För mÄnga elever, sÀrskilt bland dem med svenska som andrasprÄk och dem frÄn studieovana hem, Àr gapet stort mellan det sprÄk de anvÀnder till vardags och det abstrakta, Àmnesspecifika sprÄk de möter i skolan. SprÄkets svÄrighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i Ärskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lÀra ÀmnesinnehÄll och sprÄk parallellt, vilket gagnar alla elever, men sÀrskilt de grupper som nÀmndes ovan. Under senare Är har svenska elevers resultat försÀmrats i internationella mÀtningar. Det heterogena klassrum lÀraren möter i Sverige idag stÀller krav pÄ undervisningen som lÀrare mÄnga gÄnger inte har beredskap för att möta.

Ryms de sÀrbegÄvade elevernas sÀrskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar nÄgra sÀrbegÄvade elevers syn pÄ sin skolvardag och sitt lÀrande. Dess syfte Àr att se om, och hur, individanpassad undervisning pÄverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser pÄ sitt eget lÀrande. Studien baseras pÄ intervjuer med tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldrarna 9-12 Är. Eleverna gÄr i skolor belÀgna i Stockholm.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka anvÀndandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en enkÀtundersökning bestÄende av kvalitativa och kvantitativa frÄgor pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet frÄn undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, bÄde pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen Àr sÄledes att drama inte bara Àr ett verktyg förbehÄllet lÀraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama Àr ocksÄ ett betydelsefullt redskap som elever kan anvÀnda för sin sociala och emotionella utveckling..

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter upplevde patient-undervisningen samt hur sjuksköterskans roll sÄg ut i patientundervisningen. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna ELIN samt Cinahl. Artiklar publicerade mellan 1999-2009 och som var tillgÀngliga i fulltext inkluderades i resultatdelen som omfattade 14 kvalitativa studier samt en litteraturstudie. Resultat: I resultatet framgick att patienterna upplevde att gruppundervisning var ett bra alternativ till enskild undervisning dÄ de kunde ta del av andras erfarenheter och pÄ det sÀttet fÄ mer kunskap om sjukdomen.

ArbetstillfredsstÀllelse Àr ett ofta undersökt Àmne inom samhÀllsvetenskapen och Àr av intresse för sÄvÀl arbetsgivare som arbetstagare. Denna uppsats fokuserar dels pÄ huruvida lön, bÄde i dess absoluta och relativa form, har nÄgon inverkan pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Den undersöker Àven huruvida personer som arbetar inom interna arbetsmarknader har en högre grad av arbetstillfredsstÀllelse Àn personer som inte gör det. Det finns ett flertal indikatorer som kÀnnetecknar interna arbetsmarknader och i denna uppsats undersöks tre av dessa. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att studera arbetstillfredsstÀllelse och vilka effekter lön samt ett eventuellt deltagande i interna arbetsmarknader fÄr för arbetstillfredsstÀllelsen.

Denna studie syftar till att undersöka hur förÀldrars beteenden pÄverkar sina aktivt tennisspelande barn i samtliga tennissammanhang ur tennistrÀnarens perspektiv i Sverige. Tidigare studier, som Àr gjorda i andra lÀnder, visar att de flesta tennistrÀnares upplevelser med förÀldrar inom tennis Àr positiva. De problematiska beteenden hos förÀldrar som tennistrÀnare upplevt Àr oftast under tÀvlingssammanhang dÄ deras barn spelar match. Det finns en kunskapslucka i Sverige kring detta Àmne dÄ inga studier Àr gjorda kring tennisförÀldrars beteenden och dess pÄverkan pÄ sina barn. Fem semistrukturerade intervjuer utfördes pÄ fem svenska tennistrÀnare frÄn olika delar av landet.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka datoranvÀndningen i samhÀllsorienterande undervisning i skolÄr 4, pÄ tvÄ olika skolor i StockholmsomrÄdet. Undersökningen bygger pÄ fem frÄgestÀllningar, vilket bidrar till att belysa lÀrare och elevers förhÄllningssÀtt kring Àmnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning dÀr observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som anvÀndes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp anvÀnds tankar frÄn behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas Àven tidigare forskning kring Àmnet datoranvÀndning upp.Mitt undersökningsresultat visar att datoranvÀndningen tar en stor plats i SO-undervisningen.

Syftet med denna undersökning Àr att arbeta med skönlitteratur i undervisningen och ta reda pÄ vad barn i Är 1 och deras förÀldrar anser om skönlitteraturens roll i undervisningen. Jag har valt att göra en kvalitativ studie baserad pÄ observationer av klassens arbete samt djupintervjuer med fem barn och deras förÀldrar. Ingen av informanterna hade tidigare stött pÄ en undervisning som varit baserad pÄ skönlitteratur, men sÄvÀl förÀldrar som barn anser att skönlitteraturbaserad undervisning bör dominera arbetet i skolan. De kÀnner att det Àr mycket lÀttare att finna lÀrglÀdje, fantasi och inspiration ur skönlitteraturen, Àn ur renodlade lÀromedel. BÄde förÀldrar och barn vill dock ha kvar traditionella lÀromedel som ett komplement i undervisningen, dels för att barnen tycker att det Àr vÀldigt roligt att arbeta med arbetsböcker och, för att förÀldrarna pÄ sÄ vis kÀnner trygghet i att basen i barnens lÀrande sÀkras..

I det hÀr arbetet behandlas PBL och hur det fungerar som arbetssÀtt i geografiundervisning pÄ gymnasiet. Jag undersöker vilka positiva respektive negativa aspekter det finns med att anvÀnda PBL i verksamheten samt vad arbetssÀttet utifrÄn dess positiva sidor kan tillföra geografiundervisning pÄ gymnasiet. För att besvara min frÄgestÀllning har jag genomfört tvÄ olika typer av semistrukturerade intervjuer. Den första var en samtalsintervju med en pedagog som har mÄngÄrig erfarenhet av PBL-baserad undervisning pÄ gymnasiet. Den andra en fokusgruppintervju med fyra elever frÄn en Ärskurs tvÄ-klass som arbetat med arbetssÀttet under sin tid pÄ gymnasiet.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar lÀrare vid utformningen av undervisningen. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 pÄ tre olika skolor i Norrbotten. Samtliga lÀrare i vÄr studie undervisade i Àmnet kemi pÄ gymnasienivÄ. Genom vÄr undersökning kunde vi urskilja ett antal faktorer som har betydelse för hur lÀrarna utformar sin undervisning.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur klasslÀrare undervisar elever som har svenska som andrasprÄk för att de ska kunna uppnÄ mÄlen i kursplanen. I denna undersökning har jag intervjuat sex pedagoger frÄn tvÄ olika skolor. Det hÀr Àmnet anser jag Àr relevant dÄ vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle, vilket gör att jag med stor sannolikhet kommer att möta barn som har svenska som andrasprÄk i min undervisning. Studien visar att pedagogerna för det mesta anvÀnder sig av konkret material samt att de gÀrna anvÀnder sig av diskussioner i klassrummet. De pÄtalar ocksÄ att det finns fördelar med att ha flersprÄkiga elever i undervisningen, bland annat ger det dem en större utmaning och dessutom kan eleverna fÄ ta del av varandras kulturer och traditioner.

Detta arbete Àr en kvalitativ intervjustudie som undersöker lÀrares tankar kring begreppet livsfrÄgor. Totalt tio stycken lÀrare frÄn lÄg- och mellanstadiet har intervjuats och har dÀrigenom bidragit med sina erfarenheter inom omrÄdet. Enligt tidigare forskning kan livsfrÄgor uppfattas som nÄgot diffust. Syftet var dÀrför att reda ut begreppets komplexitet genom att ta del av lÀrares definition samt deras tankar kring undervisning och bedömning i relation till livsfrÄgebegreppet. De resultat som framkom genom analys av intervjusvaren stÀrker uppfattningen om att det Àr svÄrt att entydigt definiera vad livsfrÄgor Àr för nÄgot.

Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra pÄ vilka sÀtt lÀrare ser pÄ den estetiska verksamheten i skolan. Den lÀrarkategori som vi valt att rikta in oss pÄ Àr högstadielÀrare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera pÄ det estetiska omrÄdet inom skolan berodde framförallt pÄ den omorganisation som skedde inom lÀrarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det estetiska omrÄdet, att ett större fokus kom att riktas pÄ den estetiska verksamheten Àn vad som tidigare varit fallet.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av religionsundervisningen i Är 1-3, betrÀffande innehÄll, förekomst av undervisning om"frÀmmande"religioner och lÀrares instÀllning till Àmnet. ReligionsÀmnets utveckling beskrivs och relevant religionsdidaktisk forskning presenteras. Vidare redovisas en enkÀtstudie som utförts bland ett antal verksamma lÀrare, vilka redogör för sin instÀllning till Àmnet, innehÄll i undervisningen samt sin instÀllning till undervisning om"frÀmmande"religioner i Är 1-3..

Syftet med detta examensarbete var att studera pÄ vilket sÀtt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplÀgg. FrÄgorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats Àmnet hade i lÀroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som anvÀnts Àr utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fÀltet lokalhistoria och i de valda teorierna.