Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka av de applikationer och intÀktsmodeller, som litteraturen rekommenderar, som anvÀnds av svenska e-handelsföretag och varför de har valt att anvÀnda, eller inte anvÀnda, just dessa..

Specialarbete, 15 hpSvenska SprÄket fördjupningskurs SV1301Ht 2012Handledare: Benjamin Lyngfelt & Julia Prentice.

Ma?nga forskare konstaterar att den lojala kunden a?r den ba?sta kunden. Fo?r fo?retag idag a?r det da?rmed viktigt att identifiera vad det a?r som skapar lojalitet hos kunderna. Lojalitetsbegreppet a?r ma?ngsidigt, och sa?rskiljs ofta genom konstaterandet att det a?r en skillnad pa? att agera och ka?nna sig lojal.

Sammanfattning Examensarbetet handlar om hur undervisningssprÄket pÄverkar undervisningen i fysik. I denna studie Àr det fysiklÀrare med svenska som modersmÄl som undersöks. Studien undersöker fysiklÀrare som undervisar bÄde pÄ engelska och svenska. Som underlag för examensarbetet finns bland annat en enkÀt som jag utarbetat och skickat till lÀrare som undervisar i fysik pÄ bÄde svenska och engelska eller stÄr i begrepp att börja göra det. Ur svaren frÄn erfarna fysiklÀrare som undervisar pÄ ett annat sprÄk (bÄde svenska och engelska), har jag extraherat nio rekommendationer till lÀrare som precis har börjat undervisa pÄ ett sprÄk som inte Àr hennes/hans modersmÄl. Rekommendationerna handlar om hur han/hon kan utveckla sitt sprÄk, planera sina lektioner och lÀttare övervinna den osÀkerhet som kan finnas nÀr en lÀrare ska övergÄ frÄn att undervisa pÄ sitt modermÄl till att göra det pÄ ett annat sprÄk. Mitt examensarbete fokuserar pÄ lÀrares erfarenheter och upplevelser kring att undervisa pÄ engelska nÀr deras modersmÄl Àr svenska.

Under mina Är som lÀrare i svenska som andrasprÄk har det alltid funnits ett antal Sverigefödda elever som valt att studera Àmnet svenska som andrasprÄk, sva, i stÀllet för svenska pÄ gymnasiet. Jag har stÀllt mig frÄgan vad det beror pÄ: Àr det bristande sprÄkkunskaper eller beror det pÄ nÄgot annat och i sÄ fall, vad? I begynnelsen benÀmndes Àmnet svenska som frÀmmande sprÄk för att sedan bli svenska 2 och sedan 1994 svenska som andrasprÄk.Min ambition var att ta reda pÄ orsaken till valet av svenskÀmne genom fokussamtal med 7 informanter pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Dessa samtal analyserades sedan med Grundad teori. De ursprungliga analyskategorierna var modersmÄl, skolgÄng, upplevelser av att vara flersprÄkig i den svenska skolan, vÀrdering av och attityd till Àmnet, ett eller tvÄ svenskÀmnen, flersprÄkig identitet och ett eller tvÄ modersmÄl.

Vikten av att vara en god fo?rhandlare har pa? senare tid blivit ett popula?rt a?mne att sa?va?l studera som att skriva om. Det finns en uppsjo? av handbo?cker med strategier och taktiker som har till syfte att hja?lpa ma?nniskor att bli bra fo?rhandlare. Kvalite?n i bo?ckerna varierar men ma?ngden visar a?nda? pa? att fo?rhandlingsspelet a?r ett omdiskuterat och popula?rt a?mne.Det kan finnas olika syften till varfo?r en part va?ljer att fo?rhandla.

Studien Àr en litteraturstudie som jÀmför tre lÀroböcker i gymnasiekursen Svenska B och hur dessa behandlar skönlitteratur. FrÀmst Àr det lÀroböckernas elevfrÄgor till skönlitteraturen som ligger till grund för undersökningen. Om man ser till elevfrÄgornas utformning behandlar de tre lÀroböckerna skönlitteratur pÄ likartade sÀtt. Eleverna trÀnas i att koppla skönlitteraturen bÄde till det samhÀlle de lever i och det samhÀlle texterna uppkom i. Det finns dock en skillnad i hur lÀroböckerna presenterar författarna till de utvalda texterna.

Vi exponeras dagligen fo?r rapporter om bo?rsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter fra?n va?rldens alla ho?rn. Individens va?rldsbild kan i dag pa?sta?s vara genomsyrad av fo?resta?llningen att va?rldens ekonomi och politik a?r global snarare a?n nationell. Syftet med detta arbete a?r att med diskursanalys som ansats visa pa? hur svensk media spra?kligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan ta?nkas bidra till va?r fo?rsta?else fo?r och hur vi ta?nker kring fenomenet i fra?ga.

Den svenska koncernbidragsrÀtten har under de senaste Ären kommit att utvecklas till att i allt större utstrÀckning innefatta utlÀndska förhÄllanden. Den svenske lagstiftaren har dock visat sig motvillig till att ta steget mot att generellt godta resultatutjÀmning över grÀnserna. Efter avgörandet i Marks & Spencer uppkom frÄgan om Sverige ÀndÄ skulle tvingas till en sÄdan utvidgning. Detta kan jÀmföras med det nyligen avgjorda Oy AA som kan ses som ett tecken pÄ att det svenska koncernbidraget har en sÀker position. FrÄgan Àr dock mycket komplex och det Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart hur rÀttslÀget skall tolkas.

Denna uppsats behandlar konfirmationens förĂ€ndring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder frĂ„n fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, frĂ„n att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frĂ„gestĂ€llningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen dĂ„ frĂ„n nu? Vad stĂ„r konfirmationen för idag till skillnad frĂ„n dĂ„ Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen Ă€r en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av nĂ„got annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen?Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet.

Denna kandidatuppsats tar upp tankar kring hur de svenska biograferna kan komma att förÀndras i framtiden. Uppsatsen innehÄller en historisk bakgrund om biografen, en enkÀtundersökning om film och biografvanor i Skövde och intervjuer med ett flertal personer inom den svenska filmbranschen. Uppsatsen fokuserar sig i grund och botten pÄ tankar kring hur biografen kommer att förÀndras för biografpubliken dÀr visningsförhÄllanden och tillgÄng till film Àr tvÄ viktiga aspekter. Uppsatsen lÀgger extra stor vikt vid vad som kommer att förÀndras i och med att den svenska biografen gÄr in i en ny digitaliseringsera..

Sverige har en lÄng tradition i att utbilda soldater och förband för försvar av det egna landet. Dettahar varit i fokus för de svenska förbanden under kalla kriget. Idag stÀlls svenska förband inför nyauppgifter och i andra miljöer Àn de traditionella, men framförallt möter de svenska förbanden enmotstÄndare som har andra drivkrafter, medel och metoder Àn vad motstÄndaren hade under detkalla kriget.Uppsatsen syfte Àr att diskutera huruvida den svenska soldat- och förbandsutbildningen Àranpassad för denna motstÄndare. D.v.s. erhÄller de svenska förbanden en relevant utbildning?Denna studie genomförs som en fallstudie av FS 15.

Den 14 januari 2004 inleddes rÀttegÄngen i Stockholms tingsrÀtt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början pÄ en lÄng rÀttslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. RÀttegÄngen stod under en stor mediabevakning och följdes dÀrigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framstÀllt den rÀttsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger frÀmst pÄ vilka aktörer Svenska Dagbladet vÀljer att presentera och hur deras Äsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framstÀller Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgÄngspunkt i uppsatsen Àr socialkonstruktionism samt diskursanalys dÀr diskursteori frÀmst anvÀnds som metod..

Att fo?retag arbetar ha?rt med att sta?rka sitt varuma?rke a?r ingen hemlighet men a?ven ideella fo?reningar arbetar aktivt med sitt varuma?rke. Problemet fo?r ideella fo?reningar a?r att de inte la?ngre kan fo?rlita sig pa? biljettfo?rsa?ljning och medlemskap utan mer ma?ste fo?rlita sig pa? sponsorers finansiering. Avsaknaden av ett tydligt varuma?rke bidrar till att ideella fo?reningar idag inte fa?r maximal sponsring.

Sammanfattning. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vad en grupp elever i skolÄr 6 visste om sina resultat i Àmnet svenska i skolÄr 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var ocksÄ att försöka ta reda pÄ om de hade nÄgon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt med bÄde fria och fasta alternativ. Alla elever i tvÄ klasser, 31 elever, svarade pÄ enkÀten.