NĂ€stan en femtedel av grundskolans elever har sitt ursprung i andra lĂ€nder och att undervisa flersprĂ„kiga elevgrupper utgör en pedagogisk vardag för mĂ„nga lĂ€rare. I ett stort antal nationella studier och granskningar av pedagogisk verksamhet konstateras dock att en stor andel av andrasprĂ„kseleverna inte nĂ„r nationella mĂ„l i matematik och svenska. Även internationella jĂ€mförelser visar att andrasprĂ„kselevers förutsĂ€ttningar för lĂ€rande inte tillgodoses i lika stor utstrĂ€ckning i Sverige som i andra OECD-lĂ€nder. I förlĂ€ngningen fĂ„r detta demokratiska konsekvenser, dĂ„ mĂ„nga andrasprĂ„kselever saknar verktyg att tolka och förstĂ„ sin omgivning och dĂ€rmed inte kan pĂ„verka och aktivt delta i samhĂ€llsgemenskapen. Den mĂ„ngfald som elever utgör med avseende pĂ„ social, kulturell och etnisk bakgrund, förutsĂ€tter dĂ€rför nya pedagogiska förhĂ„llningssĂ€tt för att alla aktivt ska kunna delta och fĂ„ möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Syftet med den hĂ€r kvalitativa studien Ă€r att beskriva och förstĂ„ skolans pedagogiska verksamhet för andrasprĂ„kselever med fokus pĂ„ sprĂ„k och matematik.

The aim was to find out teachers in Swedish as a second language in primary schools view on how they work with a language development teaching in a multicultural environment. I did a semi-structured interview where I both made questions before the interview and also used individualized follow-up questions during my interview. I did that because I really wanted to get answers to the subject and the aim of the essay. Two teachers in Swedish as a second language have been interviewed. The result shows that a holistic approach to language development is important, where great emphasis lies on understanding. Teachers say that communication and interaction are key factors and that it is important with good linguistically appropriate and understandable texts where the words/concepts are learned and used in the right context. .

Studiens syfte var att undersöka attityder till och intresse för utomhuspedagogik hos lÀrare som undervisar i NO-Àmnena i grundskolans tidigare Är och se i vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av utemiljön i NO-undervisningen. Syftet var ocksÄ att undersöka pÄ vilket sÀtt utomhusundervisningen bedrivs och om lÀrarna anser att undervisning utomhus kan bidra till att eleverna fÄr större förstÄelse av NO-Àmnena. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kartlÀggande kvantitativ enkÀtundersökning i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att i stort sett alla lÀrarna har positiva tankar om utomhuspedagogik, men att det endast Àr ett fÄtal lÀrare som regelbundet bedriver utomhusundervisning. LÀrarna i undersökningen menar att utomhusundervisning frÀmjar elevers förstÄelse för NO-Àmnena och resultatet visar att skolgÄrdens miljö spelar roll för om lÀrarna bedriver NO-undervisning utomhus..

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningar för att pÄ ett el och energiprogram lÀgga ut delar av de gymnasiegemensamma Àmnena Svenska, matematik och engelska pÄ APL.Den bakomliggande tanken med att lÀgga ut gymnasiegemensamma Àmnen pÄ APL Àr att detta potentiellt skulle kunna ?hjÀlpa? karaktÀrsÀmnena i termer av att skapa mer undervisningstid i dessa kurser, samt skulle kunna bidra till en utbildning som Àr mer sammanhÀngande och som utgör en helhet för eleven.Precisering: Det finns en tydlighet i mÄlen och det centrala innehÄllet i kurserna engelska 5 och matematik 1a som klart riktar sina mÄl i den yrkesinriktning som eleven valt. Denna tydlighet finns inte riktigt i svenska 1 men det omnÀmns ÀndÄ i de övergripande mÄlen med kursen.De frÄgestÀllningar jag har Àr:1. Hur förhÄller sig lÀrare i gymnasiegemensamma Àmnen (Svenska, matematik och engelska) till att lÀgga ut delar av deras undervisning pÄ APL?2. Finns det vinster (pedagogiska eller tidsmÀssiga) i en sÄdan hÀr slags integrering?3. Kan lÀrarna i engelska, matematik och svenska se nÄgra problem i en sÄdan integrering?4. Kan lÀrarna i svenska, matematik och engelska tÀnka sig att reducera undervisningstid? 5. Hur skulle de lÀrare som undervisar i svenska, matematik och engelska stÀlla sig till att ha kursmoment pÄ APL? 6. Hur skulle denna nyordning tas emot av de som idag Àr handledare för vÄra elever pÄ APL?Metod: Studien Àr gjord genom intervjuer som Àr av halvstrukturerad karaktÀr och metodiken Àr kvalitativ. 10 personer Àr intervjuade varav sex stycken Àr lÀrare pÄ olika gymnasieskolor.

VÄrt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola Ärskurs 2 i syftet att fÄ in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville Àven se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. VÄr upplevelse Àr att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. DÀrför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att fÄ göra nÄgot som det inte brukade göra.

Syftet med vÄr undersökning var att kartlÀgga elevers lÀrstilar samt att ta reda pÄ elevers upplevelse av att ha fÄtt veta sin lÀrstil. Vi har anvÀnt oss av en lÀrstilsanalys för att kartlÀgga lÀrstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i LuleÄ kommun. I vÄr undersökning kom vi fram till att elever har olika sÀtt för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt. Vi mÄste dÀrför som lÀrare anpassa vÄr undervisning sÄ att den passar alla elevers olika sÀtt att ta till sig och bearbeta information.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt naturkunskapslÀrare pÄ gymnasiet har till den nya lÀroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare undersöktes lÀrarnas Äsikter och för att analysera lÀrarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lÀrare. Resultatet visar att lÀrarna Àr positiva till den nya lÀroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lÀrare angav att lÀroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, GymnasielÀrare, Intervjuer, LÀroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur elever med svenska som andra sprÄk, beskriver sina erfarenheter av att vara tvÄsprÄkiga. Syftet med studien Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad fördelarna respektive nackdelarna Àr att vara tvÄsprÄkig i skolan.Metod: Undersökningsmetoden för studien Àr en kvalitativ metod med intervjuer av fem informanter.Resultat: Studien visar att elevers förhÄllningssÀtt gentemot sin tvÄsprÄkighet Àr positiv. Eleverna anser att kunna tvÄ sprÄk Àr en fördel samt att det leder fÀrdigheter av förstÄelse av andra kulturer och kunskap i andra Àmnen. Att bevara modersmÄlet anses ocksÄ nÄgot som en viktig del av elevernas instÀllning till sina tvÄ sprÄk vare sig det gÀller att man förstÀrker den genom sin omgivning eller i undervisning. Omgivningen lÀgger ocksÄ mycket intryck pÄ deras tvÄsprÄkighet, dÀr positiva fördelarna ocksÄ framhÀvs mer genom att eleverna aktivt anvÀnder sprÄket med familjen, vÀnner och i skolan..

Syftet Àr att undersöka hur ett antal gymnasielÀrare som undervisar i svenska ser pÄ datortillgÄng och datoranvÀndning, samt vilka krav de stÀller pÄ elevernas datoranvÀndning i kursen Svenska A. Undersökningen genomfördes via en webbenkÀt, vilken distribuerades under mars 2009. Resultatet av webbenkÀten stÀlls mot beskrivningar av förutsÀttningar för skrivande och aktuella styrdokument. TillgÄngen pÄ lÀrardatorer Àr otillrÀcklig och tillgÄngen pÄ elevdatorer Àr Ànnu mera otillrÀcklig. Datormedierad kommunikation anvÀnds för att effektivisera undervisningen och för att nÄ eleverna med information.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra lÀrare som arbetar i Ärskurs 4-6 pÄ grundskolan har arbetat med Europa under Lpo 94, samt om det kommer bli nÄgra skillnader i undervisningen under Lgr 11. Fokus ligger pÄ namngeografi, dÄ det har förts en debatt angÄende Lgr 11 och hur mycket namngeografi som ska finnas med i undervisningen. I studien undersöks Àven hur lÀrarna har och kommer att arbeta med olika lÀromedel i undervisning om Europa. Genom kvalitativa intervjuer uppger lÀrarna att de inte kommer att göra stora förÀndringar frÄn Lpo 94 till Lgr 11 i sin undervisning. De lÀrare som Àr mest positiva till namngeografi kommer att anvÀnda lÀromedel som kartböcker och blindkartor i större utstrÀckning under Lgr 11.

Mitt syfte med examensarbetet Àr att undersöka vilken syn pedagogen i det tvÄsprÄkiga klassrummet har pÄ att anvÀnda tvÄ sprÄk i undervisningen. För att kunna göra detta har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare. Dessa intervjuer har sedan analyserats med utgÄngspunkt frÄn teorier som berör tvÄsprÄkig undervisning. De problemstÀllningar jag har velat ha svar pÄ i anslutning till detta Àr: ? Vilka faktorer i och utanför klassrummet anser pedagogen spelar in nÀr det gÀller elevens studieresultat? ? Vad, enligt pedagogen, Àr det som styr hur sprÄken anvÀnds i undervisningen? ? Tycker pedagogen att mÄlet för undervisningen Àr att eleven ska behÀrska svenska och sitt modersmÄl eller att lÀra eleven svenska genom att modersmÄlet fÄr spela en roll under en begrÀnsad tid? Jag kommer att visa att lÀrarna anser att sociala och kulturella faktorer spelar en stor roll för elevens studieresultat, att mÄlsÀttningen delvis styr hur sprÄket anvÀnds i undervisningen och att det mest realistiska mÄlet för undervisningen Àr att eleven lÀr sig svenska genom att modersmÄlet fÄr spela en roll under en begrÀnsad tid..

Sverige Àr idag inte lÀngre ett homogent land utan numera Àr det ett mÄngkulturellt land dÀr mÄnga nationaliteter, etniciteter och religioner ska samspela. Hur kan det vara att lÀra sig ett andrasprÄk och vilka faktorer Àr viktiga i tillÀgnandet av det? Syftet med denna studie var att se hur undervisningen kan se ut i en mÄngkulturell grundskola dÀr flertalet av eleverna har ett annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ om och hur skolan arbetar med att tillvarata andrasprÄksinlÀrarnas modersmÄl gentemot svenskan. Tanken var Àven att fÄ ta del av andra faktorer sÄsom hemmets, skolan och fritidsverksamhetens roll i tillÀgnandet av ett andrasprÄk. Detta för att blivande och verksamma pedagoger samt andra som Àr intresserade inom andrasprÄksinlÀrning ska kunna fÄ se hur undervisning inom detta kan se ut och bedrivas.

LÀroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) faststÀller att det finns brister i hur skolorna bedriver en sÄdan undervisning och Àven min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstÄ innebörden i lÀrares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, dÀr fem verksamma lÀrare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats anvÀndes som utgÄngspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte Àr lÀtt att göra, dÄ det Àr mycket upp till lÀraren att sjÀlv tolka och bedriva undervisningen med de svÄrigheter det innebÀr.