Detta examensarbete handlar om skillnaderna mellan att grunda sin undervisning pÄ tematiskt arbete med skönlitteratur, och att grunda den pÄ arbete med fÀrdigproducerat lÀromedel. Vi ville ta reda pÄ vilken betydelse lÀsning av skönlitteratur har för undervisningen, och vilken roll skolbiblioteket har i detta arbete. Vi har intervjuat elever och lÀrare, observerat undervisning hos tvÄ lÀrare, samt lÀst litteratur relevant för vÄrt syfte. Enligt styrdokumenten ska man arbeta med skönlitteratur i undervisningen, men pÄ vilket sÀtt redogörs inte. Vi har kommit fram till att det finns mÄnga fördelar med att lÄta skönlitteratur ingÄ i tematiskt arbete i undervisningen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare bedriver undervisning för en hÄllbar utveckling i de tidiga skolÄren. Vi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att fÄ mer djupgÄende svar och för att kunna stÀlla följdfrÄgor. FrÄgestÀllningarna vi vill ha besvarade Àr: Vad lÀgger lÀrarna i begreppet hÄllbar utveckling? Hur bedriver lÀrare i de tidiga skolÄren undervisning för hÄllbar utveckling samt hur pÄverkar lÀrarens egen attityd till Àmnet undervisningen? Resultatet visar att lÀrarna har problem med att definiera begreppet hÄllbar utveckling och att lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext perspektiv som innehÄller mer Àn miljöaspekten. MÄnga lÀrare vÀljer att arbeta praktiskt dÀr eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av mÀnniskors handlingar.

I denna uppsats har jag fortsatt den ndersökning av svenska inlÀrare av franska som pÄbörjades i min C-uppsats. Avsikten har varit att studera om de sprÄkliga avvikelser frÄn den franska normen som upptÀcktes i den förra studien kvarstÄr Àven denna gÄng dÄ studien inte lÀngre gÀller vokaldurationer utan istÀllet det tonala förloppet och final förlÀngning.Svenska inlÀrares prosodiska konstruktioner har studerats och jÀmförts med mönstret för fransktalande referenspersoner. Antagandet var att man skulle kunna observera tydliga, och dÀrtill likartade, avvikelser frÄn den franska normen - avvikelser som eventuellt skulle kunna hÀrledas till det svenska modersmÄlet och de prosodiska skillnaderna mellan sprÄk med betoningsbaserad respektive stavelsebaserad rytm. Informanterna utgjordes av tvÄ grupper av svenska inlÀrare av franska, den ena med informanter som enbart lÀrt sig franska i svensk skolmiljö och den andra med inlÀrare som dÀrutöver under en period Àven vistats i en fransksprÄkig omgivning. Tydliga avvikelser frÄn den franska normen mÀrktes för samtliga svenska informanter men nÄgon inbördes gruppering bland inlÀrarna kunde inte noteras.

Den föreliggande undersökningen har som syfte att undersöka hur man har anordnat undervisningen för svenska som andrasprÄkselever i de kommunala grundskolorna i en mindre kommun med ett mÄngkulturellt, men glest och sprÄkligt heterogent elevunderlag. Undersökningen grundar sig i mitt genuina intresse för hur vi i den svenska grundskolan tillgodoser andrasprÄkselevernas möjligheter till sprÄklig och kognitiv utveckling. I aktuell forskning inom omrÄdena modersmÄl och tvÄsprÄkighet finner vi goda empiriska underlag för hur vi skall utforma och organisera de flersprÄkiga elevernas undervisning pÄ bÀsta sÀtt. I den nu föreliggande undersökningen finns speciella förutsÀttningar, som sÀtter bÄde aktuell forskning, styrdokument och skolans ramfaktorer pÄ prov. Den undersökta kommunen har genom sin stora yta en svÄrhanterad logistiksituation för elever, lÀrare och skolledare.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om religionslÀrare pÄ grundskolans senare Är upplever en konflikt mellan lÀroplanens mÄl om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nÀra koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels pÄ litteraturstudier, dÀr jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mÄngkultur, dels intervjuer med tio religionslÀrare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lÀrarna inte upplever nÄgon konflikt kring detta nÄgot motsÀgelsefulla, men att de Àr mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

Syfte: Syftet med denna undersökning var att ur specialpedagogisk synvinkel kartlÀgga hur fem NO-lÀrare beskriver att de anvÀnder text i sin undervisning. FrÄgestÀllningarna var: Hur anvÀnder lÀrarna text i sin undervisning? Vilka lÀsförstÄelsestrategier undervisar lÀrarna om? Hur samverkar lÀrarna med specialpedagog kring elever med lÀssvÄrigheter? Vilket stöd efterfrÄgar lÀrarna för att utveckla sin undervisning? Teori: DÄ denna studie behandlar lÀsförstÄelse och undervisning, i vilken lÀraren har en aktiv roll och anvÀnder sig av dialog och kommunikation för att förklara fenomen och begrepp, har ett sociokulturellt perspektiv valts som teoretisk utgÄngpunkt.Metod: Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem NO-lÀrare verksamma pÄ högstadiet i olika stadsdelar i en storstad. Intervjuerna utformades som samtal utifrÄn en intervjuguide som tog sin utgÄngspunkt i undersökningens syfte och frÄgestÀllningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades.Resultat: Resultatet visar att samtliga lÀrare i undersökningen beskrev NO-texter som abstrakta, faktaspÀckade och en utmaning för eleverna att ta till sig.

Denna studie behandlar utbildning för hÄllbar utveckling och syftar till att, för det första analysera och kategorisera lÀrares undervisningssÀtt inom undervisning för hÄllbar utveckling, och för det andra diskutera huruvida detta undervisningssÀtt skapar en pluralistisk undervisningspraktik. AngreppssÀttet som anvÀnds i studien grundas pÄ ett metodologiskt ramverk som utgÄr bland annat pÄ pragmatismen och transaktionsbegreppet. UtifrÄn denna metodologi analyseras lÀrares undervisningssÀtt i termer av epistemologiska drag, alltsÄ det sÀtt som lÀraren ger eleverna anvisningar pÄ. Studiens empiri utgörs av transkriberade videoinspelningar frÄn undervisningspraktik. Analysen resulterar i sex olika kategorier av epistemologiska drag, vilka sedan diskuteras utifrÄn vissa utbildningskaraktÀrer vilka kan ses som efterstrÀvansvÀrda för pluralistisk undervisning.

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad man kan förvÀnta sig för refraktionsfel av barn genom att undersöka en Äldersgrupp frÄn nio till elva Är med Mohindra nÀrretinoskopi. Resultaten skulle sedan jÀmföras med fem andra studier gjorda inom omrÄdet. Syftet var vidare att fördjupa sig inom emmetropisering och refraktionsutveckling.Metod: 77 barn frÄn tre skolor i Vadstena kommun i Äldrarna 9 till 11 Är undersöktes under april 2009 med Mohindra nÀrretinoskopi. De sfÀriska ekvivalenta refraktionsmedelvÀrdena togs fram och jÀmfördes med likvÀrdiga resultat frÄn fem andra studier genomförda i olika lÀnder.Resultat: De sfÀriska ekvivalenta medelvÀrdena var för 9-, 10- och 11-Äringar +1.29 D, +0.97 D respektive +1.22 D för pojkarna och +1.00 D, +1.22 D respektive +0.92 D för flickorna i Vadstena. I de asiatiska studierna var medelvÀrdena mot mer myopi medan den svenska och chilenska studien liknade medelvÀrdena frÄn studien i Vadstena.Slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att refraktionsutvecklingen tenderar att gÄ mot mer negativa vÀrden med ökande Älder, dock Àr det lÄngt ifrÄn alla barn som blir myopa nÀr de börjar skolan.

Nordiska (och svenska) nÀringsrekommendationer rekommenderar att Àta 500 gram frukt och grönsaker per dag. Detta Àr den mÀngd som, enligt forskning, har effekt mot övervikt samt mot hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. UtlÀndska och svenska studier visar att svenska folket Àter för lite frukt och grönsaker i förhÄllande till rekommendationerna.Studiens syfte Àr att undersöka frukt- och grönsakskonsumtionen bland ett antal kockar, idrottslÀrare och distriktssköterskor i Göteborg. Syftet Àr ocksÄ att studera om dessa grupper anvÀnder kunskaper om frukt och grönsaker i sin yrkesroll. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur ser frukt- och grönsakskonsumtionen ut bland de utvalda grupperna? Vilka motiv har respondenterna för att Àta frukt och grönsaker som de gör? Anser respondenterna sig ha kunskap om frukters och grönsakers effekt pÄ hÀlsan? AnvÀnder respondenterna kunskaper om frukt och grönsaker i sina yrkesroller?Studien genomfördes med enkÀtundersökning.

I arbetet kring lÀroplanen och lÀrares tolkning av lÀroplanen var mÄlet att fÄ en bredare bild av vilken plats lÀroplanen har hos en yrkesverksam lÀrare. Vi ville fÄnga tankarna kring processen frÄn tolkning till fÀrdigt klassrumsmaterial i Àmnet svenska. Vi valde att genomföra tvÄ intervjuer samt tvÄ observationer med tvÄ lÀrare som Àr verksamma och undervisar i Ärskurs tvÄ. Under arbetets gÄng framkom svar pÄ mÄnga frÄgor som berör arbetet kring och med lÀroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgÄngspunkt i en pedagogisk planering.

Internationella studier visar att svenska elever har försÀmrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas mÄluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare resonerar kring utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare Är. Vi har Àven undersökt hur dessa lÀrare ser pÄ möjligheter respektive begrÀnsningar med utomhuspedagogik och utomhusmatematik.

Uppsatsens syfte var att fÄ en insikt om och visa hur ett antal lÀrare tÀnkte kring stödinsatser i svenska, för elever som inte hade nÄtt mÄl för Àmnet i Är 3. Syftet kom ur tankar kring dagens mÄlinriktade undervisning, dÄ de nationella provens vara eller icke vara diskuterats mycket i samhÀllet. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och gjordes genom Ätta intervjuer hos 4:e klass lÀrare, i ett lÀn, i sydöstra Sverige. Resultaten frÄn intervjuerna sammanstÀlldes i kategorier som uppkommit under intervjuerna, och dessa diskuterades sedan och stÀlldes mot tidigare forskning i slutet av uppsatsen. Resultaten visade att lÀrarna diskuterade kring begreppet lÀs- och skrivsvÄrigheter med olika termer samt beskrev det som ett komplext begrepp.

I detta arbete undersöks lÀrarnas instÀllning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lÀrare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Undersökningen Àr i metaform dÀr tidigare resultat sammanstÀlls i ett försök att finna tendenser i lÀrarnas instÀllning.Dessa svar analyseras och diskuteras dÀrefter utifrÄn relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

Syfte. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vem den svenska journaliststudenten Àr samt att fÄ en bild av vilka journalister arbetsmarknaden letar efter..

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var Ätta kvinnor och Ätta mÀn i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.