Namn: Film i undervisning ? pest eller fest? Ett elevperspektiv.Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007)Examensarbete pÄ lÀrarprogrammet pedagogik B, 10pSyftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur tvÄ grupper med gymnasielever uppfattar att film anvÀnds och har anvÀnts i undervisning under sin skoltid. För att fÄ svaren pÄ frÄgorna skapades tvÄ stycken fokusgrupper dÀr varje grupp bestod av fyra till fem elever i Ärskurs tvÄ och tre pÄ gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom frÄn ett medieprogram och den andra frÄn ett samhÀllsvetenskapligt program.

De senaste Ärens kraftiga prissvÀngningar pÄ mjölk i Europa har lett till en ökad osÀkerhet för mÄnga mjölkproducenter. I andra lÀnder finns det verktyg för att hantera en ökad prisrisk vilket saknas i Sverige. En statlig konkurrenskraftutredning har tidigare konstaterat att avsaknaden av prissÀkringsinstrument inom animaliesektorn Àr problematisk. Tidigare studier visar att det finns ett intresse hos svenska mjölkproducenter att kunna prissÀkra mjölk. DÀremot saknas studier som undersöker vilka faktorer som pÄverkar svenska mjölkproducenters intention att prissÀkra.

Syftet med detta examensarbete var dels att undersöka preferenser vad det gÀller spelfilm hos lÀrare och elever, dels att granska vems preferenser som ges företrÀde nÀr det gÀller tillÀmpningen av det vidgade textbegreppet, och dÄ specifikt spelfilmens förekomst i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Undersökningen har genomförts bland bÄde lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola i Norrbotten. De metoder som har anvÀnds Àr dels en enkÀt hos bÄde lÀrare och elever, och dels lÀrarintervjuer. Resultaten frÄn undersökningen visar att det finns skillnader mellan elevernas och lÀrarnas filmpreferenser. Undersökningen visar Àven att det Àr lÀrarnas preferenser som styr valet av spelfilm i undervisning av Àmnet svenska..

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Bakgrunden till vÄr studie Àr vÄrt gemensamma intresse för skönlitteratur och vÄr nyfikenhet över hur den anvÀnds i dagens skola. Syfte var att ta reda pÄ om samt hur lÀrare, verksamma inom skolans tidiga Är, anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Vi har undersökt hur lÀrare tÀnker kring skönlitteratur i sin undervisning och i vilka syften som skönlitteratur anvÀnds. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lÀrare fick vi det material som vi sedan analyserade. Vi fann att lÀrarna var vÀl medvetna om skönlitteraturens möjligheter, inte bara i svenska utan i skolans alla Àmnen.

Cehic, A & Meijer, S. Gruppundervisning för individer med diabetes typ 2. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2009. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det finns stöd i vetenskaplig litteratur för att gruppundervisning för individer med typ 2-diabetes stimulerar till livsstilsförÀndringar.

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan pÄverka resultatet av egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlÀgga gruppundervisningens betydelse och dess innehÄll. Studien baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar daterade frÄn Är 1991 och fram till Är 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som anvÀnts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvÄrd. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke pÄ litteraturstudiens syfte och frÄgestÀllningar.

Uppsatsen handlar om hur flersprÄkiga elever integreras och inkluderas i en mÄngkulturell skola. Fyra olika lÀrare intervjuades efter en frÄgemanual dÀr samma frÄgor stÀlldes till alla intervjuade. Resultat visade att samtliga lÀrare prioriterade inkludering av flersprÄkiga och nyanlÀnda elever för att pÄskynda deras integration i den svenska skolan. LÀrarna lyfte ocksÄ fram vikten av en god modersmÄlsundervisning samt studiehandledning för att individuellt stödja eleverna och möjliggöra inlÀrning och förstÄelse för dem. Samtliga lÀrare pÄpekade vidare att ett gott samarbete med och engagemang frÄn hemmet och förÀldrarna Àr av stor betydelse för en framgÄngsrik integration i skolan.

Syftet med mitt arbete var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar pedagoger har om flersprÄkiga elevers möjligheter att utveckla sitt svenska sprÄk och sitt modersmÄl i skolan. Jag har gjort kvalitativa intervjuver med fem pedagoger. Tre grundskollÀrare, en specialpedagog och en modersmÄlslÀrare pÄ en mÄngkulturell skola Ärskurs 0-6. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om andrasprÄksundervisning och modersmÄlsundervisning. Mitt arbete visar att mÄnga olika faktorer runt eleverna bidrar till deras möjligheter att utveckla sitt svenska sprÄk och modersmÄl.

Politiker har sedan mÄnga Är tillbaka satsat pengar inom omrÄdet IT och undervisning, trots att det frÄn skolans sida inte funnits nÄgot egentligt krav pÄ detta eller efterfrÄgan för detta. Det har dÀrför varit intressant att undersöka pedagogernas syn pÄ IT i undervisningen. Studien, som har hÀmtat inspiration frÄn fenomenologins idéer, har genomförts med hjÀlp av intervjuer pÄ skolor i en kommun i mellannorrland. De skolor och de informanter som deltagit i studien har blivit utvalda genom tvÄ typer av urval. Dels har ett subjektivt urval anvÀnts pÄ de skolor dÀr lÀrarkontakter fanns etablerade sedan tidigare, och dels har ett stratifierat urval, som innebÀr att informanterna blivit slumpmÀssigt utvalda inom bestÀmda ramar, anvÀnts pÄ de övriga skolorna.

Ett företags finansiella rapporter och interna system ska granskas oberoende av en revisor och granskningen ska utmynna i en revisionsberĂ€ttelse. För företag Ă€r det vĂ€rdefullt att erhĂ„lla en ren revisionsberĂ€ttelse dĂ„ en oren skapar bekymmer för företaget, i form av misstro mot det frĂ„n utomstĂ„ende intressenter.Ämnet opinion shopping berör frĂ„gan om det Ă€r möjligt för företag att ?byta sig till? en önskvĂ€rd revisionsberĂ€ttelse, och knyter samman dels företags incitament för att byta sig till en önskvĂ€rd revisionsberĂ€ttelse samtidigt som det ifrĂ„gasĂ€tter revisorernas oberoende och revisionskvaliteten. Tidigare studier om opinion shopping har visat att motivet till det finns, men de flesta studier har kommit fram till att försök till opinion shopping misslyckas och efterföljande revisorer agerar oberoende.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det finns indikationer att opinion shopping förekommer i Sverige. Ämnet har studerats frĂ€mst i USA och pĂ„ grund av skillnader mellan lĂ€nderna Ă€r det intressant att undersöka den svenska revisionsmarknaden.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrare och elevers instÀllning till teknikÀmnet i skolan och om lÀrarna nÄr ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda pÄ detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkÀter. LÀrarna intervjuades med hjÀlp av intervjuguide för att kunna lÄta intervjun gÄ i olika riktningar. Eleverna fick enkÀter med bÄde öppna och slutna frÄgor. Resultatet visar pÄ att undervisning i teknik sker i större utstrÀckning Àn förvÀntat.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut pÄ en svensk skola idag. Idén till detta vÀcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan pÄverka den fonologiska medvetenheten pÄ ett positivt sÀtt, varför eventuell integrering av musik i arbetet sÀrskilt beaktades. Det lÄg ocksÄ ett fokus vid vilken nivÄ av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andrasprÄk befann sig pÄ i förhÄllande till elever med svenska som modersmÄl. Studien utfördes pÄ en skola, och bestod av insamling av resultat frÄn ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett sÄ kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och Ärskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassförestÄndare. Resultaten visar att eleverna pÄ skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bÀttre Àn sÄ, oavsett modersmÄl.

Att kunna lÀsa Àr inte bara att avkoda bokstÀver till ljud utan Àven att förstÄ det man lÀser. Dagens samhÀlle ger oss ett stort informationsflöde som vi mÄste ta stÀllning till. Skolans uppdrag Àr att ge eleverna stöd i att utveckla lÀsförstÄelsen för ett livslÄngt lÀrande. Enligt vissa forskare Àr skolan dÄlig pÄ att ge elever lÀsstrategier som hjÀlper dem till bÀttre lÀsförstÄelse och har traditionellt fokuserat mer pÄ avkodningen. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1-3.

I denna uppsats görs frÀmst en kvantitativ analys av utlÀndska testtagares prosodiska kompetens vid det test som ger utlÀndska studerande behörighet till studier vid svenskt universitet eller högskola, det s.k. Tisus-testet. Studien har ocksÄ ett mindre kvalitativt inslag i form av en nÀranalys. Syftet har varit att analysera hur godkÀnda testtagare skiljer sig frÄn underkÀnda betrÀffande den prosodiska förmÄgan. JÀmförelser har gjorts dels mellan dem som godkÀnts/underkÀnts pÄ Tisus muntliga del i dess helhet, dels mellan dem som godkÀnts/underkÀnts pÄ sjÀlva uttalsdelen.