produkttillgÀnglighet och leveransservice pÄ ett mer effektivt sÀtt Àn om funktionerna inte Àr integrerade. I dagslÀget finns endast begrÀnsade studier om hur integration mellan marknadsfunktioner och logistikfunktioner ser ut i praktiken. En empirisk kunskapslucka vad gÀller integration mellan marknadsfunktioner och logistikfunktioner i svenska detaljhandelsföretag kunde sÄledes pÄvisas och det Àr dennakunskapslucka som legat till grund för denna studie.Syfte Denna studie syftar till att analysera om, och i sÄ fall hur, marknadsfunktioner och logistikfunktioner inom svenska detaljhandelsföretag Àr integrerade.Genomförande För att uppnÄ syftet genomfördes intervjuer med medarbetare pÄ marknadsfunktionen och logistikfunktionen inom tre svenska detaljhandelsföretag. Dessa företag var Cervera, Glitter och KappAhl.

Syfte med min studie var att undersöka hur idrottslÀrare tÀnker kring individanpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter. Mina frÄgestÀllningar var:Ska man anpassa undervisningen sÄ att eleverna erbjuds olika valmöjligheter och i sÄ fall varför?Vilka för- och nackdelar finns det med en anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom Àmnet idrott och hÀlsa?Hur kan man genomföra anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ ett bra sÀtt? Som metod valde jag att ha en kvalitativ ansats för att pÄ sÄ sett fÄ en djupare förstÄelse för hur idrottslÀrarna tÀnker och resonerar kring att erbjuda valmöjligheter. Jag genomförde fyra intervjuer med olika idrottslÀrare som alla hade ett minimum av 10 Ärs praktisk yrkeserfarenhet. Samtliga idrottslÀrare ansÄg att det Àr viktigt att erbjuda eleverna valmöjligheter samt att det finns mÄnga för- och nackdelar som man mÄste vara medveten om.

Syftet med litteraturstudien var att ta reda vad olika studier kommit fram till angÄende patientutbildning om diabeteskost, motion, hur patientutbildningen bedrivs och uppföljning av vad patienterna fÄtt med sig för kunskaper genom utbildningen. Datainsamlingen har skett i databaserna Elin, Blackwell-Synergy, PubMed och Elsevier. Vid sökningen gjordes begrÀnsning till svensk, norsk och engelsksprÄkiga tidskrifter och alla artiklar var vetenskapliga. Sökorden som anvÀndes i olika kombinationer var: patient education, diabetes, education, exercise och diet. I de artiklar som hÀmtades via databassökningen valdes ytterligare artiklar frÄn referenslistor.

Bakgrund: Det finns fÄ studier pÄ instruktionsfilm som undervisningsmetod för praktiskamoment inom fysioterapeututbildning. De som gjorts visar att studenter upplever filmerna som en positiv hjÀlp i sina studier. Idag sker den praktiska undervisningen pÄ LTU:s fysioterapeutprogram traditionellt av en undervisande förelÀsare som visuellt och muntligt gÄr igenom de praktiska momenten. Syfte: Syftet med studien var att skapa instruktionsvideos för praktiska undersökningsmoment och beskriva fysioterapeutstudenters upplevelse av videon som komplement till ordinarie undervisning. Metod: Filmproduktionen planerades och utfördes i tre steg: förproduktion, produktion och efterproduktion.

SammanfattningSÄ lÀr jag ut hÀlsa Àr en uppsats pÄ avancerad nivÄ skriven vÄren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och Àr pÄ 15 högskolepoÀng.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare i Södra Australien och Sverige skapar en lÀrandemiljö i hÀlsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frÄgestÀllningarna:? Hur gör lÀrare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lÀrmiljö i hÀlsa?? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ hÀlsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lÀrares förhÄllningssÀtt i hÀlsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lÀrare och tre svenska lÀrare dÀr urvalet byggde pÄ ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsÀtt dÀr det insamlade materialet analyserades utifrÄn KASAM och tidigare forskning inom hÀlsa, hÀlsoarbete och hÀlsa i idrott och hÀlsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lÀrare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvÀgagÄngssÀtt i hur de undervisar i hÀlsa i Idrott och HÀlsa Àven fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. LÀrarena sÀger att de Äterkopplar till hÀlsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen Àr att Södra Australien Àr undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan Àr mer konkret och pÄ det sÀttet styr den mer vad lÀrarna lÀr ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och HÀlsa som Àr vÀldigt tolkningsbar. PÄ grund av detta var de australiensiska lÀrarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.

Syftet med vÄrt arbete var att klarlÀgga om elevers sprÄkliga förmÄga kan utvecklas vad gÀller grammatiska former och strukturer genom individuellt anpassat lÀrande inom problemomrÄdet. Vi genomförde vÄr undersökning i en Ärskurs nio i LuleÄ kommun. Vi anvÀnde oss av tvÄ mÀttillfÀllen. Samma skriftliga test anvÀndes vid bÄda tillfÀllena. Material som anvÀndes för utvecklingsarbetet var ett av oss varierat urval av övningar inom engelsk grammatik anpassade för att passa den enskilde individens inlÀrningsstil och behov av trÀning.

En studie om lÀrarstudenters sÀtt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgÄr frÄn att teknik Àr centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat pÄ uttrycksfullhet och innehÄll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar Àven förutsÀttningarna för estetiska lÀroprocesser under en mÄlstyrd befattningsutbildning..

I oktober 2006 lade Cecilia Wikström fram en motion om införandet av en nationell litteraturkanon i svenska skolor, och i oktober 2007 lades motionen pÄ nytt fram av Wikström. Införandet av en kanon i skolan innebÀr en lista böcker som alla elever ska lÀsa. Jag har i detta arbete stÀllt upp ett antal frÄgestÀllningar rörande en litteraturkanon i svenskÀmnet, hur deras medvetenhet om begreppet ser ut, vad ett införande av en kanon kan innebÀra, vilken problematik som Àr knuten till begreppet, samt om det inte egentligen inte redan finns ett slags outtalad kanon bland lÀrare i svenskÀmnet. Jag har intervjuat sex stycken lÀrare pÄ gymnasiet med olika lÄng erfarenhet av undervisning i Svenska om begreppet litteraturkanon generellt, samt vad de anser att införandet av en officiell kanon skulle innebÀra, för deras undervisning samt för Àmnet i allmÀnhet. Jag har genom mina undersökningar kommit fram till att det redan verkar finnas ett slags konventionskanon i svenskÀmnet, och de olika lÀrarna verkade ha en ganska likriktad syn pÄ vilka de viktiga författarna i svensk och utlÀndsk litteratur Àr.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som pedagoger har som grund vid undervisning i fri improvisation, samt vilka tankegÄngar som ligger bakom undervisningsmetoderna. Genom tre intervjuer med verksamma musiker och pedagoger inom fri improvisation, sÄ fann jag att de tankegÄngar som ligger bakom metoderna Àr till en stor del kopplade till den definition av fri improvisation som de intervjuade har. Metoderna som anvÀnds inom fri improvisations-undervisning Àr mÄnga och varierade men huvudsakligen baserade pÄ att eleven, dels skall bygga upp ett förrÄd av konventionella och icke konventionella speltekniker. Samt att eleven skall öva upp sin reaktionsförmÄga och associativa sida, som anvÀnds pÄ det som sker i nuet. Detta Àr en paradox mot den erfarenhet som eleven har i sitt material/kunskapsstoff, vilket den bör bli medveten om genom reflekterande och ifrÄgasÀttande av det den gör..

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur idrottslÀrare uppfattar hÀlsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att frÀmja elevernas hÀlsa. Som metod för studien anvÀndes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslÀrarna tycker att hÀlsa Àr ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hÀlsa bör baseras pÄ fysisk aktivitet, för att utifrÄn denna plattform förgrena sig i hÀlsobegreppets och kursplanens övriga bestÄndsdelar..

I media förs en debatt om var lÀrande bör ske samt hur det ska gÄ till. Utomhusundervisning kan vara en tÀnkbar lÀrandemetod. PÄ senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lÀrare. Denna studies syfte Àr att belysa vilka uppfattningar lÀrare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lÀrande. Eftersom dagens skola Àr mÄlstyrd sÄ Àr det upp till varje lÀrare att sjÀlv avgöra hur undervisningen ska utformas.

I denna uppsats har jag velat undersöka om de prosodiska skillnaderna mellan svenskan och franskan kan förklara de avvikelser frÄn den franska normen som Äterfinns hos nÀstan alla svenska inlÀrare av franska, i det nÀrmaste oberoende av hur lÀnge man har studerat sprÄket. Jag ville studera om skillnaderna kunde hÀrledas till olikheterna mellan de bÄda rytmiska sprÄktyperna stress-timing och syllable-timing, dÀr svenskan anses tillhöra den förra och franskan den senare. I hur stor utstrÀckning pÄverkar modersmÄlet inlÀrning och produktion av ett andrasprÄk? Den undersökning jag har gjort syftade till att se om de rytmiska olikheterna mellan svenskan och franskan har mÀrkbara effekter pÄ hur betoning realiseras. Förhoppningen var att skillnaderna skulle vara sÀrskilt pÄtagliga vid just betoning beroende pÄ de skiljande realiseringssÀtten i franskan och svenskan.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i valet av undervisningsform mellan kommunala, invandrartÀta högstadieskolor och kommunala, invandrarglesa högstadieskolor i Stockholm. FrÄgestÀllningar som söktes svar pÄ var om kön, Älder, utbildning och tidigare arbetserfarenheter pÄverkar huruvida lÀrare vÀljer att anvÀnda samundervisning eller könssegregerad undervisning.MetodBakgrunden till uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr sam- och könssegregerad undervisning diskuteras. Den teoretiska utgÄngspunkten för denna uppsats Àr ur ett kulturellt- och könsperspektiv. I den litteratur som vi har tagit del av har vi valt att fokusera pÄ att hitta svar pÄ frÄgestÀllningarna för att sedan kunna jÀmföra dessa med vÄr egen studie.Studien har gjorts med kvalitativa intervjuer av 16 stycken idrottslÀrare pÄ kommunala högstadieskolor. En kvinnlig och en manlig lÀrare frÄn fyra invandrartÀta skolor, respektive fyra invandrarglesa skolor har deltagit i undersökningen.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att de intervjuade pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hÀnsyn till barns olika förutsÀttningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning Àr begrÀnsade.De begrÀnsade faktorerna har enligt pedagogerna frÀmst att göra med klasstorleken samt att en del av pedagogerna ofta Àr ensamma i undervisningen. Det verkar ocksÄ som det saknas kunskap om barns olika inlÀrningsstilar..